{"id":56431,"date":"2012-06-23T13:35:06","date_gmt":"2012-06-23T11:35:06","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=56431"},"modified":"2012-06-23T20:39:42","modified_gmt":"2012-06-23T18:39:42","slug":"kulturbloggen-moter-tribes","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=56431","title":{"rendered":"Kulturbloggen m\u00f6ter Tribes"},"content":{"rendered":"

I b\u00f6rjan av \u00e5ret gav den brittiska kvartetten Tribes ut sin debutskiva Baby<\/em> som bland annat inneh\u00f6ll singlarna Sappho<\/em> och When My Day Comes<\/em>. Efter att ha soundcheckat inf\u00f6r sin spelning p\u00e5 Hultsfredsfestivalen, vilket \u00e4ven var deras f\u00f6rsta spelning p\u00e5 svensk mark, m\u00f6tte Kulturbloggen upp s\u00e5ngaren Johny Lloyd och trumslagaren Miguel Demelo.<\/p>\n

Vilka \u00e4r era intryck av Sverige?<\/strong><\/p>\n

Johny: Vi kom hit ig\u00e5r kv\u00e4ll och utifr\u00e5n vad vi har sett s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt verkar det v\u00e4ldigt vackert. Jag har visserligen lite h\u00f6snuva. Just nu \u00e4r det varmare h\u00e4r \u00e4n i England.<\/p>\n

Ser ni er sj\u00e4lva som ett typiskt brittiskt band?<\/strong><\/p>\n

Johny: Vi \u00e4r v\u00e4ldigt brittiska n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5ra influenser. Du vet, vi gillar mycket 70-talsmusik. Rolling Stones, Led Zeppelin och s\u00e5dant. Rock’n’roll men fortfarande r\u00e4tt varierat.<\/p>\n

Ibland sl\u00e5r jag upp en tidning och l\u00e4ser att gitarrmusiken \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att d\u00f6 ut…<\/strong><\/p>\n

Johny: Det har blivit n\u00e5got av en \u00e5rlig f\u00f6reteelse att brittisk press ska klanka ner p\u00e5 gitarrbaserade band.<\/p>\n

Miguel: Men faktum \u00e4r att synthmusik bara \u00e4r skit.<\/p>\n

Johny: Du kan inte spela ett gitarrsolo p\u00e5 en synth, eller hur?<\/p>\n

Miguel: All synthmusik \u00e4r inte skit, men du fattar vad vi menar.<\/p>\n

Vad kan vi f\u00f6rv\u00e4nta oss av spelningen idag?<\/strong><\/p>\n

Johny: Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen vi spelar i Sverige, s\u00e5 vi f\u00e5r se om n\u00e5gon dyker upp. H\u00e4romdagen spelade vi i Tyskland f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen och det gick bra. Vi har f\u00e5tt mail fr\u00e5n svenska fans som ser fram emot spelningen.<\/p>\n

Hur brukar ni anpassa setlisten till era olika spelningar?<\/strong><\/p>\n

Johny: Det beror p\u00e5 hur vi k\u00e4nner oss och hur stort st\u00e4llet vi ska spela p\u00e5 \u00e4r. Vi gillar att b\u00f6rja och sluta snabbt och ha ett l\u00e5ngsamt parti i mitten. Idag t\u00e4nker vi \u00f6ppna med Whenever<\/em>.<\/p>\n

Vilka l\u00e5tar tycker ni b\u00e4st om att spela live?<\/strong><\/p>\n

Johny: When My Day Comes<\/em>.<\/p>\n

Miguel: Corner of an English Field<\/em>.<\/p>\n

Johny: Nightdriving<\/em>.<\/p>\n

Miguel: We Were Children<\/em>.<\/p>\n

Johny: I Storbritannien sjunger kidsen med i alla l\u00e5tarna. Det \u00e4r en massiv skillnad. Det var ju d\u00e4r vi skrev l\u00e5tarna. Nu har vi spelat en del i Amerika s\u00e5 folk b\u00f6rjar \u00e4ven l\u00e4ra sig l\u00e5tarna d\u00e4r borta.<\/p>\n

Ni spelade ju ihop l\u00e5ngt innan ni gav ut skivan. Blev ni \u00f6verraskade n\u00e4r brittisk press b\u00f6rjade uppm\u00e4rksamma er?<\/strong><\/p>\n

John: Vi spelade ihop i ett \u00e5r innan vi ens fick skivkontrakt. Vi \u00e4r faktiskt fortfarande lite \u00f6verraskade. Men vi f\u00f6rs\u00f6ker bara undvika den brittiska pressen. Vi h\u00e5ller oss helt enkelt f\u00f6r oss sj\u00e4lva och g\u00f6r det vi \u00e4r bra p\u00e5.<\/p>\n

Hur skulle ni beskriva ert sound?<\/strong><\/p>\n

Johny: V\u00e4ldigt brittisk rock’n’roll. Det m\u00e5ste finnas en bra melodi. Vi f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra skivor som g\u00e5r att lyssna till p\u00e5 fester och vi \u00e4lskar att tr\u00e4ffa personerna som gillar v\u00e5r musik.<\/p>\n

Men textm\u00e4ssigt verkar det finnas en del m\u00f6rka undertoner…<\/strong><\/p>\n

Johny: M\u00e5nga av texterna handlar om en av v\u00e5ra v\u00e4nner som gick bort, s\u00e5 visst \u00e4r det en del m\u00f6rker \u00f6ver texterna. Men livet i allm\u00e4nhet kan ju vara m\u00f6rkt. Det reflekteras i v\u00e5ra l\u00e5tar.<\/p>\n

Vilken \u00e4r den mest surrealistiska upplevelsen som intr\u00e4ffat under er turn\u00e9?<\/strong><\/p>\n

Miguel: N\u00e4r vi tr\u00e4ffade Red Hot Chili Peppers i Japan. Det var surrealistiskt. T\u00e4nk dig att tr\u00e4ffa Chad Smith, vad s\u00e4ger man n\u00e4r man som trummis tr\u00e4ffar en av sina f\u00f6rebilder?<\/p>\n

Har ni p\u00e5b\u00f6rjat arbetet med er n\u00e4sta skiva?<\/strong><\/p>\n

Johny: N\u00e4sta skiva sl\u00e4pps i januari s\u00e5 vi ska b\u00f6rja spela in den i Los Angeles i september. Vi \u00e4r s\u00e5 gott som f\u00e4rdiga med l\u00e5tskrivandet. Tanken \u00e4r att vi under de n\u00e4rmsta fyra \u00e5ren ska ge ut ett album varje \u00e5r. Jag blir uppspelt bara jag t\u00e4nker p\u00e5 de nya l\u00e5tarna. Det \u00e4r \u00e4nnu mer 70-talsinfluensat s\u00e5 det finns st\u00f6rre utrymme f\u00f6r gitarrsolon. Men det l\u00e5ter fortfarande som Tribes. Det \u00e4r fortfarande l\u00e5tbaserat.<\/p>\n