{"id":48002,"date":"2012-02-06T19:16:03","date_gmt":"2012-02-06T18:16:03","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=48002"},"modified":"2012-02-07T00:52:10","modified_gmt":"2012-02-06T23:52:10","slug":"howler","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=48002","title":{"rendered":"Skivrecension: Howler – America Give Up"},"content":{"rendered":"

Artist: Howler
\nTitel: America Give Up
\nBetyg: 4<\/strong><\/p>\n

Men, The Strokes, jag har saknat er! Julian Casablancas, vad var egentligen det d\u00e4r snacket om Machu Pichu och cyberpunk och vinklar?! \u00c5h, Phil Spector, var har du varit p\u00e5 sistone? Inte var du och samarbetade med Cults v\u00e4l? (F\u00f6rresten, snygg noisig The Ronettes-punk p\u00e5 ”Too Much Blood” – kritikerna l\u00e4r ju dregla av upphetsning). Iggy, jag har f\u00f6r mig du ramlade omkring p\u00e5 en Way Out Westscen? Visste inte att du dessutom sl\u00e4ppte nya album. Och att du p\u00e5 k\u00f6pet fixat Dick Dale som gitarrist? Fantastiskt! Jag vet att The Wipers \u00e4r lite inne nu (tack och lov) och tur att du ocks\u00e5 plockat upp det, f\u00f6r det \u00e4r ett j-t sk\u00f6nt gitarrsound du har p\u00e5 ”Free Drunk” – jag n\u00e4stan \u00e4lskar den ju, eller, ja, I love it. H\u00e4lsa Christopher Owens (Girls) att han har gjort ett bra jobb som r\u00f6stcoach — f\u00f6r det kan v\u00e4l inte vara Joe Strummer som studsat upp ur graven med lektioner? ”Back To The Grave” skickade tillbaka honom dansande och fullt bel\u00e5ten. Eller \u00e4r det Wu Lyfs s\u00e5ngare som anlitats? Hur som helst, ”Free Drunk” \u00e4r fantastisk. Gnisslet \u00e4r ocks\u00e5 coolt, k\u00e4nns som jag bes\u00f6ker tandl\u00e4karen p\u00e5 stranden. Synd \u00e4nd\u00e5 att det inte \u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 2000talet, s\u00e5 att ”Back Of Your Neck” kunde skapa sensation. <\/p>\n

Howler \u00e4r ett amerikanskt band fr\u00e5n Minnesota som spelar en sandsmutsig garage\/surfrock. NME valde dem som det tredje intressantaste bandet 2011. America Give Up \u00e4r deras f\u00f6rsta full\u00e4ngdare (Deras EP This One’s Different \u00e4r ocks\u00e5 bra). Kritikernas \u00f6nskningar har besannats!<\/p>\n

Jag tycker mycket om albumet. Speciellt det d\u00e4r wooandet. Surfgitarren. Naturljuden: klockrent med en bris som fl\u00e4ktar genom gitarriffens raggiga kanter. Jag vill ha sommar. Musiken ger en roadtrip-med-ciggen-fr\u00e5n-bilf\u00f6nstret-k\u00e4nsla, jag blir alldeles upplyft. Sen deprimerad n\u00e4r jag ser ut genom f\u00f6nstret. Dumma G\u00f6teborgsvinter. Detta \u00e4r perfekt gitarrpop f\u00f6r l\u00e4ngta-bort-fantasier. P\u00e5 l\u00e5ten ”America” sjunger han ”I want to be an american”: och det vill jag ocks\u00e5, i en annan tid, i Jack Keroucs Amerika. Lite ”Beach Sluts” och rock’ n’ roll tack. Det enda som fattas h\u00e4r \u00e4r saxofonerna och jazzen. Jag \u00e4lskar texterna ocks\u00e5: ”You think we’re Bonnie and Clyde, but both of them are fucking done”. T\u00e4nk att man fortfarande kan skriva s\u00e5h\u00e4r amerikaromantiskt och komma undan med det! Amerika kanske inte b\u00f6r ge upp?<\/p>\n

Text: Bojan Buntic<\/strong><\/p>\n