{"id":54920,"date":"2012-05-24T18:47:34","date_gmt":"2012-05-24T16:47:34","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=54920"},"modified":"2012-05-28T19:54:50","modified_gmt":"2012-05-28T17:54:50","slug":"jakob-ejersbos-mastodontbok-liberty-rekommenderas-men-hade-kunnat-kortas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=54920","title":{"rendered":"Jakob Ejersbos mastodontbok Liberty rekommenderas men hade kunnat kortas"},"content":{"rendered":"

Titel: Liberty<\/a>
\nF\u00f6rfattare: Jakob Ejersbo
\n\u00d6vers\u00e4ttning: Urban Andersson
\nF\u00f6rlag: Albert Bonniers<\/a>
\nUtgiven: 201203
\nISBN: 978-91-0-012557-8<\/p>\n

Inte den godaste vilja i v\u00e4rlden r\u00e4cker till om det inte finns n\u00e5gon tillit mellan m\u00e4nniskor \u00e4r en slutsats man kan dra av Jakob Ejersbo mastodontbok p\u00e5 \u00f6ver 800 sidor. En annan \u00e4r om det verkligen \u00e4r god vilja som f\u00e5r m\u00e4nniskor att bli bist\u00e5ndsarbetare. Sanningen \u00e4r drivkrafterna kan variera.<\/p>\n

I boken f\u00e5r man dela tv\u00e5 pojkars ton\u00e5rsperiod och liv i bist\u00e5ndets Tanzania p\u00e5 \u00e5ttiotalet. Christian \u00e4r den danska pojken som \u00e4r tretton \u00e5r n\u00e4r familjen l\u00e4mnar Norden och tar med sig alla sina problem till det nya landet. Han anpassar sig snabbt och umg\u00e5s med andra bist\u00e5ndsbarn och de som \u00e4r f\u00f6dda i landet, men l\u00e4r sig lika fort att det ena \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n det andra. Att l\u00e5ta caddien spela ist\u00e4llet f\u00f6r att bara b\u00e4ra golfbagen ute p\u00e5 banan ses inte med n\u00e5diga \u00f6gon av de vita vuxna.<\/p>\n

Marcus \u00e4r hans j\u00e4mn\u00e5rige tanzaniske kamrat vars hud blir svartare \u00e4n n\u00e5gonsin n\u00e4r han lever sitt liv p\u00e5 n\u00e5der som tj\u00e4nstefolk hos vita bist\u00e5ndsarbetare. Han f\u00e5r mat och skolg\u00e5ng i utbyte och slipper mis\u00e4ren och v\u00e5ldet fr\u00e5n sin alkoholiserade fader i den by han kommer fr\u00e5n. Han skakar p\u00e5 huvudet om det m\u00e4rkliga p\u00e5fundet bastu men dr\u00f6mmen att f\u00e5 \u00e5ka till Sverige och utbilda sig till ett bra arbete f\u00e5r honom att b\u00f6ja sin nacke f\u00f6r n\u00e4stan varje nyck som helst.<\/p>\n

Alkoholen blir tr\u00f6sten eller flykten \u00e4ven i de vita kvarteren bland de vuxna p\u00e5 de rikligt f\u00f6rekommande festerna. S\u00e5dant som troligen inte hade varit t\u00e4nkv\u00e4rt i hemlandet blir vardagsmat och ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5stadkomma f\u00f6r\u00e4ndring blir man uppr\u00e4tth\u00e5llare av ett korrupt samh\u00e4lle som man ocks\u00e5 utnyttjar f\u00f6r att egen vinnings skull. Den vita hudens f\u00f6retr\u00e4de g\u00f6r sig g\u00e4llande i b\u00e5de det stora och det lilla.<\/p>\n

Christian och Marcus \u00e4r b\u00e5da skarpa iakttagare av allt det som ligger under ytan och pyr i den i kolonin i norra Tanzania. Det \u00e4r frustration \u00f6ver att man inte f\u00f6rm\u00e5r mer, det \u00e4r sprickor i familjeliven och det \u00e4r irritation \u00f6ver de svarta arbetarna som v\u00e4xer i takt med vistelsetiden. Ansvaret f\u00f6r barnen l\u00e4mnas till tj\u00e4nstefolket och ton\u00e5ringarna lever vind f\u00f6r v\u00e5g.<\/p>\n

Till skillnad mot de vuxna l\u00e4r sig Christian swahili fort och hittar v\u00e4gar in i den tanzaniska vardagen. Marcus och Christian har samma musiksmak, g\u00e5r p\u00e5 diskoteket Liberty och suktar efter tjejer. Samtidigt lever de parallella liv d\u00e4r Christian har ett liv med andra bist\u00e5ndsbarn, medan Marcus jobbar \u00e5t de vuxna och anv\u00e4nder sin uppfinningsrikedom till att skapa sig ett b\u00e4ttre liv i konkurrens med andra unga svarta killar som vill g\u00f6ra detsamma.<\/p>\n

Boken blir en trov\u00e4rdig resa mot en tr\u00f6stl\u00f6s framtid f\u00f6r de b\u00e5da. Christian blir den som vill stanna och leva som tanzanier med det \u00e4r inte m\u00f6jligt. Den koloniala historien g\u00f6r sig hela tiden p\u00e5mind d\u00e4r den vita hudens \u00f6verordning f\u00f6rst\u00f6r varje m\u00f6jlighet, medan Marcus dr\u00f6mmar g\u00e5r i kras av samma anledning. Men p\u00e5 olika s\u00e4tt och fr\u00e5n olika utg\u00e5ngspunkter d\u00e4r den ena g\u00e5r miste om makten som den andre aldrig har haft i sin hand.<\/p>\n

Den stora styrkan \u00e4r att f\u00f6rfattaren inte pekar ut de goda och de onda utan m\u00e5lar ist\u00e4llet en bild om hur kraften fr\u00e5n tidigare f\u00f6rtryckande strukturer och maktfullkomlighet p\u00e5verkar varje stund av livet f\u00f6r alla dem som finns i dem. Han visar hur sv\u00e5rt det \u00e4r att uppr\u00e4tth\u00e5lla ideal och att vara m\u00e4nniska n\u00e4r ingen kan lita p\u00e5 n\u00e5gon och n\u00e4r allt \u00e4r till salu.<\/p>\n

Svagheten \u00e4r att portr\u00e4tten av kvinnorna bara blir till skuggor, vare sig det handlar om den starka Samantha som Christian tr\u00e5nar efter, den svenska modern Katriina som kuvas av sin man eller vilken som helst av de som passerar ton\u00e5ringarnas liv. De k\u00e4nns n\u00e4rmast som bihang till olika m\u00e4n och statister ist\u00e4llet f\u00f6r sj\u00e4lvst\u00e4ndiga individer. Boken hade ocks\u00e5 kunnat kortas ner ett par hundra sidor utan att f\u00f6rlora ber\u00e4ttelsen. L\u00e4ngden g\u00f6r att det tappar nerven lite nu och d\u00e5 och blir stillast\u00e5ende.<\/p>\n

Trots inv\u00e4ndningarna vill jag rekommendera Liberty<\/a>, framf\u00f6r allt till alla som menar att hudf\u00e4rg inte spelar n\u00e5gon roll l\u00e4ngre och att det bara h\u00e4nger p\u00e5 den egna viljan.<\/p>\n

Text: Heli K\u00e4rkk\u00e4inen<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Titel: Liberty F\u00f6rfattare: Jakob Ejersbo \u00d6vers\u00e4ttning: Urban Andersson F\u00f6rlag: Albert Bonniers Utgiven: 201203 ISBN: 978-91-0-012557-8 Inte den godaste vilja i v\u00e4rlden r\u00e4cker till om det inte finns n\u00e5gon tillit mellan m\u00e4nniskor \u00e4r en slutsats man kan dra av Jakob Ejersbo mastodontbok p\u00e5 \u00f6ver 800 sidor. En annan \u00e4r om det verkligen \u00e4r god vilja som […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":54922,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[8074],"class_list":{"0":"post-54920","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-bokrecension","8":"category-litteratur","9":"category-recension","10":"tag-tanzania","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/54920","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=54920"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/54920\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":55179,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/54920\/revisions\/55179"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/54922"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=54920"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=54920"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=54920"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}