{"id":60346,"date":"2012-09-13T20:46:21","date_gmt":"2012-09-13T18:46:21","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=60346"},"modified":"2012-09-13T20:48:31","modified_gmt":"2012-09-13T18:48:31","slug":"albertssons-den-plotsliga-dorren-ar-komisk-obehaglig-och-sorglig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=60346","title":{"rendered":"Albertssons Den pl\u00f6tsliga d\u00f6rren \u00e4r komisk, obehaglig och sorglig"},"content":{"rendered":"

Titel: Den pl\u00f6tsliga d\u00f6rren<\/a>
\nF\u00f6rfattare: Sofia Albertsson
\nF\u00f6rlag: Vertigo F\u00f6rlag<\/a>
\nUtgiven: 201208
\nISBN 9789186567026 <\/p>\n

P\u00e5 omslaget till Sofia Albertssons lilla fickformatsbok kan vi l\u00e4sa den f\u00f6rl\u00e4ngda titeln \u201dBer\u00e4ttelser om perversa ostar, skrikande \u00e5lar, flickors sk\u00e4ra objekt, kroppspotatisar, deprimerade huvudfotingar, k\u00e4ttjefulla kvalster, v\u00e5ldsamt feta hinnor, grannen Kaos och andra osedligheter\u201d. Nio spretande noveller. Det \u00e4r en r\u00e4ttvis bild av det kaotiska som v\u00e4ntar innanf\u00f6r de r\u00f6da p\u00e4rmarna. Albertsson ger en r\u00f6st \u00e5t det fula i b\u00e5de vardag och en m\u00f6rkare sida av v\u00e4rlden. Huvudfotingen i T\u00e5gresa mot asymmetri som med sitt huvud, fem g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n andra m\u00e4nniskors, b\u00f6rjar prata med en \u201dotippad sk\u00f6nhet\u201d. <\/p>\n

M\u00e4nnisko\u00e5larna som skulle fl\u00e5s f\u00f6r den goda smakens skull. Kvalstret som med stor k\u00e4rlek och inlevelse suger i sig blodet. Albertssons spr\u00e5k \u00e4r av kaos och ordning. Hennes s\u00e4tt att beskriva det mest vederv\u00e4rdiga med vackra ord g\u00f6r att man l\u00e4ser med skr\u00e4ckblandad f\u00f6rtjusning. Det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00e5terber\u00e4tta novellerna r\u00e4ttvist, mer \u00e4n n\u00e5gonting \u00e4r de en upplevelse. Att k\u00e4nna s\u00e5 m\u00e5nga fysiska k\u00e4nslor under en l\u00e4sning, \u00e4r inte f\u00f6r mig speciellt bekant. Ibland blir det magstarkt till och med f\u00f6r de t\u00e5liga. Det kan tyckas vara kritiskt, men tv\u00e4rtom fascineras man av hennes v\u00e4lformulerade meningar. I Den v\u00e5ldsamt feta hinnan (tillika den f\u00f6rstn\u00e4mnda novellen p\u00e5 samlingens framsida) \u00e4r varje mening s\u00e5 intensiv att man ramlar av stolen:<\/p>\n

\u201dJag gr\u00e4vde djupa h\u00e5l i den feta ytan som jag fyllde med piss och spott \u2013 osten absorberade allt. Naglarna var \u00e5ter blodiga \u2013 osten gl\u00e4nste oskuldsfullt gulvitt.\u201d<\/p>\n

En mans passion till en ost har mig veterligen aldrig gjorts tidigare. Det \u00e4r stundvis otroligt komiskt, gapskrattande, barnsligt fnissande. Ibland \u00e4r det sp\u00f6klikt obehagligt (Den pl\u00f6tsliga d\u00f6rren) och ibland t\u00e5ra\u00f6gda sorgligt (Tiden sipprar fram ur mig). Framf\u00f6rallt \u00e4r en sexuell, kafkansk anarki som r\u00e5der boken igenom. Spretigt, men bra. Riktigt bra. Dock l\u00e4mnar varje novell l\u00e4saren oviss om vad man just upplevde, man f\u00f6rs\u00f6ker finna metaforer och underliggande motiv som \u00e4r v\u00e4l dolda under Albertssons intensivt brinnande prosa. Hennes f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r det fantasifulla spr\u00e5ket med dess egensinnande ordkombinationer och liknelser tar udden fr\u00e5n samlingens r\u00e4tta mening. Mitt i detta poetiska kaos har hon framanat en k\u00e4nsla mer \u00e4n n\u00e5got annat, det \u00e4r f\u00e5 l\u00e4supplevelser f\u00f6runnat. <\/p>\n

Text: Cecilia R\u00e5d\u00e9n <\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Titel: Den pl\u00f6tsliga d\u00f6rren F\u00f6rfattare: Sofia Albertsson F\u00f6rlag: Vertigo F\u00f6rlag Utgiven: 201208 ISBN 9789186567026 P\u00e5 omslaget till Sofia Albertssons lilla fickformatsbok kan vi l\u00e4sa den f\u00f6rl\u00e4ngda titeln \u201dBer\u00e4ttelser om perversa ostar, skrikande \u00e5lar, flickors sk\u00e4ra objekt, kroppspotatisar, deprimerade huvudfotingar, k\u00e4ttjefulla kvalster, v\u00e5ldsamt feta hinnor, grannen Kaos och andra osedligheter\u201d. Nio spretande noveller. Det \u00e4r en […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":60350,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3],"tags":[],"class_list":["post-60346","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-bokrecension","category-litteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/60346","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=60346"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/60346\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":60353,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/60346\/revisions\/60353"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/60350"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=60346"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=60346"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=60346"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}