{"id":48277,"date":"2012-02-10T23:03:56","date_gmt":"2012-02-10T22:03:56","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=48277"},"modified":"2012-02-12T11:43:47","modified_gmt":"2012-02-12T10:43:47","slug":"kort-mote-i-all-sin-enkelhet-superb","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=48277","title":{"rendered":"Kort m\u00f6te – i all sin enkelhet superb"},"content":{"rendered":"

Kort m\u00f6te
\nRegi: Colin Nutley
\nManus: No\u00ebl Coward
\nStockholms stadsteater<\/a>
\nPremi\u00e4r 10 februari 2012<\/p>\n

En medel\u00e5lders kvinna, Laura Jesson, gift och med tv\u00e5 barn, hamnar p\u00e5 ett j\u00e4rnv\u00e4gscaf\u00e9 i engelska Milford 1939, mitt under v\u00e4rldskrig och bombplan som flyger \u00f6ver husen s\u00e5 tekopparna skakar. Laura har f\u00e5tt en sotflaga i \u00f6gat och det g\u00f6r ont och \u00e4r irriterande. En medel\u00e5lders l\u00e4kare, Dr Alec Harvey, sitter p\u00e5 caf\u00e9t och tar en eftermiddagste. Som l\u00e4kare \u00e4r han duktig p\u00e5 att ta ut sotflagor ur \u00f6gon och han hj\u00e4lper snabbt och effektivt Laura.<\/p>\n

\"\"<\/a>B\u00e5da befinner sig mitt i livet, har barn och \u00e4r gifta och har v\u00e4nner och \u00e4r relativt n\u00f6jda med sina liv. Eller? De \u00e4r inte helt missn\u00f6jda i alla fall. Men n\u00e5got drabbar dem och n\u00e4r de av en slump st\u00f6ter p\u00e5 varandra snart igen b\u00f6rjar de samtala. En h\u00e4ftig f\u00f6r\u00e4lskelse har drabbat dem. Men det \u00e4r inte s\u00e5 enkelt att ha ett f\u00f6rh\u00e5llande vid sidan om, b\u00e5de det egna samvetet st\u00f6r och det finns alltid n\u00e5gon i bekantskapskretsen som dyker upp ov\u00e4ntat.<\/p>\n

Helena Bergstr\u00f6m i rollen som Laura Jesson och Jakob Eklund i rollen som Dr Alec Harvey \u00e4r bra val. De fungerar bra tillsammans och samspelet dem emellan v\u00e4xer under f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n

Colin Nutley har regisserat<\/a> No\u00ebl Cowards mest ber\u00f6mda pj\u00e4s och satt sin pr\u00e4gel p\u00e5 den. Filmregiss\u00f6ren bakom \u00c4nglag\u00e5rd med flera filmer anv\u00e4nder p\u00e5 ett snyggt s\u00e4tt filmmediet genom att anv\u00e4nda bakre delen av scenv\u00e4ggen som filmduk, d\u00e4r en del av f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r f\u00f6rinspelad och vi f\u00e5r se Helena Bergstr\u00f6m och Jacob Eklund i t\u00e4ta n\u00e4rbilder och en del av dialogen sker p\u00e5 filmduken. Effektivt och snyggt, fotograferat stilenligt som om det vore en film fr\u00e5n 1939. Colin Nutleys upps\u00e4ttning \u00e4r en blandning av David Leans film, Cowards originalpj\u00e4s och Emma Rices bearbetning. Scener ur den klassiska filmen har spelats in p\u00e5 nytt med Helena Bergstr\u00f6m och Jakob Eklund i rollerna. Dessa \u00e4r gjorda av den svenske fotografen Jens Fischer.<\/p>\n

Scenografin \u00e4r h\u00e4rligt brunmurrig och d\u00e4r finns till v\u00e4nster interi\u00f6rer fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gscaf\u00e9et, i mitten n\u00e5gra bord och stolar d\u00e4r resturangbes\u00f6ken spelas upp och till h\u00f6ger tv\u00e5 insuttna f\u00e5t\u00f6ljer fr\u00e5n Lauras hem som k\u00e4nns v\u00e4ldigt trettiotal. D\u00e4r sitter ofta hennes man och l\u00e4ser n\u00e5got eller om han l\u00f6ser korsord.<\/p>\n

Tidsk\u00e4nslan f\u00f6rst\u00e4rks dessutom av pianot till v\u00e4nster p\u00e5 scenen d\u00e4r jazziga s\u00e5nger spelas och sj\u00f6ngs. I f\u00f6rest\u00e4llningen ing\u00e5r \u00e4ven sju av Cowards od\u00f6dliga s\u00e5nger, bland annat \u201dA room with a view\u201d, alla \u00f6versatta till svenska av Rikard Wolff. De framf\u00f6rs av Lindy Larsson, Jessica Heribertsson Katrin Sundberg Fredrik Meyer och Ole Forsberg. F\u00f6rest\u00e4llningen inneh\u00e5ller \u00e4ven nyskriven musik av Per Andreasson. P\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gscaf\u00e9et skildras ocks\u00e5 n\u00e5gra sm\u00e5 bihistorier kring k\u00e4rlek, som speglar tidsandan.<\/p>\n

P\u00e5 ett plan \u00e4r Kort m\u00f6te en l\u00e4ttsam f\u00f6rest\u00e4llning – den \u00e4r l\u00e4tt att se och blir aldrig tr\u00e5kig. Den har dessuotm mjuka komiska inslag. Men \u00e4nd\u00e5 f\u00e5ngar den \u00e4nd\u00e5 lite av livet, i kortformat. Vi lever vanliga liv, men mitt i allt det vanliga och ganska gr\u00e5 utspelar sig v\u00e5ra livs draman och vi st\u00e4lls inf\u00f6r de situationer d\u00e4r vi tvingas v\u00e4lja v\u00e4g.<\/p>\n

F\u00f6re f\u00f6rest\u00e4llningen samtalade jag med en v\u00e4n vars dotter g\u00e5r i gymnasiet och d\u00e4r hade haft som uppgift att l\u00e4sa Hamlet. Gymnasieungdomen och hennes kompisar hade tyckt den var tung och sv\u00e5r och den hade inget att s\u00e4ga dem. (Nu menar jag inte att Hamlet inte har n\u00e5got att s\u00e4ga. Det var deras ord) De hade sagt att om det var teater, d\u00e5 var teater inget f\u00f6r dem. Nu uppmanar jag gymnasiel\u00e4rare som vill \u00f6ppna ungdomars \u00f6gon f\u00f6r och intresse f\u00f6r teater: g\u00e5 p\u00e5 Kort m\u00f6te. F\u00f6rest\u00e4llningen skildrar vardagsliv under kriget och ett m\u00f6te mellan tv\u00e5 m\u00e4nniskor som det finns mycket att diskutera vidare kring. Valde Laura och doktorn r\u00e4tt? Vad \u00e4r viktigast i livet? Vad \u00e4r k\u00e4rlek?<\/p>\n

Kort m\u00f6te \u00e4r i all sin enkelhet superb.<\/p>\n

I rollerna:
\nLaura Helena Bergstr\u00f6m
\nAlec Jakob Eklund
\nFred Lindy Larsson
\nDolly Jessica Heribertsson
\nMyrtle Katrin Sundberg
\nStephen Robert Panzenb\u00f6ck
\nAlbert Godby Ole Forsberg
\nBeryl Katharina Cohen
\nStanley Fredrik Meyer
\nJohnnie Bashkim Neziraj
\nBill Mats Qvistr\u00f6m<\/p>\n

Av No\u00ebl Coward
\nI bearbetning f\u00f6r scenen Emma Rice
\n\u00d6vers\u00e4ttning Kerstin Gustafsson
\nRegi Colin Nutley
\nScenografi och kostym Charles Koroly
\nFilm Jens Fischer
\nKomposition, Musikarrangemang Per Andreasson
\nLjus Patrik Bog\u00e5rdh
\nLjud Terese Johansson
\nMask Katrin Wahlberg<\/p>\n

Fotot \u00f6verst:Carl Bengtsson
\n\u00d6vriga foton: Carl Thorborg<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Relaterat: Svenska Dagbladet<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om No\u00ebl Coward<\/a>, Colin Nutley<\/a>, Helena Bergstr\u00f6m<\/a>, Jakob Eklund<\/a>, Stockholms stadsteater<\/a>, teater<\/a>, recension teaterrecension<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kort m\u00f6te Regi: Colin Nutley Manus: No\u00ebl Coward Stockholms stadsteater Premi\u00e4r 10 februari 2012 En medel\u00e5lders kvinna, Laura Jesson, gift och med tv\u00e5 barn, hamnar p\u00e5 ett j\u00e4rnv\u00e4gscaf\u00e9 i engelska Milford 1939, mitt under v\u00e4rldskrig och bombplan som flyger \u00f6ver husen s\u00e5 tekopparna skakar. Laura har f\u00e5tt en sotflaga i \u00f6gat och det g\u00f6r ont […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":48287,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[1030,2241,7174,7173,7175,5420,12288],"class_list":{"0":"post-48277","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-recension","8":"category-film","9":"category-teater","10":"category-teaterrecension","11":"tag-colin-nutley","12":"tag-helena-bergstrom","13":"tag-jakob-eklund","14":"tag-noel-coward","15":"tag-recension-teaterrecension","16":"tag-stockholms-stadsteater","17":"tag-teater","18":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/48277","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=48277"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/48277\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":48409,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/48277\/revisions\/48409"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/48287"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=48277"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=48277"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=48277"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}