<\/p>\n
Pj\u00e4s: I huvudet p\u00e5 Robert<\/p>\n
Scen: Dramalabbet<\/p>\n
Regi:\u00a0Camilla van der Meer S\u00f6derberg<\/p>\n
Sk\u00e5despelare:\u00a0Agneta Wallin, Bianca Kronl\u00f6f och Liv Elf Karl\u00e9n<\/p>\n
<\/p>\n
\u00c5r 2009 sade Robert Gustavsson i en intervju med Sydsvenska Dagbladet att han var s\u00e5 tr\u00f6tt p\u00e5 feminism att han kunde kr\u00e4kas. Att m\u00e4n \u00e4r roligare \u00e4n kvinnor \u00e4r inte konstigare \u00e4n att det finns en tanke bakom att m\u00e4n befruktar och kvinnan ska ha ett \u00e4gg n\u00e4r det ska bli barn, fortsatte han. Jaha. Ok. Eller… En kaka till, n\u00e5gon? Lite p\u00e5fyllning p\u00e5 kaffet?<\/p>\n
Tre \u00e5r senare \u00e4r denna Gustavssonska o\u00e4ndliga dumhet f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r det vackraste karakt\u00e4rsmord jag sett p\u00e5 riktigt l\u00e4nge. Tillsammans med sk\u00e5despelartrion Agneta Wallin, Bianca Kronl\u00f6f och Liv Elf Karl\u00e9n har regiss\u00f6ren Camilla van der Meer S\u00f6derberg satt samman en f\u00f6rest\u00e4llning som r\u00f6r sig i gr\u00e4nslandet mellan stand-up comedy och klassisk teater.<\/p>\n
Under den dryga, men mycket korta, timmen (f\u00f6r en g\u00e5ng skull en f\u00f6rest\u00e4llning som k\u00e4nns f\u00f6r kort!) plockas Robert Gustavssons f\u00e5niga resonemang s\u00f6nder i sina best\u00e5ndsdelar, f\u00f6r att sedan s\u00e4ttas samman till karakt\u00e4rer som med all \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet blottar den os\u00e4kerhet som till och med en s\u00e5 framg\u00e5ngsrik komiker som Gustavsson uppenbarligen k\u00e4nner inf\u00f6r genusfr\u00e5gor. Karakt\u00e4rer som \u00e4r \u00f6vertygade om sin \u00f6ppenhet och tolerans, men har baserat allt p\u00e5 samma skruvade logik som Gustavsson, eller m\u00e4n som bara \u00e4r tr\u00f6tta p\u00e5 allt feministiskt som bortser fr\u00e5n uppenbara FAKTA som att m\u00e4n oftare h\u00e5ller i skruvdragare och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vara menade att skruva oftare och b\u00e4ttre \u00e4n icke-m\u00e4n, de andra, minoriteterna.<\/p>\n
Vid mer \u00e4n ett tillf\u00e4lle kommer jag p\u00e5 mig sj\u00e4lv med att appl\u00e5dera ett upptr\u00e4dande utan att veta om det \u00e4r karakt\u00e4ren eller sk\u00e5despelaren som f\u00e5r, eller f\u00f6r den sakens skull f\u00f6rtj\u00e4nar, appl\u00e5den. Hur ofta h\u00e4nder det?<\/p>\n
I van der Meer S\u00f6derbergs regi blir detta underbar komedi. Komedi f\u00f6r att det f\u00f6ds m\u00e5nga skratt (\u00e4ven om jag g\u00e4rna sluppit de utplacerade publikstartarna som skrattar alldeles f\u00f6r h\u00f6gt f\u00f6r att vi andra ska k\u00e4nna att vi ocks\u00e5 v\u00e5gar skratta – f\u00f6rekomsten av dem \u00e4r onekligen en blinkning till den livsfarliga krocken mellan \u201dseri\u00f6s\u201d teater och stand-up comedy), och underbar f\u00f6r att I huvudet p\u00e5 Robert fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut \u00e4r ruskigt angel\u00e4gen.<\/p>\n
Text: Johan Ranstam<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Pj\u00e4s: I huvudet p\u00e5 Robert Scen: Dramalabbet Regi:\u00a0Camilla van der Meer S\u00f6derberg Sk\u00e5despelare:\u00a0Agneta Wallin, Bianca Kronl\u00f6f och Liv Elf Karl\u00e9n \u00c5r 2009 sade Robert Gustavsson i en intervju med Sydsvenska Dagbladet att han var s\u00e5 tr\u00f6tt p\u00e5 feminism att han kunde kr\u00e4kas. Att m\u00e4n \u00e4r roligare \u00e4n kvinnor \u00e4r inte konstigare \u00e4n att […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[1364],"class_list":["post-53531","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-dramalabbet","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53531","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=53531"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53531\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53535,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53531\/revisions\/53535"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=53531"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=53531"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=53531"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}