{"id":60232,"date":"2012-09-11T00:45:57","date_gmt":"2012-09-10T22:45:57","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=60232"},"modified":"2012-09-15T01:50:47","modified_gmt":"2012-09-14T23:50:47","slug":"bestival-dag-fyra-charli-xcx-friends-bat-for-lashes-sigur-ros-och-stevie-wonder","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=60232","title":{"rendered":"Bestival dag 4: Charli XCX, Friends, Bat for Lashes, Sigur R\u00f3s, Stevie Wonder och Toy"},"content":{"rendered":"

Bestival, dag 4<\/strong>
\n9 september 2012<\/em><\/p>\n

Foto: Bestival<\/a><\/p>\n

Efter att ha avnjutit Stevie Wonders n\u00e4stintill konsertl\u00e5nga soundcheck fr\u00e5n presst\u00e4ltet b\u00f6rjade Bestivals sista dag f\u00f6r min del med unga brittiska talangskottet Charli XCX<\/strong> som spelade p\u00e5 Replay-scenen. En scen som kureras av Rob da Bank i samarbete med jeansm\u00e4rket Replay och framf\u00f6r allt verkar fungera som showcase f\u00f6r unga band med potential (Grimes och Iceage tillh\u00f6r andra band som spelade d\u00e4r under festivalen).<\/p>\n

F\u00f6r oss svenskar \u00e4r Charli XCX kanske mest k\u00e4nd f\u00f6r att ha skrivit Icona Pops sommarpl\u00e5ga I Love It<\/em> och s\u00e5ledes gjort begreppet \u201d90s bitch\u201d popul\u00e4rt, men hon \u00f6ppnade \u00e4ven f\u00f6r Coldplay p\u00e5 Stockholm Stadion f\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan. Hennes gotiska electropop har hittills presenterats b\u00e4ttre och b\u00e4ttre live f\u00f6r varje g\u00e5ng jag sett henne – m\u00f6jligtvis i takt med att hon f\u00e5tt en mer f\u00e4rgstark scenpersonlighet. I h\u00f6ga plat\u00e5skor och glittrande leggings hoppade hon energiskt runt p\u00e5 den lilla scenen som hon snart med all sannolikhet kommer vara f\u00f6r stor f\u00f6r. Hennes cover p\u00e5 Echo and the Bunnymens post punk-klassiker The Killing Moon<\/em> klingar atmosf\u00e4riskt v\u00e4l med resten av hennes repertoar d\u00e4r annars synthslingorna i Stay Away<\/em> och Nuclear Seasons<\/em> \u00e4r mest framstickande. \u00c4ven en \u00e4nnu osl\u00e4ppt l\u00e5t som tycks b\u00e4ra titeln Grins<\/em><\/a> sticker ut. Betyg: 3.<\/p>\n

Minuter efter att Charli XCX avslutat sin spelning med You’re the One<\/em> och tokdans intog Brooklyns funkigaste indiegrupp Friends<\/strong> den gigantiska t\u00e4ltscenen Big Top. Deras karismatiske frontfigur Samantha Urbani ser n\u00e4stan ut som Lady Gaga n\u00e4r hon dagen till \u00e4ra upptr\u00e4der utkl\u00e4dd till \u00e5sna. Det dr\u00f6jer inte l\u00e5ng tid innan hon \u00e4r ute bland publiken sjungandes p\u00e5 Friend Crush<\/em>. Musiken \u00e4r dansant och deras debutskiva Manifest!<\/em> som sl\u00e4pptes tidigare i \u00e5r har snabbt blivit sommarens obligatoriska partyalbum. Inte minst I’m His Girl<\/em> som drivs fram av en bed\u00e5rande basg\u00e5ng. Tyv\u00e4rr l\u00e5ter det ofta som att Samantha \u00e4r i m\u00e5lbrottet n\u00e4r hon sjunger live. En l\u00e5t som d\u00e4remot fungerar f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt bra idag \u00e4r A Light<\/em> som visar upp bandets lite mer dagdr\u00f6mska sida och det bjuds \u00e4ven p\u00e5 en cover p\u00e5 Sam and the Womps dansgolvsfyllare Bom Bom<\/em>.<\/p>\n

Keyboardisten Matthew lyste med sin fr\u00e5nvaro och spelningen p\u00e5 Bestival var tydligen nuvarande basisten Lesleys sista med bandet. Under avslutande Vad fan g\u00f6r du<\/em> (yes, en av deras l\u00e5tar har en svensk titel d\u00e5 Samantha Urbani har \u00f6l\u00e4ndska r\u00f6tter) d\u00f6k \u00e4ven nya basisten upp och det utdelades n\u00e5gra k\u00e4nslosamma kramar innan bandet klev av scenen. Hur det egentligen st\u00e5r till med v\u00e4nskapen f\u00e5r framtiden utvisa. Betyg: 3.<\/p>\n

D\u00e4refter f\u00f6rflyttade jag mig till Main Stage d\u00e4r den enigmatiske s\u00e5ngerskan Natascha Khan med scennamnet Bat for Lashes<\/strong> stod p\u00e5 tur. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 hela festivalen l\u00e5g regnet i luften n\u00e4r hon bj\u00f6d p\u00e5 l\u00e5tar fr\u00e5n sitt kommande album The Haunted Man<\/em> som sl\u00e4pps i oktober. Av de nya l\u00e5tarna \u00e4r det framf\u00f6r allt den melankoliska pianoballaden Laura<\/em> som sticker ut. Vad som \u00e4r synd \u00e4r att de mer l\u00e5gm\u00e4lda partierna \u00f6verr\u00f6stas av bullret fr\u00e5n bandet som spelar p\u00e5 Big Top-scenen parallellt.<\/p>\n

Den eleganta och krypande mystiken g\u00f6r att Bat for Lashes allt mer b\u00f6rjar ta formen av samtidens svar p\u00e5 artister som Bj\u00f6rk och Kate Bush. Lika utforskande av elektroniska ljudbilder som den f\u00f6rstn\u00e4mnde men med samma k\u00e4nsla f\u00f6r teatraliska uppbyggnader och perfekta popl\u00e5tar som den sistn\u00e4mnde. De olika id\u00e9erna genomsyrar l\u00e5t efter l\u00e5t fr\u00e5n \u00f6ppningen med What’s a Girl to Do <\/em>till filmiska storslagenheten i avslutningsnumret Daniel<\/em>. Mest handlar det om l\u00e5tar fr\u00e5n hennes unisont hyllade album Two Suns. <\/em>Betyg: 4.<\/p>\n

Med en canon av eterisk pop intogs sedan Main Stage av isl\u00e4ndska post rock-giganterna Sigur R\u00f3s<\/strong>. Spelningen kantades av en del tekniskt strul, till exempel fick de flytta sin st\u00f6rsta hit Hopp\u00edpolla <\/em>som egentligen skulle ha spelats efter Gl\u00f3s\u00f3li<\/em> till n\u00e5gra l\u00e5tar senare i setet. Bandet var \u00e4ven missn\u00f6jda \u00f6ver att f\u00e5 spela i dagsljus<\/a>. M\u00f6rkrets krafter hade s\u00e4kerligen kunnat ta Sigur R\u00f3s till ytterligare h\u00f6jder men deras spelning tillh\u00f6rde alltj\u00e4mt Bestivals absoluta h\u00f6jdpunkter. Deras orkestrala l\u00e5tar m\u00e5ste vara gjorda av stj\u00e4rnstoft och Jons\u00eds r\u00f6st \u00e4r stundtals rent av \u00e4nglalik. I l\u00e5ten med den passande titeln Festival<\/em> k\u00e4nns det som att han h\u00e5ller samma ton i flera minuter. Konserten inleds med \u00cd G\u00e6r<\/em> och de magiska \u00f6gonblicken avl\u00f6ser d\u00e4refter varandra. Speciellt de sista sextio minuterna \u00e4r f\u00f6rtrollande med crescendo efter crescendo. Just n\u00e4r du trodde att det inte kunde bli b\u00e4ttre s\u00e5 toppar de sig sj\u00e4lva med ett noise rockigt instrumentalt break. Jag sluter \u00f6gonen och f\u00f6rflyttas till en annan v\u00e4rld, p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt beh\u00f6ver jag inte t\u00e4nka p\u00e5 den bristande visuella showen. Betyg: 5.<\/p>\n

Festivalens st\u00f6rsta dragpl\u00e5ster var kungen av soul och funk i egen h\u00f6g person. Ingen mindre \u00e4n Stevie Wonder<\/strong> var sist ut p\u00e5 Main Stage. Det bj\u00f6ds p\u00e5 en hitkavalkad \u2013 dock med n\u00e5got f\u00f6r l\u00e5nga utsv\u00e4ngningar f\u00f6r att inledningsvis helt falla mig i smaken. Det blinda undret svajar in p\u00e5 scen if\u00f6rd r\u00f6d kavaj och spelandes p\u00e5 en keytar ser han helt klart \u00e4lskv\u00e4rd ut. Han predikar om Barack Obama men Stevie Wonder kan knappast anklagas f\u00f6r att vara uttalat politisk i sin musik. Han sprider snarare k\u00e4rlekens budskap. Klassiker som Superstiton<\/em> och I Just Called to Say I Love You<\/em> m\u00f6ts av mycket k\u00e4rlek fr\u00e5n Bestivals peppade publik som ofta lyfter spelningar p\u00e5 egen hand och visst \u00e4r det charmigt n\u00e4r han tar fram dottern \u2013 eller lillasyster som han sk\u00e4mtar om – p\u00e5 scen och l\u00e5ter henne sitta bredvid p\u00e5 pianostolen genom hela Isn’t She Lovely<\/em>. Han tolkar \u00e4ven Beatles 60-talshit She Loves You<\/em>\u00a0och Marvin Gayes What’s Going On<\/em> innan han avslutar med Happy Birthday<\/em> inf\u00f6r en helt extatisk publik. Att se femtiotusen personer som alla lyfter upp h\u00e4nderna och sjunger med i varje ord \u00e4r en m\u00e4ktig syn som till och med \u00f6vertr\u00e4ffar fyrverkerierna som fyller himlen efter spelningen bara f\u00f6r att p\u00e5 mest storslagna vis markera att b\u00e5de Bestival och sommaren \u00e4r \u00f6ver. Betyg: 4.<\/p>\n

Men Bestival var inte helt slut efter fyrverkerierna. Trots att det b\u00f6rjade bl\u00e5sa p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt som det bara kan g\u00f6ra n\u00e4r man befinner sig p\u00e5 Isle of Wight s\u00e5 drog b\u00e5de Grimes och Orbital fulla hus p\u00e5 sina respektive spelningar. Jag passade \u00e4ven p\u00e5 att dagen innan deras albumdebut se Toys<\/strong> uppvisning i psykedelisk krautrock p\u00e5 Psychedelic Worm-scenen. Att kvintetten tidigare har turnerat med s\u00e5v\u00e4l The Horrors som Primal Scream h\u00f6rs n\u00e4stan direkt p\u00e5 deras musik. Speciellt Skying<\/em> ligger n\u00e4ra till hands om man nu vill ha n\u00e5got att j\u00e4mf\u00f6ra Toy med.<\/p>\n

Men trots alla referenser som dyker upp i skallen har Toy ett sound som \u00e4r deras unika och live \u00e4r det r\u00e5are och mer intensivt \u00e4n p\u00e5 skiva. Tom Dougall (den pl\u00e5gade s\u00e5ngaren som b\u00e4r eyeliner) och Panda (basisten som ser ut som en ung Lemmy sedd ur ett kalejdoskop) utg\u00f6r dessutom en intressant hippie-goth-kombination. De kosmiska gitarrerna i l\u00e5tar som\u00a0Left Myself Behind (<\/em>som inte kom med p\u00e5 skivan men som spelas live), Motoring<\/em> och avslutande Kopter<\/em>\u00a0(som klockar in p\u00e5 \u00f6ver tio minuter) \u00e4r lika \u00f6verv\u00e4ldigande som My Bloody Valentine eller tidiga Jesus and Mary Chain. Dock har de en tidsbegr\u00e4nsning p\u00e5 40 minuter s\u00e5 vissa av mina favoriter (s\u00e5som deras mest poppiga \u00f6gonblick My Heart Skips a Beat<\/em>) uteblir.\u00a0Betyg: 4.<\/p>\n