{"id":55300,"date":"2012-05-30T22:14:13","date_gmt":"2012-05-30T20:14:13","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=55300"},"modified":"2012-05-30T22:14:13","modified_gmt":"2012-05-30T20:14:13","slug":"inspirerande-forestallning-pa-ingmar-bergmans-ofardiga-manus","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=55300","title":{"rendered":"Inspirerande f\u00f6rest\u00e4llning p\u00e5 Ingmar Bergmans of\u00e4rdiga manus"},"content":{"rendered":"

Arkivet f\u00f6r orealiserbara dr\u00f6mmar och visioner
\nStockholms stadsteater<\/a>, Lilla scenen
\nPremi\u00e4r den 28 maj 2012<\/p>\n

Fem \u00e5r innan Ingemar Bergman dog donerade han sitt privata arbetsarkiv till Svenska Filminstitutet \u2013 anteckningsb\u00f6cker, f\u00e4rdiga och of\u00e4rdiga manus, skisser, foton och brev. Nu g\u00f6rs f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en konstn\u00e4rlig gestaltning av det of\u00e4rdiga materialet ur arkivet.<\/p>\n

Det \u00e4r Marcus Lindeen som har kombinerat Bergmans orealiserbara dr\u00f6mmar och visioner till ett manus och regisserat teaterupps\u00e4ttningen p\u00e5 Stockholms stadsteater.<\/p>\n

Scenografin i f\u00f6rsta akten \u00e4r enkel; sex f\u00e4llstolar i tr\u00e4, sex sk\u00e5despelare. I bakgrunden finns filmens vita duk, med bilder av Bergmans gamla anteckningsblock med manusutkast och kommentarer. Sk\u00e5despelarna f\u00e5r presentera sig som olika personer ur de orealiserade filmmanusen. Deras historier v\u00e4vs samman i ett dr\u00f6mlikt kollage. Det handlar om \u00e4ktenskapliga konflikter, of\u00f6dda barn, dr\u00f6mmar och krass verklighet.<\/p>\n

I akt tv\u00e5 (ingen paus) \u00e4r scenen mer dramatisk med en kraschad bil och en brinnande soptunna. Denna akt domineras ocks\u00e5 mycket av fantasier och ber\u00e4ttelser kring v\u00e5ld och d\u00f6d.<\/p>\n

Programmet f\u00f6rt\u00e4ljer att Ingmar Bergman skrev disciplinerat mellan nio och ett varje dag, oavsett om han hade n\u00e5got att skriva eller inte. Mycket av manusfragmenten tillkom s\u00e4kerligen av frustration eller som en slags privat brainstorming i jakt p\u00e5 de riktigt bra id\u00e9erna. Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig att n\u00e5got av de of\u00e4rdiga manus som v\u00e4vts samman skulle h\u00e5lla f\u00f6r en l\u00e5ngfilm. Men f\u00f6rest\u00e4llningen ger en id\u00e9 om hur det kan se ut i en skapande konstn\u00e4rs hj\u00e4rna \u2013 en salig blandning av bra och d\u00e5liga uppslag som m\u00e5ste s\u00e5llas f\u00f6r att skilja agnarna fr\u00e5n vetet.<\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 en underh\u00e5llande och v\u00e4lspelad f\u00f6rest\u00e4llning som kanske kan inspirera \u00e4ven andra, blivande manusf\u00f6rfattare att komma vidare med sitt skrivande.<\/p>\n

Arkivet f\u00f6r orealiserbara dr\u00f6mmar och visioner
\nAv Marcus Lindeen efter texter av Ingmar Bergman<\/p>\n

Manus och regi: Marcus Lindeen
\nScenografi\/kostym: Sven Haraldsson
\nMusik: Hans Appeqvist
\nLjus: William Wenner
\nMask: Patricia Svajger<\/p>\n

Medverkande: Emil Alm\u00e9n, Niklas Falk, Liv Mj\u00f6nes, Marika Lindstr\u00f6m, Per Sandberg och Kajsa Reingardt<\/p>\n

Bild: Marika Lindstr\u00f6m, Liv Mj\u00f6nes, Emil Alm\u00e9n, Kajsa Reingardt och Niklas Falk. Foto: Carl Thorborg<\/p>\n

Se \u00e4ven recensioner i DN<\/a>, Expressen<\/a> och SvD<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Ingmar Bergman<\/a>, Stockholms stadsteater<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arkivet f\u00f6r orealiserbara dr\u00f6mmar och visioner Stockholms stadsteater, Lilla scenen Premi\u00e4r den 28 maj 2012 Fem \u00e5r innan Ingemar Bergman dog donerade han sitt privata arbetsarkiv till Svenska Filminstitutet \u2013 anteckningsb\u00f6cker, f\u00e4rdiga och of\u00e4rdiga manus, skisser, foton och brev. Nu g\u00f6rs f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en konstn\u00e4rlig gestaltning av det of\u00e4rdiga materialet ur arkivet. Det \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":55301,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[2485,5420],"class_list":["post-55300","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-ingmar-bergman","tag-stockholms-stadsteater","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/55300","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=55300"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/55300\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":55312,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/55300\/revisions\/55312"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/55301"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=55300"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=55300"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=55300"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}