Alceste, opera med musik av C W Gluck och text Raniero da Calzabigi efter Euripides tragedi.<\/p>\n
Den Kongelige Opera, Gamle Scene<\/p>\n
Premi\u00e4r 17 januari 2012<\/p>\n
\u00c5rets f\u00f6rsta operapremi\u00e4r blev C W Gluck\u00b4s \u201dAlceste\u201d p\u00e5 Det Kongelige Teater, Gamle scene, i K\u00f6penhamn\u00a0 i g\u00e5r kv\u00e4ll.<\/p>\n
Det skall direkt s\u00e4gas att barockoperor som bygger p\u00e5 ett antikt grekiskt drama inte tillh\u00f6r min favoritsyssels\u00e4ttning, men eftersom jag ju i grunden \u00e4r en ganska nyfiken person s\u00e5 var det inga problem att best\u00e4mma mig f\u00f6r att se f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n
Dessutom \u00e4r det ju alltid lockande att se en f\u00f6rest\u00e4llning med ett verk som jag inte tidigare har sett och hit r\u00e4knas \u201dAlceste\u201d. Det \u00e4r inte en opera som vanligtvis s\u00e4tts upp p\u00e5 operahusen i Sverige, men verket har s\u00e4kert kunnat setts till exempel p\u00e5 Drottningholms Slottsteater.\u00a0 Det var \u00e4ven f\u00f6rsta g\u00e5ng f\u00f6r Det Kongelige Teater, men det s\u00e4gs att operan har getts p\u00e5 en annan teater i K\u00f6penhamn redan n\u00e5gra \u00e5r efter urpremi\u00e4ren i Wien 1767. I kungliga huvudstaden gavs den p\u00e5 Bollhuset 1781
\nJag \u00e4r naturligtvis bekant med sj\u00e4lva historian n\u00e4mligen att operan handlar om att \u201dAlceste\u201d d\u00f6r s\u00e5 att hennes \u00e4lskade make kan f\u00e5 forts\u00e4tta att leva. Det \u00e4r allts\u00e5 ett grekiskt drama eller om man s\u00e5 \u00f6nskar en grekisk tragedi, med en rad olika gudar som spelar en avg\u00f6rande roll i handlingen tillsammans med det s\u00f6rjande folket.<\/p>\n
F\u00f6r en dryg m\u00e5nad sedan s\u00e5g jag Christof Loy\u00b4s upps\u00e4ttning av Puccini\u00b4s \u201dFlickan fr\u00e5n v\u00e4stern\u201d och det var ju en oerh\u00f6rt fin operaupplevelse, s\u00e5 detta var ytterligare en anledning till att uppleva g\u00e5rdagens f\u00f6rest\u00e4llning.<\/p>\n
Enligt programbladet s\u00e5 hade regiss\u00f6ren l\u00e5tit sig inspireras av Ingmar Bergman\u00b4s film \u201dFanny och Alexander\u201d och det \u00e4r naturligtvis fullt m\u00f6jligt men jag hade dock sv\u00e5rt att uppfatta detta, s\u00e4rskilt som grundhistorian ju handlar om makarnas kamp mot de grekiska gudarna och folket.<\/p>\n
I vilket fall som helst var det en fantastisk fin operaupplevelse och d\u00e4r huvudrollen spelades av Den Kongelige Operak\u00f6r som h\u00e4r inte bara visade att de kan sjunga v\u00e4l, mycket samst\u00e4mt, men ocks\u00e5 att de \u00e4r oerh\u00f6rt skickliga rent sceniskt. Jag t\u00e4nker inte h\u00e4r avsl\u00f6ja alltf\u00f6r mycket f\u00f6r jag tror att det \u00e4r viktigt att komma till denna f\u00f6rest\u00e4llning of\u00f6rberedd. Det \u00e4r ett oerh\u00f6rt fint regigrepp som Christof Loy tar till n\u00e4r han f\u00f6rl\u00e4gger handlingen av detta antika drama i nutid. En s\u00e4rskilt eloge b\u00f6r ocks\u00e5 tillfalla s\u00e5v\u00e4l scenografi som kostymdesignen.<\/p>\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket goda solistinsatser och h\u00e4r vill jag s\u00e4rskilt framh\u00e5lla de inhemska f\u00f6rm\u00e5gorna. Bo Kristian Jensen var absolut en av h\u00f6jdpunkterna v\u00e4l f\u00f6rst\u00e4rkt av k\u00f6rens magnifika insatser. Jacob Vad gjorde ocks\u00e5 en mycket bra insats och fr\u00e5gan \u00e4r om inte hans insats som rubriceras som en direkt succ\u00e9. Audun Iversen svarade ocks\u00e5 f\u00f6r en utm\u00e4rkt men kort insats och hans entr\u00e9 tillh\u00f6r onekligen en av de mer roliga jag har sett.<\/p>\n
Det var inget st\u00f6rre fel p\u00e5 \u00f6vriga insatser men eftersom de ju \u00e4r internationellt k\u00e4nda s\u00e5ngare, om \u00e4n helt ok\u00e4nda f\u00f6r mig, s\u00e5 skulle det ju vara anm\u00e4rkningsv\u00e4rt om jag inte uppfattade deras insats som bra, men jag har medvetet valt att l\u00e4gga huvudpunkten p\u00e5 de danska insatserna.<\/p>\n
F\u00f6r att s\u00e4tta pricken \u00f6ver i:et s\u00e5 m\u00e5ste jag ju ge en s\u00e4rskilt varm eloge till Concerto Copenhagen, CC, under ledning av sin dynamiske dirigent lars Ulrik Mortensen.<\/p>\n
Opera\u00e5ret 2012 kunde nog inte b\u00f6rja mycket b\u00e4ttre, men d\u00e5 undantar jag naturligtvis upps\u00e4gningsturerna\u00a0 p\u00e5 Det Kongelige teater och g\u00e5rdagkv\u00e4llens f\u00f6rest\u00e4llning visade med all \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet hur viktig operak\u00f6rens insatser \u00e4r f\u00f6r en full\u00f6dig kv\u00e4ll p\u00e5 operan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Alceste, opera med musik av C W Gluck och text Raniero da Calzabigi efter Euripides tragedi. Den Kongelige Opera, Gamle Scene Premi\u00e4r 17 januari 2012 \u00c5rets f\u00f6rsta operapremi\u00e4r blev C W Gluck\u00b4s \u201dAlceste\u201d p\u00e5 Det Kongelige Teater, Gamle scene, i K\u00f6penhamn\u00a0 i g\u00e5r kv\u00e4ll. Det skall direkt s\u00e4gas att barockoperor som bygger p\u00e5 ett antikt […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":46910,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[6876,1226,3187,4178],"class_list":{"0":"post-46847","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-film","8":"tag-alceste","9":"tag-den-kongelige-opera","10":"tag-kopenhamn","11":"tag-operapremiar","12":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/46847","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=46847"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/46847\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":46911,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/46847\/revisions\/46911"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/46910"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=46847"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=46847"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=46847"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}