Titel: Elena
\nBetyg: 4
\nSvensk biopremi\u00e4r: 4 maj<\/p>\n
Den ryska regiss\u00f6ren Andrej Zvjaintsev l\u00e5ngfilmsdebuterade med \u201d\u00c5tekomsten\u201d 2003, som snabbt n\u00e5dde internationell framg\u00e5ng och bel\u00f6nade honom med Guldlejonet i Venedig. Med sin tredje l\u00e5ngfilm \u201dElena\u201d tog han f\u00f6rra \u00e5ret hem jurypriset i Cannes och \u00f6verraskade med att s\u00e4tta ett \u00e4ldre par i fokus. H\u00e4r utforskas f\u00f6rh\u00e5llandet mellan f\u00f6r\u00e4lder och barn och som en fluga p\u00e5 v\u00e4ggen f\u00e5r vi l\u00e5ngsamt f\u00f6lja med in mellan v\u00e4ggarna i \u00f6verklassens st\u00e5tliga v\u00e5ning i Moskva.<\/p>\n
Elena och Vladimir kommer fr\u00e5n olika bakgrunder. Hon \u00e4r uppv\u00e4xt under enkla f\u00f6rh\u00e5llanden och han \u00e4r f\u00f6rm\u00f6gen. B\u00e5da tv\u00e5 har fullvuxna barn fr\u00e5n tidigare f\u00f6rh\u00e5llanden vars levnadss\u00e4tt blir \u00e4mne f\u00f6r konflikt. Vladimir har en f\u00f6rd\u00f6mande syn p\u00e5 Elenas arbetsl\u00f6sa son, som st\u00e4ndigt ber om nya pengar fr\u00e5n sin alldeles f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5ende och omh\u00e4ndertagande mor, men Vladimir har sj\u00e4lv en problematisk dotter som relationen \u00e4r kylig till. N\u00e4r han en dag f\u00e5r en hj\u00e4rtattack best\u00e4mmer han sig pl\u00f6tsligt f\u00f6r att skriva om sitt testamente och \u00f6verv\u00e4ga arvstagarna.
\nKarakt\u00e4rerna i filmen aktar sig f\u00f6r varandras utrymmen och det finns ett avst\u00e5nd mellan dessa, de r\u00f6r sig som i sm\u00e5 banor runt varandra och utbyter s\u00e4llan ord i on\u00f6dan. Elenas dagliga rutin g\u00e5r ut p\u00e5 att agera v\u00e5rdpersonal \u00e5t maken, som anv\u00e4nder pengar som maktmedel f\u00f6r att styra m\u00e4nniskorna i sin omgivning, och pengarnas betydande vikt t\u00e4r p\u00e5 \u00e4ktenskapet. Det smakfullt inredda och lyxiga hemmet st\u00e5r i kontrast till det nedklottrade bostadsomr\u00e5det, d\u00e4r sonen \u00e4r bosatt, och under filmens g\u00e5ng smyger sig moralfr\u00e5gor in i handlingen. Elena tvingas nu v\u00e4lja mellan rollen som mor och hustru.
\nM\u00e4sterkomposit\u00f6ren Philip Glass har tonsatt detta l\u00e5gm\u00e4lda klassdrama. Dialogen \u00e4r sparsam och ist\u00e4llet l\u00e5ter man bilderna tala mer f\u00f6r sig sj\u00e4lva. Andrej Zvjagintsev \u00e4r en av samtidens mest lovande regiss\u00f6rer som g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng s\u00e4tter intressanta teman i fokus. Sedan framg\u00e5ngen med \u201d\u00c5terkomsten\u201d har han trots sin korta karri\u00e4r som regiss\u00f6r, levererat j\u00e4mna, stils\u00e4kra och balanserade filmer, och f\u00e5tt ett kvalitetsrykte om sig.
\n\u201dElena\u201d \u00e4r ett v\u00e4lspelat 109 minuters verk som precis som i tidigare filmer garanterar ett vackert foto och kameraarbete. Tr\u00e5kigt nog \u00e4r det nog inte en film som kommer fylla biosalongerna fulla och locka en bred publik. Men den \u00e4r minst sagt sev\u00e4rd och en fr\u00f6jd f\u00f6r filmkonstens beundrare. <\/p>\n
Text: Victoria Machmudov<\/strong><\/p>\n L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Andrej Zvjaintsev<\/a>, film<\/a>, filmrecension<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Titel: Elena Betyg: 4 Svensk biopremi\u00e4r: 4 maj Den ryska regiss\u00f6ren Andrej Zvjaintsev l\u00e5ngfilmsdebuterade med \u201d\u00c5tekomsten\u201d 2003, som snabbt n\u00e5dde internationell framg\u00e5ng och bel\u00f6nade honom med Guldlejonet i Venedig. Med sin tredje l\u00e5ngfilm \u201dElena\u201d tog han f\u00f6rra \u00e5ret hem jurypriset i Cannes och \u00f6verraskade med att s\u00e4tta ett \u00e4ldre par i fokus. H\u00e4r utforskas f\u00f6rh\u00e5llandet […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":53665,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16,20],"tags":[7894,1738,12286],"class_list":{"0":"post-53664","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-filmfilm","8":"category-filmer","9":"category-recension","10":"category-film","11":"tag-andrej-zvjaintsev","12":"tag-filmrecension","13":"tag-film","14":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53664","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=53664"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53664\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53668,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53664\/revisions\/53668"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/53665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=53664"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=53664"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=53664"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}