{"id":53823,"date":"2012-05-03T09:30:04","date_gmt":"2012-05-03T07:30:04","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=53823"},"modified":"2012-05-03T09:30:04","modified_gmt":"2012-05-03T07:30:04","slug":"intressant-att-de-skolor-som-ar-bast-pa-att-stodja-de-hogpresterande-ocksa-ar-bast-pa-att-stodja-de-svagare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=53823","title":{"rendered":"Intressant att de skolor som \u00e4r b\u00e4st p\u00e5 att st\u00f6dja de h\u00f6gpresterande ocks\u00e5 \u00e4r b\u00e4st p\u00e5 att st\u00f6dja de svagare"},"content":{"rendered":"

Den svenska skolan blir allt mer oj\u00e4mlik, skriver Metta Fjelkner, ordf\u00f6rande i L\u00e4rarnas Riksf\u00f6rbund, i en debattartikel i Dagens Nyheter<\/a>.<\/p>\n

Hon bygger sin debattartikel p\u00e5 en ordentlig och stor unders\u00f6kning som L\u00e4rarnas Riksf\u00f6rbund genomf\u00f6rt d\u00e4r de l\u00e5tit SCB ta fram uppgifter om 400.000 elever i fyra \u00e5rskullar: <\/p>\n

Fjelkner konstaterar:
\nSkillnaderna mellan de svagaste och starkaste har \u00f6kat med trettio procent mellan 1999 och 2011. Skillnaderna mellan hur kommunerna lyckas \u00e4r dessutom stora. <\/em><\/p>\n

De kommuner som misslyckas allra mest med att st\u00f6dja de svagast presterande eleverna \u00e4r exempelvis Upplands V\u00e4sby, Lessebo, Sval\u00f6v, Mellerud, Jokkmokk, Malm\u00f6, G\u00f6teborg och S\u00f6dert\u00e4lje.<\/p>\n

Bland de kommuner som lyckats b\u00e4st med att st\u00f6dja s\u00e5v\u00e4l de svagast som de starkast presterande eleverna finns Danderyd, Liding\u00f6, Lomma, T\u00e4by, Sollentuna, Nacka, Lund, Pajala, Soten\u00e4s och \u00d6vertorne\u00e5.<\/p>\n

Det \u00e4r intressant att just de kommuner som till\u00e5ter extra satsning p\u00e5 starkt presterande elever ocks\u00e5 ligger i topp med att st\u00f6dja de svagaste. I alla \u00e5r har det varit till\u00e5tet med elitklasser i musik – men n\u00e4r klasser f\u00f6r elever som \u00e4r duktiga i matematik och naturvetenskapliga \u00e4mnen kom till en del h\u00f6gstadieskolor blev det ganska snabbt f\u00f6rbjudet att ha tester som avgjorde om eleven skulle tas in. Att sm\u00e5knattarna st\u00e5r i l\u00e5nga rader i korridoren p\u00e5 Adolf Fredrik n\u00e4r de \u00e4r nio \u00e5r f\u00f6r att s\u00f6ka in till den f\u00f6rn\u00e4msta musikklassen – det \u00e4r d\u00e4remot till\u00e5tet. Dubbelmoral \u00e4r ett ord f\u00f6r s\u00e5dant.<\/p>\n

Kanske vi skulle avdramatisera att n\u00e5gon \u00e4r bra p\u00e5 n\u00e5got – kanske det ist\u00e4llet bara \u00e4r bra om de som \u00e4r duktiga p\u00e5 n\u00e5got f\u00e5r chansen att utveckla detta. Kanske det till och med kunde vara b\u00f6rjan p\u00e5 en ny skola d\u00e4r det fanns fler m\u00f6jligheter att f\u00f6rdjupa sig i n\u00e5got. Alla \u00e4r v\u00e4l bra p\u00e5 n\u00e5got, ocks\u00e5 den elev som har sv\u00e5rt med de flesta skol\u00e4mnen har n\u00e5got han eller hon \u00e4r bra p\u00e5. Varf\u00f6r inte ge mer utrymme \u00e5t att f\u00f6rst\u00e4rka detta? Den som f\u00e5r vara bra p\u00e5 n\u00e5got, blir ofta bra p\u00e5 mer. Sj\u00e4lvf\u00f6rtroende \u00f6kar och lusten att l\u00e4ra \u00f6kar – om n\u00e5gon f\u00e5r vara bra p\u00e5 n\u00e5got. Den som har sv\u00e5rt f\u00f6r teoretiska \u00e4mnen kanske har social f\u00f6rm\u00e5ga? Han eller hon kanske skulle vara j\u00e4tteduktig p\u00e5 att hj\u00e4lpa till p\u00e5 ett hem f\u00f6r \u00e4ldreboende eller p\u00e5 en f\u00f6rskola en dag i veckan?<\/p>\n

Det \u00e4r skr\u00e4mmande, men inte ov\u00e4ntat, att Folkpartiets ledare Jan Bj\u00f6rklund som slog och skramlade p\u00e5 trummorna inf\u00f6r b\u00e5da valen om att han skulle f\u00f6rb\u00e4ttra skolan ist\u00e4llet gjort den svenska skolan \u00e4nnu s\u00e4mre. F\u00f6rs\u00e4mringen b\u00f6rjade under G\u00f6ran Perssons S-regeringen men Bj\u00f6rklunds skolpolitik inom den borgerliga h\u00f6geralliansen har inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6rb\u00e4ttrat f\u00e4rden mot botten.<\/p>\n

Det \u00e4r nog h\u00f6g tid att ta tag i skolan och g\u00f6ra det utanf\u00f6r de partipolitiska intrigerna.
\nSkolan \u00e4r allas angel\u00e4genhet och varje elev som m\u00e5r d\u00e5ligt och inte f\u00e5r en bra start i livet \u00e4r en f\u00f6rlust f\u00f6r det svenska samh\u00e4llet och f\u00f6r v\u00e4rlden.<\/p>\n

Peter Andersson<\/a> har ocks\u00e5 bloggat om detta:
\nJan Bj\u00f6rklunds och alliansregeringens batongpolitik f\u00f6rst\u00e4rker klyftorna. Samtidigt m\u00f6ter vi om\u00f6jligen skolans utmaningar med att prata huvudmannaskap och att f\u00f6rstatliga ansvaret, en linje som l\u00e4rarfacken har drivit l\u00e4nge. Problem m\u00e5ste angripas d\u00e4r dess orsaker finns och d\u00e5 kr\u00e4vs mycket mer \u00e4n s\u00e5. D\u00e4r har Metta Fjelkner tre ytterligare punkter, ut\u00f6ver ansvarsfr\u00e5gan, som \u00e4r mycket v\u00e4rda att ta in i en skarp skolpolitik d\u00e4r ocks\u00e5 resurser avs\u00e4tts p\u00e5 allvar f\u00f6r att st\u00e4rka och ge b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/em><\/p>\n

——–<\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt ligger denna larmrapport om den svenska skolan sorgligt i linje med rapporterna ig\u00e5r<\/a> om att ocks\u00e5 kulturskolorna \u00e4r oerh\u00f6rt oj\u00e4mlika med stora klyftor och d\u00e4r inte alla barn har r\u00e5d att spela ett musikinstrument eller p\u00e5 annat s\u00e4tt delta i kulturverksamhet.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om skolpolitik samh\u00e4lle<\/a>, skola<\/a>, Mettte Fjelkner<\/a>, L\u00e4rarnas Riksf\u00f6rbund<\/a>, klyftor<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den svenska skolan blir allt mer oj\u00e4mlik, skriver Metta Fjelkner, ordf\u00f6rande i L\u00e4rarnas Riksf\u00f6rbund, i en debattartikel i Dagens Nyheter. Hon bygger sin debattartikel p\u00e5 en ordentlig och stor unders\u00f6kning som L\u00e4rarnas Riksf\u00f6rbund genomf\u00f6rt d\u00e4r de l\u00e5tit SCB ta fram uppgifter om 400.000 elever i fyra \u00e5rskullar: Fjelkner konstaterar: Skillnaderna mellan de svagaste och starkaste […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":53824,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44,62],"tags":[5136,7907],"class_list":{"0":"post-53823","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-chadie","8":"category-medie-och-kulturpolitik","9":"tag-skola","10":"tag-skolpolitik-samhalle","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53823","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=53823"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53823\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53825,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53823\/revisions\/53825"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/53824"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=53823"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=53823"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=53823"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}