{"id":50663,"date":"2012-03-11T22:27:54","date_gmt":"2012-03-11T21:27:54","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=50663"},"modified":"2012-03-12T21:47:45","modified_gmt":"2012-03-12T20:47:45","slug":"le-corsaire-fran-bolsjojteatern-live-pa-bio-en-stor-upplevelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=50663","title":{"rendered":"Le Corsaire fr\u00e5n Bolsjojteatern live p\u00e5 bio: en stor upplevelse"},"content":{"rendered":"

Le Corsaire
\nOriginalkoreografi: Marius Petipa
\nNy koreografiversion: Alexej Ratmanskij
\nKoreografi \u00e5terskapad av: Alexej Ratmanskij och Jurij Burlaka
\nMusik: Adolphe Adam
\nLibretto: Jules Henri Vernoy de Saint George och Joseph Mazilier, bearbetat av Marius Petipa
\nScenografi: Boris Kaminskij
\nKostym: Jelena Zaitseva
\nLjuss\u00e4ttning: Damir Ismagilov
\nFramf\u00f6rt av: Bolsjojteaterns orkester, Bolsjojs solodansare och Bolsjoj Corps de Ballets
\nLive p\u00e5 bio, Folkets Hus och Parker <\/a>
\nFr\u00e5n Bolsjojteatern i Moskva<\/a>
\n11 mars 2012<\/p>\n

Le Corsaire – en \u00f6verd\u00e5dig, f\u00e4rgsprakande f\u00f6rest\u00e4llning med dansare av v\u00e4rldsklass och fantasifull, spektakul\u00e4r scenografi och imponerande guldbroderade dr\u00e4kter bj\u00f6d Folkets Hus och Parker p\u00e5 i en helt uts\u00e5ld salong. Lives\u00e4ndningen kom fr\u00e5n den ryska stoltheten Bojsjojteatern i Moskva.<\/p>\n

\"\"<\/a>Handlingen \u00e4r f\u00f6rlagd i en \u00e4ventyrlig sagov\u00e4rld med pirater, slavhandlare och pashor, uppbyggd med m\u00e5lade kulisser och stora fondm\u00e5lningar i bakgrunden, som allt samverkar f\u00f6r att vi ska k\u00e4nna oss f\u00f6rflyttade till en tid och plats fr\u00e5n fantasins v\u00e4rld.<\/p>\n

Att f\u00e5 en biljett till Bolsjojteatern \u00e4r inte billigt. Den \u00e4r ombyggd och renoverad f\u00f6r stora kostnader. Tack vare den digitala tekniken f\u00e5r m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver chans att uppleva f\u00f6rest\u00e4llningar d\u00e4rifr\u00e5n live.<\/p>\n

Efter 150 \u00e5r av balett och opera h\u00f6ll den anrika Bolsjojteatern p\u00e5 att rasa samman. Sex \u00e5rs renoveringar kr\u00e4vdes f\u00f6r att Bolsjojteatern skulle f\u00e5 nytt liv. Dekorationerna har f\u00e5tt nytt bladguld, stolarna ny stoppning och sidenv\u00e4vnader fr\u00e5n 1800-talet har tv\u00e4ttats och f\u00e4rgats om.<\/p>\n

P\u00e5 Andrianopels marknadsplats visar slavhandlaren Landekem upp sina nya varor. Piratkaptenen Conrad dyker upp omgiven av sitt piratg\u00e4ng. Lite lustigt att pirater kan promenera runt helt fritt p\u00e5 ett torg. Men nu \u00e4r vi i sagans v\u00e4rld och d\u00e5 kan allt h\u00e4nda.<\/p>\n

Conrad f\u00e5r syn p\u00e5 Medora, Landekems dotter som \u00e4r inl\u00e5st i huset, men lyckats ta sig ut p\u00e5 balkongen. Conrad och Medora blir blixtk\u00e4ra i varandra. \u00c4ven pashan (som \u00e4r en slags kung) faller f\u00f6r Medoras sk\u00f6nhet, och beslutar sig f\u00f6r att k\u00f6pa henne. Faderns, Landekem, g\u00e5r till slut med p\u00e5 att s\u00e4lja henne. Conrad best\u00e4mmer sig d\u00e5 f\u00f6r att fly med Medora.<\/p>\n

En k\u00e4rlekshistoria med f\u00f6rvecklingar och som skildrar en sagov\u00e4rld d\u00e4r kvinnor bara har en uppgift: att behaga m\u00e4nnen. Men mitt i detta finns det ett hopp, Medora v\u00e4grar att l\u00e5ta sig s\u00e4ljas. Hon v\u00e4grar att g\u00e5 i pappans koppel och k\u00e4mpar f\u00f6r att leva med den man hon sj\u00e4lv valt och som hon \u00e4lskar.<\/p>\n

Det \u00e4r skickliga dansare som bjuder p\u00e5 vacker dans men spelet inneh\u00e5ller ocks\u00e5 humor. Alexej Ratmanskij som s\u00e4tter upp den arbetar g\u00e4rna med lustiga figurer och l\u00e4gger ocks\u00e5 in komiska r\u00f6relser i dansen. F\u00f6rest\u00e4llningen inneh\u00e5ller flera klassiskt vackra dansscener med piruetter och l\u00e5nga hopp men vi f\u00e5r ocks\u00e5 se helikopterhopp och andra influenser. Ratmanskij blandar dansstilar fr\u00e5n b\u00e5de Italien, Frankrike och rysk folklore. D\u00e4r bjuds b\u00e5de p\u00e5 stora dansscener med m\u00e5nga dansare som fyller upp hela scenen och solodans och flera mer komiska dansscener, som piratbarnens dans.<\/p>\n

\"\"<\/a>
\nLe Corsaire skapades ursprungligen 1856 av Joseph Mazilier f\u00f6r Parisoperan, och \u00e4r inspirerad av Lord Byrons poem The Corsair. 1858 premi\u00e4rsattes ytterligare en version av Jules Perrot p\u00e5 Bolsjojteatern, d\u00e4r Marius Petipa dansade. Petipa kunde d\u00e4rmed \u00e5terupps\u00e4tta baletten enligt originalets stil. 2007 presenterade Alexej Ratmanskij och Jurij Burlaka en nykoreograferad version av Le Corsaire, den upps\u00e4ttning av baletten som idag \u00e4r den \u00f6verd\u00e5digaste.<\/p>\n

Musiken \u00e4r en viktig del i handlingen och bygger framf\u00f6r allt p\u00e5 str\u00e5kar, harpa, fl\u00f6jt och bl\u00e5sinstrument. Dansarna och musiken var oerh\u00f6rt samspelta, speciellt i solodanserna.<\/p>\n

Huvudrollerna:<\/strong>
\nMedora: Svetlana Lun\u00b4kina
\nConrad: Ruslan Skvortsov
\nBirbanto: Andrej Merkuriev
\nGulnara: Nina Kaptsov<\/p>\n

Om du s\u00e5g den h\u00e4r och vill se mer fr\u00e5n Bolsjojteatern – eller missade denna och vill se n\u00e4sta, s\u00e5 kommer den 29 april. D\u00e5 s\u00e4nds ”The Bright Stream”.<\/p>\n

Youtubeklippet h\u00e4r \u00e4r inte fr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningen, men det \u00e4r fr\u00e5n en upps\u00e4ttning av Ratmanskij och har stora likheter med f\u00f6rest\u00e4llningen som lives\u00e4ndes.<\/p>\n