\u201dI dag anser flera museer att lagar och avtal kring upphovs-r\u00e4tten \u00e4r s\u00e5 kr\u00e5ngliga att de inte v\u00e5gar publicera de bilder de f\u00f6rvaltar.\u201d<\/p>\n
F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan laddade jag \u00f6ver mina foton i telefonen till datorn. D\u00e4r hittade jag allt fr\u00e5n roliga bilder p\u00e5 barnen till fotograferade tidtabeller, skyltar, signaturer p\u00e5 brev jag skrivit, vinetiketter, ett par snygga skor fr\u00e5n en aff\u00e4r som var st\u00e4ngd n\u00e4r jag gick f\u00f6rbi. Jag anv\u00e4nder oftast min kamera i mobilen som ett extra minne. Jag p\u00e5minner mig sj\u00e4lv och andra genom ett foto och jag kommunicerar allt mer genom att skicka bilder till barnens skola, v\u00e4n- ner och arbetskamrater.<\/p>\n
Rent tekniskt sett \u00e4r jag upphovsman till en rad bilder jag anv\u00e4nder i kommunikation med min omgivning.
\nJag tycker om bildkommunikation och det \u00e4r oftast bilden i en tidning eller i reklam som f\u00e5r mig att stanna med \u00f6gat f\u00f6r att veta mer. Bilden ers\u00e4tter allt oftare en text eller ett telefonsamtal.
\nJag \u00e4r nog en normal representant f\u00f6r den s\u00e5 kallade allm\u00e4nhetens anv\u00e4ndande av bilder. Att kommunicera med enbart bild \u00e4r sv\u00e5rt. Ikea kommunicerar sina monteringsanvisningar i form av streckgubbar, med enbart bild och utan text. Det fungerar inte alltid helt sm\u00e4rtfritt.<\/p>\n
Mina olika bilder fick mig att fundera kring hur vi anv\u00e4nder bilder och vad de spelar f\u00f6r roll. Intresset f\u00f6r att anv\u00e4nda bilder \u00f6kar. Fotogra- fiska Museet har stora bes\u00f6kssiffror trots h\u00f6g intr\u00e4desavgift och flera andra center f\u00f6r foto- grafi tar del av framg\u00e5ngarna. \u00c4r skiftet mellan textkommunikation och bildkommunikation redan h\u00e4r?<\/p>\n
N\u00e4r bondesamh\u00e4llet under senare delen av 1800-talet \u00f6vergick till industrisamh\u00e4lle blev bilder av kvinnor och m\u00e4n i folkdr\u00e4kter fr\u00e5n Dalarna ett mode i tiden. Genrem\u00e5leri, porslin med dekor av m\u00e5lade dalkullor och tryckta bil- der med samma motiv spred uppfattningen om det romantiska bondesamh\u00e4llet. Ett samh\u00e4lle som var p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rsvinna och som doku- menterades och spreds via den massproducerade konsten.
\nI skedet mellan bondesamh\u00e4lle och industri- samh\u00e4lle fungerade bilderna i den massprodu- cerade konsten p\u00e5 precis samma s\u00e4tt som TV,<\/p>\n
film, internet och andra medier g\u00f6r i dag. De f\u00f6rmedlade kunskap och kommunikation kring motiven och de h\u00e4ndelser som skildrades.
\nSveriges museer har, enligt den senaste museiutredningen, cirka 62 miljoner bilder i sitt f\u00f6rvar. Bilder, som tas om hand av professionel- la h\u00e4nder, i syrafria kartonger och klimatiserade magasin. Vi betalar med gemensamma medel.
\nVi som allm\u00e4nhet kan ta del av alla dessa fo- ton. Kanske hittar vi s\u00e5dana k\u00e4llor av kunskap att skola och universitet skapar helt ny kunskap. T\u00e4nk att koppla ihop samtid och d\u00e5tid i bild!
\nMen alla dessa bilder har olika upphovsm\u00e4n och upphovsr\u00e4tten stipulerar olika skyddstid f\u00f6r fotografisk bild respektive fotografiskt verk. I flera fall finns det ingen upphovsman angiven p\u00e5 fotografiet och det kan vara sv\u00e5rt att bed\u00f6ma huruvida det \u00e4r en fotografisk bild eller ett fotografiskt verk.
\nI dag anser flera museer att lagar och avtal kring upphovsr\u00e4tten \u00e4r s\u00e5 kr\u00e5ngliga att de inte v\u00e5gar publicera de bilder de f\u00f6rvaltar f\u00f6r all- m\u00e4nhetens r\u00e4kning. F\u00f6ljden blir att vi inte kan ta del av de fotografier som tillh\u00f6r v\u00e5rt kollek- tiva minne och som vi betalar f\u00f6r via skatten.
\nDet \u00e4r n\u00e5got fel n\u00e4r det \u00e4r tekniskt m\u00f6jligt att n\u00e4stan var som helst i v\u00e4rlden ladda ner och upp bilder till andra anv\u00e4ndare att kommunice- ra med, men samtidigt om\u00f6jligt f\u00f6r museer att publicera bilder ur sina samlingar p\u00e5 grund av tolkning av upphovsr\u00e4ttslagen. Museerna m\u00e5ste bli modigare och st\u00e5 f\u00f6r sitt uppdrag att g\u00f6ra kultur och historia anv\u00e4ndbar och intressant f\u00f6r oss medborgare.<\/p>\n
<\/p>\n
Text: Karin Linder<\/p>\n
<\/p>\n
Karin Linder \u00e4r f\u00f6rbundsordf\u00f6rande f\u00f6r\u00a0DIK \u0096- akademikerfacket f\u00f6r kultur och kommunikation.<\/a>
\nKarin \u00e4r konsthistoriker och sinolog med inriktning p\u00e5 asiatisk keramik. Hon har medverkat i ett flertal b\u00f6cker i \u00e4mnet och producerat ett tjugotal utst\u00e4llningar p\u00e5 \u00d6stasiatiska Museet, Gustavsbergs Porslinsmuseum och Nationalmuseum. Som ordf\u00f6rande f\u00f6r DIK har hon fr\u00e4mst synts i debatter kring humanioras st\u00e4llning i samh\u00e4llet samt den digitala samtiden.<\/p>\n