{"id":483,"date":"2008-07-10T07:43:35","date_gmt":"2008-07-10T07:43:35","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=483"},"modified":"2008-07-10T07:43:35","modified_gmt":"2008-07-10T07:43:35","slug":"mitt-lilla-filmklipp-fran-berlin-med-lou-reed","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=483","title":{"rendered":"Mitt lilla filmklipp fr\u00e5n Berlin med Lou Reed"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Efter l\u00e5ng och oviss v\u00e4ntan kommer bandet tillbaka. Man g\u00f6r, visar det sig, tre extranummer; ”Satellite of love” d\u00e4r basisten Fernando Saunders och barnk\u00f6ren spelar centrala roller i framf\u00f6r mikrofonerna, Velvet Undergrounds ”Rock and roll” framf\u00f6rd som r\u00e5 och ren fuzzrock och s\u00e5 helt nya ”The power of the heart”. Under de h\u00e4r l\u00e5tarna visar Lou Reed med sm\u00e5 gester stor humor, han blinkar \u00e5t publiken, drar ett och annat litet sk\u00e4mt eller nyper affekterat gitarristen Steve Hunter i axeln.<\/p>\n

Till slut, efter tv\u00e5 timmar ist\u00e4llet f\u00f6r utannonserade en, \u00e4r b\u00e5de han och publiken p\u00e5 riktigt bra hum\u00f6r.<\/p><\/blockquote>\n

S\u00e5 skriver DN:s Niklas Wahll\u00f6f<\/a> om Lou Reed Berlin-konsert i Globen Annexet ig\u00e5r.<\/p>\n

Det var tredje g\u00e5ngen jag s\u00e5g Lou Reed live – och tidigare har han aldrig varit p\u00e5 lika gott hum\u00f6r. Jag tror att han tycker det \u00e4r s\u00e5 kul att f\u00e5 turnera runt med just den h\u00e4r Berlinskivan.<\/p>\n

Jag lyssnade igenom hela Berlin-skivan tidigare p\u00e5 dagen. Det Lou Reed g\u00f6r under turn\u00e9n: Han har med sig en barnk\u00f6r med tolv ungdomar, en bl\u00e5sorkester, sju rockmusiker och n\u00e5gra str\u00e5kar. Det blir gigantiskt och h\u00e4ftigt n\u00e4r rockmusik m\u00f6ter klassisk musik.<\/p>\n

\"\"<\/a>S\u00e5ngerna framf\u00f6rs p\u00e5 scen i samma ordning som de \u00e4r p\u00e5 skivan, eftersom det \u00e4r en ber\u00e4ttelse som framf\u00f6rs om Caroline och Jim och deras kr\u00e5ngliga k\u00e4rlekshistoria. Men att g\u00e5 p\u00e5 konsert och veta precis vilken n\u00e4sta l\u00e5t \u00e4r som kommer, det kan vara tr\u00e5kigt ocks\u00e5. Jag tyckte inte det, f\u00f6r mig var det en av po\u00e4ngerna, men min kompis, som jag s\u00e5g konserten tillsammans med, tyckte att det var en sak som var negativt med konserten.<\/p>\n

Ingen kan v\u00e4l s\u00e4ga att Lou Reed \u00e4r n\u00e5gon sk\u00f6ns\u00e5ngare precis. Ett exempel tar Wahll\u00f6f upp i DN:<\/p>\n

I ”Men of good fortune” sjunger han s\u00e4mre \u00e4n vanligt, vilket inte vill s\u00e4ga lite, och verkar antingen okoncentrerad eller rent av packad. Vilket han f\u00f6rst\u00e5s inte \u00e4r. <\/p><\/blockquote>\n

\"\"<\/a>Men det \u00e4r inte Lou Reeds s\u00e5ng som g\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen. Hans raspiga, r\u00e5a, bittra st\u00e4mma blir en ingrediens i helheten, en del i f\u00f6rest\u00e4llningen. Det hade inte alls blivit samma k\u00e4nsla om huvudartisten sjungit vackert. D\u00e5 hade det blivit operett av det. Inget fel med operetter men Berlin ska vara m\u00f6rkt och vemodig och tung.<\/p>\n

Efter att publiken klappat i h\u00e4nderna och visslat den bra stund kom Lou Reed och musikerna in och gav tre extranummer. Det var d\u00e5 det m\u00e4rktes vilket str\u00e5lande hum\u00f6r han var p\u00e5, f\u00f6r att vara han.<\/p>\n

Han spelade Satellite of love d\u00e4r basisten Fernando Saunders sj\u00f6ng en stor del och barnk\u00f6ren k\u00f6rade. Det blev h\u00e4ftigt.
\nSedan bj\u00f6d han p\u00e5 Velvet Undergrounds ”Rock and roll” framf\u00f6rd och en nyskriven spr\u00f6d s\u00e5ng: ”The power of the heart” d\u00e4r bland annat raden ing\u00e5r: ”Will you marry me”. Kanske anv\u00e4nde han den s\u00e5ngen n\u00e4r han friade till Laurie Anderson, som han ju gift sig med nyligen efter att ha varit tillsammans i sjutton \u00e5r.<\/p>\n

F\u00f6r mig var det h\u00e4r en av de b\u00e4sta konserterna p\u00e5 l\u00e4nge, medan min kompis tyckte att den drogs ner av att Lou Reed sj\u00f6ng r\u00e4tt falskt ibland och hans rockmusiker inte imponerade. D\u00e4remot var vi b\u00e5da \u00f6verens om att barnk\u00f6ren, str\u00e5karna och bl\u00e5sorkestern var av h\u00f6g klass.<\/p>\n

Det \u00e4r stort att de hur rock kan framf\u00f6ras p\u00e5 ett s\u00e4tt som ofta klassisk musik g\u00f6rs, att uppleva denna interaktion mellan rock och klassisk musik.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r en litet filmklipp fr\u00e5n spelningen ig\u00e5r, jag spelade inte in mer, f\u00f6r det k\u00e4ndes som om man st\u00f6rde f\u00f6rest\u00e4llningen med ljuset fr\u00e5n mobiltelefonerna. I en vanlig konsert m\u00e4rks det inte p\u00e5 samma s\u00e4tt, men n\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen mer \u00e4n teater \u00e4n konsert, d\u00e5 st\u00f6r blixtar och mobiltelefoner. Under mitt filmklipp ett fr\u00e5n Berlin med Lou Reed i Arezzo, Italien.<\/p>\n

J\u00f6rgen Modin har en bra recension fr\u00e5n konserten.<\/a><\/strong><\/p>\n

Och en bra intervju med Lou Reed i DN.<\/a><\/p>\n

<\/embed><\/p>\n

Lou Reed,Berlin Arezzo 1-2 Sad Song Overture,Berlin,Lady Day<\/p>\n

<\/embed><\/p>\n

Aftonbladet gav f\u00f6rest\u00e4llningen betyg 3. Alldeles f\u00f6r l\u00e5gt, s\u00e5 klart.<\/a><\/p>\n

Andra bloggar om: rockopera<\/a>, Berlin<\/a>, Lou Reed<\/a>, Globen Annexet<\/a>, video<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Efter l\u00e5ng och oviss v\u00e4ntan kommer bandet tillbaka. Man g\u00f6r, visar det sig, tre extranummer; ”Satellite of love” d\u00e4r basisten Fernando Saunders och barnk\u00f6ren spelar centrala roller i framf\u00f6r mikrofonerna, Velvet Undergrounds ”Rock and roll” framf\u00f6rd som r\u00e5 och ren fuzzrock och s\u00e5 helt nya ”The power of the heart”. Under de h\u00e4r l\u00e5tarna visar […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[598,4804,6230],"class_list":{"0":"post-483","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"tag-berlin","9":"tag-rockopera","10":"tag-video","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/483","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=483"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/483\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=483"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=483"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=483"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}