{"id":55969,"date":"2012-06-11T07:44:59","date_gmt":"2012-06-11T05:44:59","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=55969"},"modified":"2012-06-11T07:46:30","modified_gmt":"2012-06-11T05:46:30","slug":"voltfestivalen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=55969","title":{"rendered":"Voltfestivalen – Kulturbloggens upplevelser av den elektroniska festivalen i Uppsala"},"content":{"rendered":"

Voltfestivalen 2012, 9:e juni
\nUppsala Konsert och Kongress<\/p>\n

N\u00e5got f\u00f6rsenat \u00f6ppnade d\u00f6rrarna till den fj\u00e4rde upplagan av den elektroniska endagsfestivalen Volt, som skapas i samarbete mellan UKK och Str\u00f6m i P2, och efter att ha h\u00e4mtat ut min biljett gick jag l\u00e4ngst ned i foajen f\u00f6r att b\u00f6rja lyssna p\u00e5 Mats Almeg\u00e5rd som hade installerat sig f\u00f6r att v\u00e4rma upp vid \u00f6ppningen. Eftersom jag inte hade h\u00f6rt honom innan blev jag positivt \u00f6verraskad av hans ambivalenta slitningar mellan dr\u00f6mlandskap och dansgolv. Precis som det ska vara p\u00e5 festival, n\u00e4r man f\u00e5r m\u00f6jlighet att g\u00e5 runt och uppt\u00e4cka musiker p\u00e5 eget bev\u00e5g, g\u00e5r jag vidare upp till sj\u00e4tte v\u00e5ningen d\u00e4r Plattenbau agerar DJs intill baren (som fick agera st\u00f6dben \u00e5t den annars s\u00e5 glest bes\u00f6kta lilla h\u00f6rnan). <\/p>\n

Vad som var desto intressantare h\u00f6gst upp var de installationer som bes\u00f6karna sj\u00e4lva fick interagera med. Bland annat fanns tennisspelet \u201dInvisiBall<\/a>\u201d representerat, d\u00e4r tv\u00e5 spelare med \u00f6gonbindel fick spela en match upp till femton po\u00e4ng genom att sl\u00e5 en icke existerande boll med sina rackets som \u00e4r f\u00f6rsedda med infrar\u00f6da sensorer. Bollens framfart uppfattas genom en ton som spelas upp i en utav de fyra h\u00f6gtalarna som \u00e4r utplacerade intill spelplanen. Lyckas man tr\u00e4ffa \u201dbollen\u201d sl\u00e5r man \u00f6ver den till motst\u00e5ndaren, annars f\u00f6rlorar man omg\u00e5ngen. Och p\u00e5 andra sidan fanns lekutrymme med Colour Chaser<\/a> d\u00e4r bes\u00f6karna sj\u00e4lva fick m\u00e5la upp svarta streck som en liten l\u00e5da, som allts\u00e5 skulle f\u00f6rest\u00e4lla en bil, f\u00f6ljer likt t\u00e5g l\u00e4ngs ett sp\u00e5r. \u00d6ver det svarta strecket fick bes\u00f6karna ocks\u00e5 m\u00e5la olikf\u00e4rgare streck, som l\u00e5dan l\u00e4ste av n\u00e4r den \u00e5kte \u00f6ver dessa streck och d\u00e4rmed gav ifr\u00e5n sig olika ljud och skapade n\u00e5gonting som skulle kunna uppfattas som musik. Alldeles intill fanns ocks\u00e5 \u201dRadio Orchestra<\/a>\u201d; ett projekt i samarbete mellan musikproducenten Axel Boman, mediakonstn\u00e4ren Kristofer Hagbard och k\u00e4rnkraftsfysikerna Torbj\u00f6rn B\u00e4ck och Bo Cederwall som g\u00e5r ut p\u00e5 att musikaliska algoritmer skapas utifr\u00e5n str\u00e5lningen fr\u00e5n olika isotoper. <\/p>\n

D\u00e4refter bosatte jag mig sal C p\u00e5 plan 3, d\u00e4r Differnet (musikern Anna-Karin f\u00f6rklarar f\u00f6r mig efter\u00e5t att de oftast misstas f\u00f6r att heta Different, \u201dr\u00e4ttstavat\u201d, men s\u00e5 \u00e4r allts\u00e5 inte fallet) spelar tillsammans med poeten Stig Larsson som h\u00e5ller h\u00f6gl\u00e4sning likt ett m\u00f6rkt moln p\u00e5 klar himmel d\u00e4r bandet \u00e4r marken under med sina iskalla synthar, trummor och trumpet. Efter dem h\u00e5ller den New York-baserade trion Loud Objects h\u00e5v, som skapar musik genom att l\u00f6da kretsar p\u00e5 plats och d\u00e4refter sladdar d\u00e4remellan, alltmedan alltsammans projiceras p\u00e5 en duk d\u00e5 de jobbar p\u00e5 en overheadapparat. <\/p>\n

Efter de tv\u00e5 sp\u00e4nnande experimentella framf\u00f6randena kommer en mer klassisk synthartist, som \u00e4ven \u00e4r mer k\u00e4nd f\u00f6r det svenska folket: Andreas Tilliander, som \u00e4ven brukar g\u00e5 under namnet Mokira, som verkligen lyckas f\u00f6rvandla den n\u00e5got lilla salen till ett rej\u00e4lt dansgolv n\u00e4r han levererar en n\u00e4stintill s\u00f6mnl\u00f6s spellista best\u00e5endes av sin egna house-inspirerade dubmusik. <\/p>\n

Dagen till \u00e4ra spelades s\u00e5v\u00e4l gammalt som nytt fr\u00e5n den kommande skivan som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng. D\u00e4refter kom Tillianders raka motsats upp p\u00e5 scenen, f\u00f6r d\u00e4r Mokira \u00e4r nutids- och framtidsorienterad \u00e4r Musik Soldat, den f\u00f6re detta Kraftwerk-musikern Wolfgang Flyr, mer klassiskt orienterad. Han bj\u00f6d p\u00e5 en personlig resa, b\u00e5de som DJ och VJ (Visual Jockey) d\u00e4r gamla tidningsurklipp, bilder och TV-inslag fr\u00e5n hans gamla karri\u00e4r gick hand i hand med musiken som spelades. P\u00e5 br\u00f6stkorgen satt en elektronisk namnbricka som projicerade Musik Soldat i rullande fart. Med en n\u00e5got minimalistisk dans och handklappande fick han otrolig fart p\u00e5 publiken som \u00e4lskade precis allt han gjorde. Vilket kanske inte \u00e4r s\u00e5 konstigt med hans kulturhistoriska relevans, som gjordes tillg\u00e4ngligt genom den nostalgiska resan han bj\u00f6d p\u00e5 (som dessutom filmades).<\/p>\n

Text och foto: Fredrik Gertz<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Voltfestivalen<\/a>, musik<\/a>, elektroniskt<\/a>, musikfestival<\/a>, Uppsala<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Voltfestivalen 2012, 9:e juni Uppsala Konsert och Kongress N\u00e5got f\u00f6rsenat \u00f6ppnade d\u00f6rrarna till den fj\u00e4rde upplagan av den elektroniska endagsfestivalen Volt, som skapas i samarbete mellan UKK och Str\u00f6m i P2, och efter att ha h\u00e4mtat ut min biljett gick jag l\u00e4ngst ned i foajen f\u00f6r att b\u00f6rja lyssna p\u00e5 Mats Almeg\u00e5rd som hade installerat […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":55972,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[1478,12282,3844,8032],"class_list":["post-55969","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-film","tag-elektroniskt","tag-musik","tag-musikfestival","tag-voltfestivalen","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/55969","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=55969"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/55969\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":55979,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/55969\/revisions\/55979"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/55972"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=55969"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=55969"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=55969"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}