{"id":57072,"date":"2012-07-05T11:32:35","date_gmt":"2012-07-05T09:32:35","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=57072"},"modified":"2012-07-05T11:35:14","modified_gmt":"2012-07-05T09:35:14","slug":"filmrecension-2-dagar-i-new-york-en-klart-godkand-besvikelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=57072","title":{"rendered":"Filmrecension: 2 dagar i New York \u2013 En klart godk\u00e4nd besvikelse"},"content":{"rendered":"

2 dagar i New York
\nBetyg: 3
\nRegi: Julie Delpy
\nBiopremi\u00e4r: I h\u00f6st<\/p>\n

Det \u00e4r besv\u00e4rligt med uppf\u00f6ljare. Man l\u00e4ngtar och hoppas, men i slut\u00e4ndan blir man n\u00e4stan alltid besviken. Julie Delpys 2 dagar i Paris \u00e4r en film som jag v\u00e5rdar \u00f6mt i mitt hj\u00e4rta. Snygg, smart och rolig, med underbar dialog. \u00c5h! Vad jag tycker om den. Nu till h\u00f6sten kommer allts\u00e5 2 dagar i New York och sp\u00e4nningen har, \u00e5tminstone f\u00f6r mig, varit olidlig. Hur \u00e4r den d\u00e5? Jovars, helt okej.<\/p>\n

I 2 dagar i New York f\u00e5r vi veta att det nu sedan l\u00e4nge \u00e4r slut mellan Marion (Julie Delpy) och Jack, men att de som resultat av Parisresan nu har en son tillsammans. Marion har g\u00e5tt vidare och lever numer med radiov\u00e4rden Mingus (Chris Rock) i en gigantisk vindsv\u00e5ning. F\u00f6r att st\u00f6tta Marion vid \u00f6ppnandet av hennes nya fotoutst\u00e4llning kommer hennes pappa, syster och systerns pojkv\u00e4n (som Marion tidigare dejtat) hela v\u00e4gen fr\u00e5n Frankrike och h\u00e4lsar p\u00e5. Marion och Mingus relativt ordnade tillvaro v\u00e4nds med det uppochner. Det franska kaoset \u00e4r ett faktum.<\/p>\n

\"\"<\/a>Jag har sv\u00e5rt att s\u00e4tta fingret p\u00e5 vad det \u00e4r som g\u00f6r att jag inte k\u00e4nner mig helt och h\u00e5llet bel\u00e5ten med denna uppf\u00f6ljare. \u00c4r det f\u00f6r att den \u00e4r just det? En uppf\u00f6ljare. Kanske \u00e4r det om\u00f6jligt att bli tillfredsst\u00e4lld d\u00e5? Det \u00e4r lite som att dejta personer som p\u00e5minner om n\u00e5gon man tyckt om. N\u00e4r man vet precis hur man vill att det ska vara s\u00e5 kan man n\u00e4stan bara bli besviken.<\/p>\n

Ska jag se filmen helt objektivt. Nollst\u00e4lla mig och l\u00e5tsas att jag inte f\u00f6rv\u00e4ntat mig n\u00e5got alls. D\u00e5 \u00e4r det ju faktiskt en bra film. Tempot \u00e4r h\u00f6gt och det finns gott om tillf\u00e4llen att fnissa genom fingrarna. Eller gapskratta s\u00e5 att popcornsmulorna sprutar f\u00f6r den delen, det beror ju p\u00e5 hur man \u00e4r lagd. Chris Rock \u00e4r fantastisk, och Julie Delpy \u00e4r f\u00f6rtjusande neurotisk. Dock fungerar det dessv\u00e4rre inte s\u00e5. K\u00e4nslan av att detta inte alls \u00e4r lika vasst, lika sj\u00e4lvklart, gnager hela tiden i mig. Det k\u00e4nns som att Delpy f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e5 otroligt mycket, antagligen f\u00f6r mycket, och s\u00e5 blir det bara en blek skugga. Missf\u00f6rst\u00e5 mig inte nu, f\u00f6r om man gillade 2 dagar i Paris s\u00e5 tycker jag verkligen att man ska se 2 dagar i New York ocks\u00e5. Den \u00e4r absolut inte d\u00e5lig, men vad jag \u00f6nskar mig allra mest \u00e4r att hon ist\u00e4llet bara hade gjort en helt ny film. En ny film, om nya personer. Det hade varit bra.<\/p>\n

Text: Josefina Linde<\/strong><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om film<\/a>, filmrecension<\/a>, New York<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2 dagar i New York Betyg: 3 Regi: Julie Delpy Biopremi\u00e4r: I h\u00f6st Det \u00e4r besv\u00e4rligt med uppf\u00f6ljare. Man l\u00e4ngtar och hoppas, men i slut\u00e4ndan blir man n\u00e4stan alltid besviken. Julie Delpys 2 dagar i Paris \u00e4r en film som jag v\u00e5rdar \u00f6mt i mitt hj\u00e4rta. Snygg, smart och rolig, med underbar dialog. \u00c5h! Vad […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":57073,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16],"tags":[1738,3960,12286],"class_list":{"0":"post-57072","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-filmfilm","8":"category-filmer","9":"category-recension","10":"tag-filmrecension","11":"tag-new-york","12":"tag-film","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/57072","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=57072"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/57072\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":57075,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/57072\/revisions\/57075"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/57073"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=57072"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=57072"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=57072"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}