{"id":44394,"date":"2011-11-23T00:05:25","date_gmt":"2011-11-22T23:05:25","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=44394"},"modified":"2011-11-22T20:54:48","modified_gmt":"2011-11-22T19:54:48","slug":"liza-marklund-du-gamla-du-fria-verkar-vara-ett-farval-till-annika-bengtzon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=44394","title":{"rendered":"Liza Marklund: Du gamla, du fria – verkar vara ett farv\u00e4l till Annika Bengtzon"},"content":{"rendered":"

Titel: Du gamla, du fria<\/a>
\nF\u00f6rfattare: Liza Marklund
\nF\u00f6rlag: Piratf\u00f6rlaget<\/a>
\nUtgiven: 2011-11-30
\nISBN 978-91-642-0334-2<\/p>\n

Liza Marklund \u00e4r tillbaka med en slags sp\u00e4nningsroman om journalisten Annika Bengtzon. ”Du gamla du fria<\/a>” skiljer sig fr\u00e5n \u00f6vriga i serien, det \u00e4r inte n\u00e5gon deckarg\u00e5ta som ska l\u00f6sas. Det \u00e4r mer som om det \u00e4r ett farv\u00e4l till figuren Annika Bengtzon.<\/p>\n

Annika Bengtzon \u00e4r tillbaka p\u00e5 Kv\u00e4llspressens redaktion efter att n\u00e5gra \u00e5r ha varit utskickad som tidningens korrespondent i Washington. Den nye chefredakt\u00f6ren Anders Schyman har problem med de pressetiska reglerna, \u00e4garna och de nya yngre nyanst\u00e4llda struntar helt i de gamla reglerna och Schyman st\u00e5r som en \u00e5sna mellan tv\u00e5 h\u00f6tappar. Liza Marklunds beskrivning av hur arbetet g\u00e5r till p\u00e5 redaktionen vittnar om att Marklund gett upp hoppet om en god journalistik. Hon beskriver hur journalisterna \u00e4gnar dagarna \u00e5t att redigera web-tv och knycka notiser fr\u00e5n skvallersajter p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n

Annika Bengtzon har sv\u00e5rt att k\u00e4nna n\u00e5gon entusiasm f\u00f6r jobbet. Hon har flyttat ihop med sin f\u00f6re detta man Thomas igen, han jobbar p\u00e5 utrikesdepartementet och skickar p\u00e5 en konferens i Nairobi och kidnappas d\u00e4r.<\/p>\n

Annika Bengtzon verkar tr\u00f6tt p\u00e5 det mesta: p\u00e5 jobbet och p\u00e5 sin man. Hon \u00e4r fullt medveten om att hennes man \u00e4r otrogen s\u00e5 fort han f\u00e5r chansen.<\/p>\n

Detta kunde f\u00f6rst\u00e5s ha blivit en sp\u00e4nnande ber\u00e4ttelse. Men Liza Marklund verkar ha gett upp sina ambitioner inom konsten att skriva sp\u00e4nnande b\u00f6cker utan anv\u00e4nder h\u00e4ndelserna f\u00f6r att beskriva or\u00e4ttvisorna i v\u00e4rlden och i samh\u00e4llet. Inget d\u00e5ligt syfte men det \u00e4r fel format f\u00f6r att det ska fungera i en Bengtzon-deckare. <\/p>\n

Liza Marklund har i och f\u00f6r sig alltid haft ett samh\u00e4llsengagemang, men nu verkar de f\u00e5tt ta \u00f6ver helt, vilket inte blir ett helt lyckat slutresultat. Ett sk\u00e4l till att det inte fungerar \u00e4r nog att det \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga olika \u00e4mnen: journalistikens ytlighet, globaliseringen, or\u00e4ttvisor i v\u00e4rlden, relationer …<\/p>\n

Jag hoppas f\u00f6r min del att Liza Marklund i n\u00e4sta bok helt sl\u00e4pper sp\u00e4nningsromanen och kastar sig in i det samh\u00e4llspolitiska skrivandet helhj\u00e4rtat, ist\u00e4llet. Ingen mer Annika Bengtzon, s\u00e4ger jag. Jag \u00e4r r\u00e4tt irriterad p\u00e5 henne nu. Hon blir allt klumpigare och envis p\u00e5 gr\u00e4nsen till dum.<\/p>\n

Har Liza Marklund tr\u00f6ttnat p\u00e5 sin Annika Bengtzon eller \u00e4r det journalistiken som hon tr\u00f6ttnat p\u00e5? Eller \u00e4r det deckarformatet hon nu s\u00e4ger adj\u00f6 till?<\/p>\n

Bokbutiken beskriver boken s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

En ung sm\u00e5barnsmamma hittas d\u00f6d. Hon \u00e4r det fj\u00e4rde offret p\u00e5 kort tid.<\/p>\n

P\u00e5 Kv\u00e4llspressen anar man en seriem\u00f6rdare, n\u00e5got som Annika Bengtzon avf\u00e4rdar som vilda fantasier. Hennes man Thomas blir under en konferens i Nairobi kidnappad tillsammans med sex personer fr\u00e5n olika delar av Europa.<\/p>\n

Samtidigt som kvinnomorden blir allt fler, och misstankarna om en seriem\u00f6rdare b\u00f6rjar ta form \u00e4ven hos polisen, dras Annika in i ett v\u00e5ldsamt kidnappningsdrama som skakar b\u00e5de Europa och \u00d6stafrika.\n<\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r lite av bluff. Det l\u00e5ter som om det \u00e4r en sp\u00e4nningsroman. Det \u00e4r det inte. D\u00e4remot \u00e4r det en total avkl\u00e4dning av kv\u00e4llstidningarnas journalistiska etik\/heder.<\/p>\n

Ulrika K\u00e4rnborg \u00e4r i Aftonbladet<\/a> kritisk b\u00e5de till den nya romanen och till deckargenren:
\nEn g\u00e5ng i tiden var jag en r\u00e4tt h\u00e4ngiven deckarl\u00e4sare, men nu b\u00f6rjan ledan h\u00e4fta vid boksidorna och det \u00e4r inte bara Liza Marklunds fel. Genren k\u00e4nns tr\u00f6tt, s\u00f6ndertr\u00f6skad, vi k\u00e4nner igen allt sedan f\u00f6rut.
\nDet finns knappt n\u00e5got att utvinna l\u00e4ngre, varken f\u00f6rt\u00e4ckt samh\u00e4llskritik eller smart sp\u00e4nning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Titel: Du gamla, du fria F\u00f6rfattare: Liza Marklund F\u00f6rlag: Piratf\u00f6rlaget Utgiven: 2011-11-30 ISBN 978-91-642-0334-2 Liza Marklund \u00e4r tillbaka med en slags sp\u00e4nningsroman om journalisten Annika Bengtzon. ”Du gamla du fria” skiljer sig fr\u00e5n \u00f6vriga i serien, det \u00e4r inte n\u00e5gon deckarg\u00e5ta som ska l\u00f6sas. Det \u00e4r mer som om det \u00e4r ett farv\u00e4l till figuren […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":44397,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[],"class_list":["post-44394","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/44394","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=44394"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/44394\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":44469,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/44394\/revisions\/44469"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/44397"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=44394"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=44394"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=44394"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}