{"id":56867,"date":"2012-06-30T00:42:35","date_gmt":"2012-06-29T22:42:35","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=56867"},"modified":"2012-07-01T23:36:17","modified_gmt":"2012-07-01T21:36:17","slug":"peace-love-bloc-party-imponerar-med-bade-nytt-och-gammalt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=56867","title":{"rendered":"Peace & Love: Bloc Party imponerar med b\u00e5de nytt och gammalt"},"content":{"rendered":"

Bloc Party, Fantasia<\/strong>
\nPeace & Love 29 juni 2012
\nBetyg: 4<\/p>\n

Efter alla om och men \u00e4r Bloc Party tillbaka p\u00e5 riktigt. I augusti sl\u00e4pper de sitt fj\u00e4rde album, ett album som b\u00e4r den l\u00e4mpliga titeln Four<\/em>, och inf\u00f6r en f\u00f6rv\u00e4ntansfull Peace & Love-publik gav den brittiska kvartetten sin f\u00f6rsta festivalspelning p\u00e5 tre \u00e5r.<\/p>\n

\"\"<\/a>T\u00e4nk att det g\u00e5tt sju \u00e5r sedan sl\u00e4ppet av deras numera klassiska debutskiva Silent Alarm<\/em>. Bandmedlemmarna har b\u00f6rjat v\u00e4xa upp, skaffa barn och flytta till olika delar av v\u00e4rlden. \u00c4nd\u00e5 visar de inga som helst tecken p\u00e5 att vara p\u00e5 v\u00e4g att stagnera eller f\u00f6rlora den energi som ju k\u00e4nnetecknat deras spelningar \u00e4nda sedan de slog igenom. Kanske \u00e4r det till och med s\u00e5 att uppeh\u00e5llet har gjort dem gott. Jag menar, de tycks ha kommit \u00f6ver alla problem (om det nu fanns n\u00e5gra). Fokus ligger helt och h\u00e5llet p\u00e5 musiken och framf\u00f6randet av b\u00e5de nytt material och klassiska Bloc Party-l\u00e5tar s\u00e5som Hunting for Witches<\/em>, Banquet<\/em> och Helicopter<\/em>.<\/p>\n

Den en timme och tjugo minuter l\u00e5nga spelningen blir som en uppvisning av bandets olika sidor. F\u00f6rst har vi den klubbiga inledningen som f\u00f6ljs av Mercury<\/em>, fr\u00e5n f\u00f6rra skivan Intimacy<\/em>, d\u00e4r Kele Okereke f\u00e5r skina som en av v\u00e5r tids mest ikoniska och okonventionella indie-s\u00e5ngare.<\/p>\n

Dessutom har vi de d\u00e4r lite mer sk\u00f6ra, uppbyggande och\u00a0gitarrbaserade l\u00e5tarna s\u00e5som This Modern Love<\/em>, vilken kv\u00e4llen till \u00e4ra till\u00e4gnas Keles ”enda sanna k\u00e4rlek” Rihanna, och avslutningsnumret Like Eating Glass<\/em>. F\u00f6r att spinna vidare p\u00e5 Rihanna-temat s\u00e5 sjunger Kele n\u00e5gra rader ur We Found Love<\/em> i b\u00f6rjan av Flux<\/em>.<\/p>\n

Konserten har sina t\u00f6rn och de \u00e4r inte alla som stannar hela tiden ut. Men de som g\u00f6r det visar ist\u00e4llet prov p\u00e5 stort engagemang, f\u00f6r det \u00e4r helt klart de sex extranumren som \u00e4r spelningens starkaste tredjedel. <\/p>\n

Fr\u00e5ga: Var det n\u00e5gon som r\u00e4knade hur m\u00e5nga g\u00e5nger Kele sa ”Peace & Love” under spelningen?<\/p>\n