{"id":61061,"date":"2012-10-07T10:45:38","date_gmt":"2012-10-07T08:45:38","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=61061"},"modified":"2012-10-09T08:07:43","modified_gmt":"2012-10-09T06:07:43","slug":"premiaren-av-the-elephant-man-pa-norrlandsoperan-stor-framgang-och-genombrott-for-forestallningens-tenorer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=61061","title":{"rendered":"Premi\u00e4ren av The Elephant Man p\u00e5 NorrlandsOperan &#8211; stor framg\u00e5ng och genombrott f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningens tenorer"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-61081\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan-240x300.jpg\" alt=\"\" width=\"240\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan-240x300.jpg 240w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan-819x1024.jpg 819w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan-180x225.jpg 180w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan-120x150.jpg 120w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan-184x230.jpg 184w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan-52x65.jpg 52w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan-64x80.jpg 64w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan-590x737.jpg 590w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/elefantmannennorrlandsoperan-920x1150.jpg 920w\" sizes=\"auto, (max-width: 240px) 100vw, 240px\" \/><\/a><\/p>\n<p>I g\u00e5r (6\/10-12) var det tv\u00e5 operapremi\u00e4rer dels Trollfl\u00f6jten p\u00e5 Kungliga Operan i Stockholm dels The Elephant Man p\u00e5 NorrlandsOperan i Ume\u00e5. I vissa sammanhang annonserades f\u00f6rest\u00e4llningen i Ume\u00e5 som en v\u00e4rldspremi\u00e4r, men jag tycker nog att det \u00e4r mer korrekt att kalla det f\u00f6r en urpremi\u00e4r, men det \u00e4r givetvis ingen stor fr\u00e5ga.<\/p>\n<p>Bakom verket st\u00e5r komposit\u00f6ren och tillika tenoren Carl Unander-Scharin och till ett libretto av Michael Williams.<\/p>\n<p>Carl Unander- Scharin har under \u00e5rens lopp haft flera framg\u00e5ngar p\u00e5 olika operascener h\u00e4r i landet fr\u00e5n Pite\u00e5 i norr till G\u00f6teborg i v\u00e4stsverige, men det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som jag upplever ett verk av honom. Det var en mycket angen\u00e4m bekantskap och framf\u00f6rallt tyckte jag om musiken, vilken f\u00f6r att vara komponerad nu var ovanligt njutfull och illustrativ \u00e4ven om det \u00e4r l\u00e5ngt mellan Puccini\u00b4s melodi\u00f6sa eller Verdi\u00b4s kraftfulla musik.<\/p>\n<p><strong>Bakgrunden till verket saxar jag direkt fr\u00e5n programbladet:<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<blockquote><p>The Elephant Man &#8211; The Terrible Tale of the Elephant Man and Jack the Ripper, Two Freaks of Nature &#8211; utspelar sig i det viktorianska England. I en tid och p\u00e5 en plats d\u00e4r m\u00e4nniskor med avvikelser pekades ut som freaks och kvinnor behandlades som handelsvaror. Tv\u00e5 m\u00e4n levde h\u00e4r samtidigt, Joseph Merrick, \u00e4ven kallad Elefantmannen p\u00e5 grund av sin deformerade kropp och sitt \u00f6verdimensionerade huvud och Jack the Ripper, seriem\u00f6rdaren som satte skr\u00e4ck i Londonborna i slutet av 1800-talet. Ett historiskt sammantr\u00e4ffande som f\u00f6r den sydafrikanske librettisten Michael Williams blev ett genombrott i arbetet med operan.<\/p>\n<blockquote><p>&#8211; Jag f\u00e4ngslades av tanken p\u00e5 att utforska dessa m\u00e4ns resa och st\u00e4lla dem ansikte mot ansikte, s\u00e4ger han.<\/p><\/blockquote>\n<p>De r\u00f6rde sig inte bara samtidigt i de kvarter d\u00e4r morden skedde, i Whitechapel, de s\u00e4gs ocks\u00e5 ha varit i samma \u00e5lder, b\u00e5da \u00f6vergivna av sina f\u00f6r\u00e4ldrar och besatta av kvinnor. Men det som fascinerade Michael allra mest var att b\u00e5da led av varsin allvarlig sjukdom eller st\u00f6rning &#8211; den enes fysisk och den andres mental &#8211; som i slut\u00e4ndan ledde till deras d\u00f6d. Sista tiden av sitt liv levde Joseph Merrick p\u00e5 ett sjukhus d\u00e4r han dog i s\u00f6mnen 1890. Man tror att han f\u00f6rs\u00f6kte sova som en &#8221;vanlig&#8221; person, men att vikten av hans huvud kn\u00e4ckte hans nacke.<\/p><\/blockquote>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Det \u00e4r allts\u00e5 en modern opera och med en handling som direkt visar oss betydelsen av utanf\u00f6rskap, som man direkt kan applicera p\u00e5 dagens samh\u00e4lle \u00e4ven om utanf\u00f6rskapet inte f\u00e5r dessa dramatiska konsekvenser i dag som i det viktorianska samh\u00e4llet i England.<\/p>\n<p>Upps\u00e4ttningen f\u00e5r betraktas som en stor framg\u00e5ng framf\u00f6rallt genom ett skickligt utnyttjad regigrepp och anv\u00e4ndandet av en visuell videodesign, som p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt f\u00f6r handlingen fram\u00e5t.<\/p>\n<p>S\u00e5ngligt sett \u00e4r det en mycket stor framg\u00e5ng och speciellt tilltalande \u00e4r det att verket sj\u00f6ngs p\u00e5 engelska. Det \u00e4r b\u00e5de f\u00f6rst\u00e5eligt och begripligt och borde framf\u00f6rallt kunna locka dagens unga till ett operabes\u00f6k.<\/p>\n<p>Rollerna sj\u00f6ngs av idel k\u00e4nda svenska operas\u00e5ngare och med en lyckad blandning av unga och \u00e4ldre s\u00e5ngare. F\u00f6r de fr\u00e4msta s\u00e5nginsatserna svarade aftonens tv\u00e5 tenorer och fr\u00e5gan \u00e4r om inte detta f\u00e5r betraktas som deras stora genombrott? S\u00e5v\u00e4l Karl Rombo och H\u00e5kan Starkenberg \u00e4r som skapta f\u00f6r sina respektive rollpartier var och en p\u00e5 sitt speciella s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Bland \u00f6vriga roller vill jag framf\u00f6rallt framh\u00e5lla barytonisterna Peter Kajlinger och GO:s egen Mats Persson. Peter Kajlinger har en av sin generations vackraste barytonr\u00f6ster och jag var mycket imponerad. Det var en ren fr\u00f6jd att lyssna till hans \u201dpipa\u201d. Mycket bra var som vanligt ocks\u00e5 Mats Persson och herrarna gestaltade sina partier p\u00e5 ett sceniskt utm\u00e4rkt s\u00e4tt. Lars Martinsson gjorde ocks\u00e5 en fin och bitvis fin och rolig gestaltning av Policeman- rollen.<\/p>\n<p>Bland damerna imponerade b\u00e5de husets egna sopran, Susanna Levonen, men ocks\u00e5 Maria Sanner gjorde bra ifr\u00e5n sig. De lite yngre f\u00f6rm\u00e5gorna Albina Isufi, Heddie F\u00e4rdig och Jenny Hertzman var ocks\u00e5 bra och det k\u00e4nns ju tryggt f\u00f6r kommande operaupplevelser.<\/p>\n<p>NorrlandsOperans symfoniorkester gjorde en strong insats under ledning av dirigenten Mats Rondin.<\/p>\n<p>Sammanfattningsvis var det en fin operaupplevelse och v\u00e4l v\u00e4rd den l\u00e5nga t\u00e5gresan och ett par dagar i bj\u00f6rkarnas stad, Ume\u00e5. P\u00e5 tisdag forts\u00e4tten denna operaresa med andra f\u00f6rest\u00e4llningen av Ole Anders Tandbergs version av W A Mozart\u00b4s \u201dTrollfl\u00f6jten&#8221; p\u00e5 Kungliga Operan, men mer om detta i ett senare inl\u00e4gg.<\/p>\n<p><strong>\u00d6vriga recensioner<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.folkbladet.nu\/329854\/vackert-och-melodiskt-men-vad-ar-poangen\">Lars B\u00f6hlin i Folkbladet<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.vk.se\/714746\/psykologisk-thriller-i-londons-grander\">Bengt Hultman i V\u00e4sterbottensKuriren<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.aftonbladet.se\/kultur\/opera\/article15569454.ab\">Loretto Linusson i Aftonbladet<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/sverigesradio.se\/sida\/artikel.aspx?programid=478&amp;artikel=5300803\">Ella Petersson i Kulturnytt<\/a><\/p>\n<p><strong>Produktionsteam<\/strong><\/p>\n<p>Musik: Carl Unander-Scharin<\/p>\n<p>Libretto: Michael Williams<\/p>\n<p>Dirigent: Mats Rondin<\/p>\n<p>Regi: Keith Turnbull<\/p>\n<p>Kostymdesign: Annsofi Nyberg<\/p>\n<p>Videodesign: Lene Juhl &amp; Mark Viktov<\/p>\n<p>Scenbild: Peter \u00d6hgren<\/p>\n<p>Ljusdesign: Kevin Wyn-Jones<\/p>\n<p>Koreografi: Jo Leslie<\/p>\n<p>Maskdesign: Anna Andersson<\/p>\n<p><strong>Medverkande<\/strong><\/p>\n<p>Joseph Merrick: H\u00e5kan Starkenberg<\/p>\n<p>Joseph Silver: Karl Rombo<\/p>\n<p>Tom Barker m fl: Mats Persson<\/p>\n<p>Ginger: Susanna Levonen<\/p>\n<p>Dr Treves: Peter Kajlinger<\/p>\n<p>Dark Annie m fl: Maria Sanner<\/p>\n<p>Policeman m fl: Lars Martinsson<\/p>\n<p>Long Liz\/Stepmother: Albina Isufi<\/p>\n<p>Katie m fl: Heddie F\u00e4rdig<\/p>\n<p>Polly\/Princess Alexandra: Jenny Hertzman<\/p>\n<p>NorrlandsOperans Symfoniorkester<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I g\u00e5r (6\/10-12) var det tv\u00e5 operapremi\u00e4rer dels Trollfl\u00f6jten p\u00e5 Kungliga Operan i Stockholm dels The Elephant Man p\u00e5 NorrlandsOperan i Ume\u00e5. I vissa sammanhang annonserades f\u00f6rest\u00e4llningen i Ume\u00e5 som en v\u00e4rldspremi\u00e4r, men jag tycker nog att det \u00e4r mer korrekt att kalla det f\u00f6r en urpremi\u00e4r, men det \u00e4r givetvis ingen stor fr\u00e5ga. Bakom [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[4037,8765],"class_list":{"0":"post-61061","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"tag-norrlandsoperan","8":"tag-urpremiaren-pa-the-elephant-man","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/61061","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=61061"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/61061\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":61177,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/61061\/revisions\/61177"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=61061"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=61061"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=61061"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}