Hen-debatten \u00e4r lite kul att f\u00f6lja.<\/p>\n
F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r att anv\u00e4nda ordet ”hen” menar att vi genom att anv\u00e4nda ett k\u00f6nsneutrala pronomen kan f\u00e5 oss att se v\u00e4rlden mer j\u00e4mst\u00e4llt.
\nDet finns ingen forskning som varken kan ge st\u00f6d eller mots\u00e4ga den argumentationen.<\/p>\n
SVD<\/a>: <\/p>\n Ett m\u00f6jligt s\u00e4tt att testa sambandet skulle kunna vara att unders\u00f6ka j\u00e4mst\u00e4lldheten i kulturer med k\u00f6nsneutrala pronomen. I rapporten Global Gender Gap, utarbetad av World Economic Forum, kvantifieras j\u00e4mst\u00e4lldheten i 135 l\u00e4nder med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n ett stort antal faktorer (inkomst, politisk representation, utbildningsgrad, livsl\u00e4ngd, med mera), och om vi j\u00e4mf\u00f6r detta med det mest utbredda modersm\u00e5let i respektive land blir slutsatsen glasklar \u2013 det finns helt enkelt ingen som helst korrelation mellan pronomensystemet och j\u00e4mst\u00e4lldheten i l\u00e4nderna i fr\u00e5ga.<\/p>\n …<\/p>\n De k\u00f6nsneutrala tredjepersonspronomina i finska, zulu och turkiska verkar inte g\u00f6ra talarna mer j\u00e4mst\u00e4llda, men just eftersom stora k\u00f6nsbarri\u00e4rer finns i m\u00e5nga s\u00e5dana kulturer, blir det ocks\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00e5 det till att dessa spr\u00e5kbrukare skulle lida av grava problem med sin k\u00f6nsidentitet. K\u00f6nsbaserat f\u00f6rtryck f\u00f6ruts\u00e4tter ju rimligen en k\u00f6nslig medvetenhet.<\/p><\/blockquote>\n Min st\u00e5ndpunkt: 2. Att ordet ”man” anv\u00e4nds som pronomen i satser som: ”Man borde ta med sig paraplyet” \u00e4r slarv och trist spr\u00e5k. Vem \u00e4r det som borde ta med paraplyet? Ofta menar den som skriver ”man” sig sj\u00e4lv. Skriv d\u00e5: ”Jag borde …”. Satser med ordet ”man” i den betydelsen \u00e4r ofta slarviga. Till alla skribenter s\u00e4ger jag: Anstr\u00e4ng dig lite till, skriv inte s\u00e5 luddigt utan stryk ordet ”man”. St\u00e4ndigt. S\u00e5dana meningar \u00e4r i 99 procent av fallen trista och kan slipas och bli mycket tydligare om du tar bort ordet ”man”.<\/p>\n 3. En del ivrare f\u00f6r ordet ”hen” vill till och med anv\u00e4nda det ist\u00e4llet f\u00f6r orden ”han” och ”hon”. Det plattar ju till spr\u00e5ket \u00e4nnu mer. Det finns m\u00e4nniskor av manligt k\u00f6n och m\u00e4nniskor av kvinnligt k\u00f6n. \u00c4r det n\u00e5got vi ska sk\u00e4mmas \u00f6ver? Det \u00e4r inte k\u00f6nsskillnaderna som beh\u00f6ver tas bort, det \u00e4r f\u00f6ljden av dem som vi ska h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5 och k\u00e4mpa f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra.<\/p>\n Svenska Akademiens Ordlista, SAOL, \u00e4r ett pragmatiskt verktyg. N\u00e4r ord kommer i allm\u00e4nt bruk blir de godk\u00e4nda och kommer in d\u00e4r. Om ordet ”hen” kommer in d\u00e4r, ja d\u00e5 \u00e4r det bara att anv\u00e4nda det, f\u00f6r d\u00e5 har det blivit s\u00e5 allm\u00e4nt och vanligt. Men fram tills dess finner jag det som ett s\u00e4tt att sila mygg och sl\u00e4ppa igenom elefanter att sl\u00f6sa energi och kraft p\u00e5 att inf\u00f6ra det detta pronomen. Det finns mycket viktigare saker att anv\u00e4nda kraften till, f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra och f\u00e5 samh\u00e4llet mer j\u00e4mst\u00e4llt.<\/p>\n Jag vet att det inte \u00e4r s\u00e4rskilt politiskt korrekt att inte vilja anv\u00e4nda ordet hen. Uppslagsverket Nationalencyklopedin (NE) har redan tagit in ordet i sin webbversion<\/a> och tidningen N\u00f6jesguiden har anv\u00e4nt ordet konsekvent genom en hel tidningsupplaga.<\/p>\n Ordet hen \u00e4r dessutom s\u00e5 fult, b\u00e5de ordet hon och han \u00e4r mycket vackrare som ord. Hen l\u00e5ter som en f\u00f6rvirrad h\u00f6na.<\/p>\n Wikipedia om hen:<\/a> Relaterat: Dagens Nyheter<\/a> och Kulturnyheterna<\/a><\/p>\n L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om hen<\/a>, samh\u00e4lle<\/a>, feminism<\/a>, hen-debatt<\/a>, spr\u00e5k<\/a>, j\u00e4mst\u00e4lldhet<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Hen-debatten \u00e4r lite kul att f\u00f6lja. F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r att anv\u00e4nda ordet ”hen” menar att vi genom att anv\u00e4nda ett k\u00f6nsneutrala pronomen kan f\u00e5 oss att se v\u00e4rlden mer j\u00e4mst\u00e4llt. Det finns ingen forskning som varken kan ge st\u00f6d eller mots\u00e4ga den argumentationen. SVD: Ett m\u00f6jligt s\u00e4tt att testa sambandet skulle kunna vara att unders\u00f6ka j\u00e4mst\u00e4lldheten […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":51211,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44,62],"tags":[1690,7541,7542,2821,4917,5329],"class_list":{"0":"post-51210","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-chadie","8":"category-medie-och-kulturpolitik","9":"tag-feminism","10":"tag-hen","11":"tag-hen-debatt","12":"tag-jamstalldhet","13":"tag-samhalle","14":"tag-sprak","15":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/51210","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=51210"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/51210\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51212,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/51210\/revisions\/51212"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/51211"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=51210"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=51210"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=51210"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n1. V\u00e4rlden \u00e4r inte j\u00e4mst\u00e4lld mellan k\u00f6nen. Det finns m\u00e5nga, m\u00e5nga or\u00e4ttvisor mellan k\u00f6nen – men det finns ocks\u00e5 v\u00e4ldigt m\u00e5nga or\u00e4ttvisor mellan m\u00e4nniskor av olika klass.
\nJag har sv\u00e5rt att tro att vi l\u00f6ser dem genom att anv\u00e4nda ordet hen.
\nF\u00f6r\u00e4ndringarna i v\u00e5r attityd m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras p\u00e5 andra s\u00e4tt.<\/p>\n
\nK\u00f6nsneutrala pronomen \u00e4r pronomen som anv\u00e4nds i exakt samma form oavsett k\u00f6net p\u00e5 den person som pronomenet syftar p\u00e5. Svenska och andra germanska spr\u00e5k \u00e4r spr\u00e5k som normalt anv\u00e4nder k\u00f6nsbest\u00e4mda possessiva och personliga pronomen i tredje person, j\u00e4mf\u00f6rt med till exempel de finsk-ugriska spr\u00e5ken finska och ungerska som helt saknar k\u00f6nsbest\u00e4mning i sina pronomen. Det finns \u00e4ven spr\u00e5k som har b\u00e5de k\u00f6nsbest\u00e4mda och k\u00f6nsneutrala pronomen, till exempel franska, d\u00e4r personliga pronomen i tredje person \u00e4r k\u00f6nsbest\u00e4mda (elle, il), men d\u00e4r possessiva pronomen i tredje person inte \u00e4r det (sa\/son oavsett \u00e4garens k\u00f6n).
\nI spr\u00e5k som normalt anv\u00e4nder k\u00f6nsbest\u00e4mda pronomen kan det ibland uppst\u00e5 ett behov av att omtala n\u00e5gon eller n\u00e5got utan att implicit ange dess k\u00f6n. Det kan r\u00f6ra sig om situationer d\u00e4r personens k\u00f6n \u00e4r ok\u00e4nt (till exempel ett foster) eller d\u00e4r personen sj\u00e4lv inte vill avsl\u00f6ja sitt k\u00f6n. I v\u00e4stv\u00e4rlden har det ocks\u00e5 argumenterats[vem?] f\u00f6r att ett mer k\u00f6nsneutralt spr\u00e5k skulle vara att f\u00f6redra ur ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektiv, och i samband med det har fler nyskapade k\u00f6nsneutrala pronomen f\u00f6reslagits p\u00e5 exempelvis engelska och svenska.
\n\u00c4ven inom religioner d\u00e4r gudomen inte anses som varande varken man eller kvinna \u00e4r k\u00f6nsbest\u00e4mda pronomen ett problem.<\/p>\n