{"id":54552,"date":"2012-05-18T15:25:38","date_gmt":"2012-05-18T13:25:38","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=54552"},"modified":"2012-05-18T15:25:38","modified_gmt":"2012-05-18T13:25:38","slug":"doda-talar-inte-ann-cleeves-som-agatha-christie-som-skildrar-var-tid-men-svartare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=54552","title":{"rendered":"D\u00f6da talar inte – Ann Cleeves – som Agatha Christie som skildrar v\u00e5r tid, men svartare"},"content":{"rendered":"

D\u00f6da talar inte<\/a>
\nF\u00f6rfattare: Ann Cleeves
\n\u00d6vers\u00e4ttare: Jan J\u00e4rnebrand
\nF\u00f6rlag: Albert Bonniers F\u00f6rlag
\nUtgiven: 201204
\nISBN10:\t9100127426
\nISBN13:\t9789100127428
\nSom cd-bok<\/a><\/p>\n

Kriminalkommissarien Vera Stanhope \u00e4r r\u00e4tt osannolik som deckarhj\u00e4lte: en medel\u00e5lders fet kvinna som dricker f\u00f6r mycket alkohol. Det l\u00e5ter lite som en parodi p\u00e5 den tidigare s\u00e5 vanlige deckarkarakt\u00e4ren. Serien om Vera Stanhope \u00e4r dock inte alls n\u00e5gra parodier. Det \u00e4r sp\u00e4nnande kriminalromaner som skildrar en v\u00e4rld l\u00e5ngt bort fr\u00e5n det sm\u00e5mysiga Midsomer.<\/p>\n

Vera Stanhope \u00e4r kriminalkommissarie i nord\u00f6stra delen av England, d\u00e4r det finns m\u00e5nga slitna omr\u00e5den d\u00e4r arbetsl\u00f6sheten s\u00e4tter sin sp\u00e5r och d\u00e4r finns sm\u00e5 byar d\u00e4r de mer v\u00e4lb\u00e4rgade bor ganska n\u00e4ra fattigare bybor.<\/p>\n

Det som g\u00f6r ”D\u00f6da talar inte<\/a>” s\u00e5 bra \u00e4r inte det ovanliga i att en medel\u00e5lders kvinna som varken \u00e4r snygg eller elegant \u00e4r hj\u00e4lten utan det \u00e4r vad som skildras och hur det skildras som g\u00f6r att jag inte kan slita mig fr\u00e5n boken n\u00e4r jag b\u00f6rjat l\u00e4sa. F\u00f6rfattaren Ann Cleeves som sj\u00e4lv bor i Northumberland i nord\u00f6stra England och har arbetat som \u00f6vervakare, p\u00e5 kvinnojourer och inom sj\u00f6r\u00e4ddningen. Hon har skarpt \u00f6ga f\u00f6r de talande detaljer som ger trov\u00e4rdighet \u00e5t ber\u00e4ttelsen och samtidigt kommer vi m\u00e4nniskorna n\u00e4ra. \u00c4ven om jag kan reta mig p\u00e5 Vera Stanhope k\u00e4nner jag respekt f\u00f6r henne, precis som om jag hade m\u00f6tt henne i verkligheten.<\/p>\n

I ”D\u00f6da talar inte” \u00e4r inget svart eller vitt. Vera n\u00f6jer sig inte med att hitta m\u00f6rdaren, hon vill f\u00f6rst\u00e5. <\/p>\n

Bokf\u00f6rlaget skriver om boken och f\u00f6rfattaren:
\n\u00c5terigen bef\u00e4ster Ann Cleeves h\u00e4r sin plats som mysdeckarens nya drottning. I samma tradition som Agatha Christie r\u00f6r hon sig knivskarpt mellan tontr\u00e4ffande personportr\u00e4tt, engelska gr\u00f6na kullar och kluriga mordutredningar. <\/em><\/p>\n

Delvis h\u00e5ller jag med, men delvis inte. Visst beh\u00e4rskar Ann Cleeves konsten att liksom Agatha Christie l\u00e5ngsamt veckla upp en puzzeldeckare, vi pendlar med i ber\u00e4ttelsen och misst\u00e4nker \u00e4n den ena, \u00e4n den andra. Men samtidigt f\u00e5r vi en resa igenom m\u00e4nniskors psyken och dess \u00f6den och vi lider med m\u00e4nniskorna. Det \u00e4r v\u00e4lskrivet, helt enkelt.<\/p>\n

Det \u00e4r en tr\u00f6st f\u00f6r alla oss som inte \u00e4r perfekta att l\u00e4sa om en kvinna som trots att hon \u00e4r s\u00e5 helt fel, enligt svenska arbetsgivares ideal, \u00e4nd\u00e5 \u00e4r en skicklig utredare. I Sverige anst\u00e4ller ju arbetsgivare i stort sett ingen som fyllt 50 \u00e5r och definitivt inte en \u00f6verviktig kvinna som Vera. Kanske kan s\u00e5dana h\u00e4r deckare \u00f6ppna \u00f6gonen f\u00f6r en och annan \u00e5ldersdiskriminerande svensk arbetsgivare – att f\u00e5 dem att inse att m\u00e4nniskor kan vara duktiga utan att vara snygga trettio\u00e5ringar.<\/p>\n

Som vanligt har Vera vid sin sida sin unge vapendragare polisassistent Joe Ashworth. Genom honom f\u00e5r vi en inblick i det brittiska systemet d\u00e4r kvinnor fortfarande f\u00f6rv\u00e4ntas stanna hemma med barnen de f\u00f6rsta \u00e5ren.<\/p>\n

”D\u00f6da talar inte” \u00e4r en av b\u00e4sta kriminalromaner jag l\u00e4st p\u00e5 l\u00e4nge. Det var en s\u00e5dan deckare som jag bara ville l\u00e4sa och l\u00e4sa och jag kunde inte slita mig. Det \u00e4r sp\u00e4nningen men samtidigt beskrivningarna av m\u00e4nniskorna och samh\u00e4llet som g\u00f6r till en kriminalroman med betoning p\u00e5 roman.<\/p>\n

Handlingen?
\nTja jag kan lika g\u00e4rna kopiera vad bokf\u00f6rlaget skrivit:
\nEn ung mamma f\u00f6r\u00e4lskar sig i en kontrollerande \u00e4ldre man. Kort d\u00e4refter drunknar hennes lille son i ett badkar. Ett \u00e5r senare hittas socialsekreteraren som arbetat med fallet strypt i ett badhus. Den som finner kvinnan \u00e4r Vera Stanhope: kriminalkommissarien som arbetar f\u00f6r mycket, v\u00e4ger f\u00f6r mycket, dricker f\u00f6r mycket. Tillsammans med polisassistent Joe Ashworth f\u00f6rs\u00f6ker hon l\u00f6sa fallet, d\u00e5 \u00e4nnu ett mystiskt lik dyker upp i den pittoreska sm\u00e5staden.<\/em><\/p>\n

H\u00e4r har Kulturbloggen recenserat f\u00f6rsta delen av tv-serien om Vera som nyligen sl\u00e4ppts p\u00e5 dvd.<\/a><\/strong><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Vera Stanhope<\/a>, deckare<\/a>, Ann Cleeves<\/a>, kriminalroman<\/a>, bokrecension<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

D\u00f6da talar inte F\u00f6rfattare: Ann Cleeves \u00d6vers\u00e4ttare: Jan J\u00e4rnebrand F\u00f6rlag: Albert Bonniers F\u00f6rlag Utgiven: 201204 ISBN10: 9100127426 ISBN13: 9789100127428 Som cd-bok Kriminalkommissarien Vera Stanhope \u00e4r r\u00e4tt osannolik som deckarhj\u00e4lte: en medel\u00e5lders fet kvinna som dricker f\u00f6r mycket alkohol. Det l\u00e5ter lite som en parodi p\u00e5 den tidigare s\u00e5 vanlige deckarkarakt\u00e4ren. Serien om Vera Stanhope \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":54558,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[8018,788,1197,3041,8017],"class_list":{"0":"post-54552","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-bokrecension","8":"category-litteratur","9":"category-recension","10":"tag-ann-cleeves","11":"tag-bokrecension-2","12":"tag-deckare","13":"tag-kriminalroman","14":"tag-vera-stanhope","15":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/54552","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=54552"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/54552\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54559,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/54552\/revisions\/54559"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/54558"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=54552"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=54552"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=54552"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}