{"id":52422,"date":"2012-04-04T23:44:56","date_gmt":"2012-04-04T21:44:56","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=52422"},"modified":"2012-04-05T17:05:24","modified_gmt":"2012-04-05T15:05:24","slug":"ett-dromspel-harligt-respektlos-uppsattning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=52422","title":{"rendered":"Ett dr\u00f6mspel – h\u00e4rligt respektl\u00f6s upps\u00e4ttning"},"content":{"rendered":"

Ett dr\u00f6mspel
\nav August Strindberg
\nBearbetning och regi: Mattias Andersson
\nMusik Bach, Foreigner, Michael Nyman, Frank Ocean
\nDanskoreografi Anna Vnuk
\nStockholms Stadsteater<\/a>
\nPremi\u00e4r 4 april 2012<\/p>\n

Strindbergs Ett dr\u00f6mspel \u00e4r en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta skildringar av m\u00e4nsklighetens villkor. Guden Indras dotter kliver ner bland de d\u00f6dliga f\u00f6r att ta reda p\u00e5 hur m\u00e4nniskorna har det. \u00c4r det synd om m\u00e4nniskorna? Det vill hon veta.<\/p>\n

\"\"<\/a>Det var synd om m\u00e4nniskorna 1901 n\u00e4r Strindberg skrev dramat – det har inte \u00e4ndrats sedan dess. Regiss\u00f6ren Mattias Andersson s\u00e4tter in dramat i nutiden. Scenen har en pl\u00e5tv\u00e4gg till bakgrund och m\u00e4nniskorna har nutida kl\u00e4der och \u00e4r av m\u00e5ngkulturell bakgrund, som det ser ur i storst\u00e4der i dagens globaliserade v\u00e4rld. Mattias Andersson har tagit sig friheten att \u00e4ndra delar ur Strindbergs manus och dessutom lagt in dokument\u00e4ra citat av m\u00e4nniskor som intervjuats av socialantropologen Kristina Ullgren och \u00c5sa Andersen. <\/p>\n

Indras dotter m\u00f6ter p\u00e5 sin vandring p\u00e5 jorden m\u00e4nniskor som lider, m\u00e4nniskor som lurar sig sj\u00e4lva, m\u00e4nniskor som lever p\u00e5 falskt hopp och hon testar k\u00e4rleken som ganska snabbt solkas ned av fattigdom och barnskrik. Det \u00e4r inte mycket som m\u00e4nniskor blir lyckliga av, oftast \u00e4r dr\u00f6mmen om lyckan den b\u00e4sta. N\u00e4r vi v\u00e4l f\u00e5r det vi dr\u00f6mt om \u00e4r det aldrig perfekt, det blir aldrig som i dr\u00f6mmen vi hade. Mattias Andersson f\u00f6r in nutidens flyktingstr\u00f6mmar, krig och katastrofer – och det vidgar dramat.<\/p>\n

Ett dr\u00f6mspel \u00e4r en av de starkaste skildringarna av m\u00e4nniskornas existentiell villkor och \u00e5ngest. Det finns en risk med att g\u00f6ra det alltf\u00f6r nutida, att dramat f\u00f6rlorar de existentiella fr\u00e5gorna. Den balansakten har regiss\u00f6ren klarat utm\u00e4rkt. Den existentiella \u00e5ngesten snarare f\u00f6rst\u00e4rks genom att den speglas genom nutidens v\u00e5ldsamma v\u00e4rld.<\/p>\n

En liten fundering bara: Majoriteten av de m\u00e4nniskor som det \u00e4r synd om verkar vara flyktingar, m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra l\u00e4nder som flyr fr\u00e5n v\u00e5ld, krig och f\u00f6r\u00f6delse. N\u00e4r problemen som m\u00e4nniskor i v\u00e4stv\u00e4rlden har framst\u00e4lldes det n\u00e4stan som l\u00f6jev\u00e4ckande, som komiskt. Det finns stora, djupa tragedier i v\u00e4stv\u00e4rlden med psykisk oh\u00e4lsa, droger, v\u00e5ld och miljontals m\u00e4nniskor som aldrig sl\u00e4pps in p\u00e5 arbetsmarknaden f\u00f6r att \u00e5ldersdiskrimineras, \u00e4r f\u00f6r unga eller f\u00f6r medel\u00e5lders. Det \u00e4r inte synd bara om m\u00e4nniskor fr\u00e5n l\u00e4nder utanf\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rlden, ocks\u00e5 v\u00e4stv\u00e4rldens m\u00e4nniskor lider<\/p>\n

En sp\u00e4nnande lek kring vad som \u00e4r dikt och verklighet plockas ocks\u00e5 fram ur Strindbergs pj\u00e4s, framf\u00f6r allt i slutet. Han st\u00e4ller fr\u00e5gor kring om f\u00f6rfattare, diktare och skalder har ett annat h\u00f6gre uppdrag \u00e4n att ta hand om sina barn och sina anh\u00f6riga. Indras dotter slits mellan sitt gudomliga uppdrag och att ta hand om sitt barn p\u00e5 jorden. <\/p>\n

Ett dr\u00f6mspel har m\u00e5nga lager i sig och det \u00e4r precis s\u00e5 h\u00e4r som Strindbergs draman b\u00f6r behandlas: att \u00f6ppna dem, ta itu med dem utan respekt. Om Strindberg hade varit med i publiken hade han helt s\u00e4kert gett f\u00f6rest\u00e4llningen st\u00e5ende ovationer, precis som premi\u00e4rpubliken gjorde. Eller s\u00e5 hade han gn\u00e4llt lite \u00f6ver att ”Ett dr\u00f6mspel” i Mattias Anderssons regi blev ganska realistiskt. F\u00f6r \u00e4ven om det absurda i Strindbergs pj\u00e4s finns kvar s\u00e4tts det in i ett nutida sammanhang som tyv\u00e4rr inte \u00e4r en dr\u00f6m, det \u00e4r den grymma verkligheten som \u00e4r s\u00e5 absurd idag. ”Ett dr\u00f6mspel” \u00e4r b\u00e5de rolig, skr\u00e4mmande, underh\u00e5llande, absurd och tr\u00e4ffs\u00e4ker med en l\u00e5ng rad duktiga sk\u00e5despelare.<\/p>\n

I rollerna:<\/strong>
\nJosefin Ljungman
\nBj\u00f6rn Bengtsson
\nPeter Eggers
\nJohn-Alexander Eriksson
\nBahador Foladi
\nSamuel Fr\u00f6ler
\nTh\u00e9r\u00e8se Svensson
\nMichael Jonsson
\nBianca Kronl\u00f6f
\n\u00c5ke Lundqvist
\nMarall Nasiri
\nAnn Petr\u00e9n
\nGunilla R\u00f6\u00f6r<\/p>\n

Foto: Petra Hellberg<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Relaterat: Recension i SVD.<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Strindberg<\/a>, Ett dr\u00f6mspel<\/a>, Mattias Andersson<\/a>, Stockholms stadsteater<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett dr\u00f6mspel av August Strindberg Bearbetning och regi: Mattias Andersson Musik Bach, Foreigner, Michael Nyman, Frank Ocean Danskoreografi Anna Vnuk Stockholms Stadsteater Premi\u00e4r 4 april 2012 Strindbergs Ett dr\u00f6mspel \u00e4r en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta skildringar av m\u00e4nsklighetens villkor. Guden Indras dotter kliver ner bland de d\u00f6dliga f\u00f6r att ta reda p\u00e5 hur m\u00e4nniskorna har det. […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":52429,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[1580,7737,5420,6958],"class_list":{"0":"post-52422","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-recension","8":"category-film","9":"category-teater","10":"category-teaterrecension","11":"tag-ett-dromspel","12":"tag-mattias-andersson","13":"tag-stockholms-stadsteater","14":"tag-strindberg","15":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/52422","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=52422"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/52422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52469,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/52422\/revisions\/52469"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/52429"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=52422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=52422"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=52422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}