{"id":51653,"date":"2012-03-23T23:23:36","date_gmt":"2012-03-23T22:23:36","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=51653"},"modified":"2012-03-23T23:23:36","modified_gmt":"2012-03-23T22:23:36","slug":"doda-utan-gravar-en-spark-i-magen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=51653","title":{"rendered":"D\u00f6da utan gravar – en spark i magen"},"content":{"rendered":"

D\u00f6da utan gravar
\nFr\u00f6a Konstn\u00e4rliga Teater, hos G\u00f6teborgs Dramatiska Teater<\/a>
\nRegi, bearbetning: Erik Otterberg<\/p>\n

En psykologisk thriller \u2013 jo, det kan man verkligen s\u00e4ga \u2013 som hade premi\u00e4r fredagen den 23 mars, 2012, i G\u00f6teborgs Dramatiska Teaters lokal p\u00e5 Stigbergsliden 5 b. V\u00e4rd \u00e4r Fr\u00f6a Konstn\u00e4rliga Teater. <\/p>\n

Vad jag kom ih\u00e5g av Jean-Paul Sartre var att han levde med Simone de Beauvoir, att han var existentialismens fader och att han hade skrivit \u00c4cklet och Inf\u00f6r lyckta d\u00f6rrar. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1964, men v\u00e4grade att ta emot det. <\/p>\n

D\u00f6da utan gravar skrev han 1946 och handlingen i pj\u00e4sen f\u00e5r en verkligen att t\u00e4nka p\u00e5 andra v\u00e4rldskriget, pratet om kanslern inte minst. De sadistiska tortyrscenerna \u00e4r nervkittlande och sk\u00e5despelarnas rollprestationer \u00e4r verklighetstrogna. Spark i magen \u2013 JA! Den franska Vichyregeringen, som kollaborerade med de tyska nazisterna, fick den franske medborgaren att ta st\u00e4llning f\u00f6r motst\u00e5ndsr\u00f6relsen i kampen mot ockupationen och fascismen. <\/p>\n

Jag lider verkligen med motst\u00e5ndsk\u00e4mparna, insp\u00e4rrade p\u00e5 en vind. Efter ett misslyckat uppdrag har de blivit tillf\u00e5ngatagna och en efter en f\u00f6rs de till tortyrrummet f\u00f6r att de skall tala om f\u00f6r tortyrledarna vem som \u00e4r deras ledare. I byn d\u00e4r de blev rekryterade till motst\u00e5ndscellen finns 300 likstela kroppar som ligger och f\u00f6rmultnar. Krigspessimismen g\u00e5r att ta p\u00e5. \u00c4nd\u00e5 finns det en \u00f6nskan hos dem att de inte ska d\u00f6 f\u00f6rg\u00e4ves. Att deras sista uns av integritet inte ska g\u00e5 f\u00f6rlorat.<\/p>\n

Det \u00e4r en fruktansv\u00e4rt bra pj\u00e4s som l\u00e4mnar eftertankar om vad m\u00e4nniskor \u00e4r kapabla till och det spelar ingen roll vilken tidsperiod vi befinner oss i. Scenariot som pj\u00e4sen gestaltar kan \u00e5terupprepas oberoende av tidsperiod. Fascismen visar sitt ohyggliga ansikte f\u00f6r oss. Du g\u00e5r inte ober\u00f6rd d\u00e4rifr\u00e5n, jag \u00e4r bed\u00f6vad och \u00f6dmjuk inf\u00f6r uppgiften att \u00e5terge pj\u00e4sens handling.<\/p>\n

Text: Katarina Bredberg<\/strong><\/p>\n

Medverkande
\nIsabella Wallin \u2013 Petr\u00e9n
\nKalle Sterner \u2013 Jens, motst\u00e5ndscellens ledare
\nIk\u00ed Norgren \u2013 Fanny, Louises yngre syster
\nDahn Lindmark \u2013 Langburger
\nTika Lahne \u2013 Hannah
\nFanny Klevmar \u2013 Louise
\nRebecca Karlsson J\u00e4rdmo \u2013 Shahana
\nJon Gavelin \u2013 Qvist
\nIbrahim Ebrima Faal \u2013 Charon
\nErik Otterberg \u2013 regi, bearbetning
\nJean- Paul Sartre \u2013 f\u00f6rfattare
\nNathalie Otterberg \u2013 regiassistent, medproducent
\nFredrik Johansson, Sara Sanz\u00e9n \u2013 producenter
\nChristian Palm \u2013 musik
\nRebecca Karlsson J\u00e4rdmo \u2013 smink
\nBo Arnryd \u2013 alltiallo<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Fr\u00f6a Konstn\u00e4rliga Teater<\/a>, Sartre<\/a>, G\u00f6teborg<\/a>, teaterrecension<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

D\u00f6da utan gravar Fr\u00f6a Konstn\u00e4rliga Teater, hos G\u00f6teborgs Dramatiska Teater Regi, bearbetning: Erik Otterberg En psykologisk thriller \u2013 jo, det kan man verkligen s\u00e4ga \u2013 som hade premi\u00e4r fredagen den 23 mars, 2012, i G\u00f6teborgs Dramatiska Teaters lokal p\u00e5 Stigbergsliden 5 b. V\u00e4rd \u00e4r Fr\u00f6a Konstn\u00e4rliga Teater. Vad jag kom ih\u00e5g av Jean-Paul Sartre var […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":51655,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,31],"tags":[7633,2159,7634,12289],"class_list":["post-51653","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-recension","category-teaterrecension","tag-froa-konstnarliga-teater","tag-goteborg","tag-sartre","tag-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/51653","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=51653"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/51653\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51656,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/51653\/revisions\/51656"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/51655"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=51653"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=51653"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=51653"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}