{"id":42105,"date":"2011-10-10T14:54:36","date_gmt":"2011-10-10T12:54:36","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=42105"},"modified":"2011-10-10T14:54:36","modified_gmt":"2011-10-10T12:54:36","slug":"aldre-man-och-havet-intryck-fran-utstallningen-turner-monet-och-twombly","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=42105","title":{"rendered":"\u00c4ldre m\u00e4n och havet – intryck fr\u00e5n utst\u00e4llningen Turner, Monet och Twombly"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
Claude Monet Nymph\u00e9as (N\u00e4ckrosor) after 1916 \u00a9 Mus\u00e9e Marmottan Monet, Paris \/ The Bridgeman Art Library<\/figcaption><\/figure>\n

Tre konstn\u00e4rer som inte verkade samtidigt. De levde i stort sett inte samtidigt heller. Moderna Museet presenterar nu i h\u00f6st en mycket intressant utst\u00e4llning med de tre stora konstn\u00e4rerna. J. M. W. Turner, Claude Monet och Cy Twombly. Dessa tre kan kallas ljusets konstn\u00e4rer och \u00e4r tre av de st\u00f6rsta m\u00e5larna de senaste 150 \u00e5ren.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen p\u00e5 Moderna tar fasta p\u00e5 och fokuserar p\u00e5 deras sena verk som unders\u00f6ks inte enbart ur de konsthistoriska kopplingarna mellan dem utan utst\u00e4llningen tar fasta ocks\u00e5 p\u00e5 gemensamma drag och motiv i deras uttryck.<\/p>\n

Verken visas under samlande rubriker som ”Atmosf\u00e4r”, ”Sk\u00f6nhet, kraft och rymd”, ”Intet s\u00e5 ljuvt som melankolin”, ”Eld och vatten”, ”Livskraften” och ”En flytande v\u00e4rld”.<\/p>\n

Det g\u00e5r knappt att skriva om alla intryck dessa verk g\u00f6r. Jag gick en vandringstur mellan konstverken i helgen. Alla tre kosntn\u00e4ren jobbade mycket med ljuset och alla tre jobbade p\u00e5 ett s\u00e4tt d\u00e4r m\u00e5nga sm\u00e5 delar bildar en helhet. Varje del, varje penseldrag, kan verka ofullst\u00e4ndig, men tillsammans bildar de ett konstverk som s\u00e4ger mer och f\u00f6rmedlar mer \u00e4n en ren avbildande skarp bild eftersom de talar till v\u00e5ra k\u00e4nslor. M\u00e5nga av verken har med hav och dimma att g\u00f6ra och de f\u00e5r mig att k\u00e4nna den kyliga fukten fr\u00e5n dimman \u00f6ver havet.<\/p>\n

Ja vad \u00e4r det med havet som s\u00e4ger s\u00e5 mycket?<\/p>\n

Moderna museet skriver om utst\u00e4llningen bland annat:<\/p>\n

Alla tre konstn\u00e4rerna ans\u00e5gs radikala p\u00e5 sin tid och bem\u00f6ttes med negativa kommentarer n\u00e4r de t\u00e4njde p\u00e5 m\u00e5leriets gr\u00e4nser och konventioner. Deras sena verk har en avsp\u00e4ndhet och intensitet som kommer ur den \u00e5ldrade m\u00e4nniskans sj\u00e4lvf\u00f6rtroende, n\u00e4r man t\u00e4nker annorlunda om avslut och fullbordan. En omv\u00e4rdering av tidigare intressen och en stark k\u00e4nsla av f\u00f6rg\u00e4nglighet \u00e4r andra egenskaper som pr\u00e4glar denna period i livet. Med v\u00e4l valda j\u00e4mf\u00f6relser belyser utst\u00e4llningen dels respektive konstn\u00e4rs arbetss\u00e4tt, dels skapandet i den senare delen av livet.<\/p>\n

….<\/p>\n

Moderniteten hos Turner och Monet understryks samtidigt som utst\u00e4llningen ocks\u00e5 ger prov p\u00e5 de starka klassicistiska influenserna i Twomblys m\u00e5leri och skulptur. Ett sidotema i utst\u00e4llningen \u00e4r det genomg\u00e5ende intresset f\u00f6r romantiken och det sublima, som absolut inte upph\u00f6rde i mitten av 1800-talet utan lever kvar \u00e4n idag.<\/p><\/blockquote>\n

B\u00e5de Turner och Monet har l\u00e4nge varit tv\u00e5 av mina favoritkonstn\u00e4rer. Att jag nu fick chansen att se massor av deras verk var f\u00f6rst\u00e5s rena h\u00f6gtidsstunden. Egentligen tillh\u00f6r ingen av dem r\u00e4tt grupp f\u00f6r att st\u00e4llas ut p\u00e5 Moderna Museet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r jag j\u00e4tteglad f\u00f6r att Moderna satte samman dem med Twombly till en helhet som gjorde det m\u00f6jligt. Mer s\u00e5dant. Det \u00e4r ett verkligt bra s\u00e4tt att s\u00e4tta in det moderna i ett sammanhang p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. Det som kallas modernt har inte f\u00f6tts ur ett tomt intet. Allt \u00e4r p\u00e5verkat av s\u00e5dant som fanns f\u00f6re deras tillkomst.<\/p>\n

Att s\u00e4tta ihop Twombly med Turner och Monet f\u00f6rdjupar f\u00f6rst\u00e5elsen av alla tre.<\/p>\n

N\u00e5, \u00e5ter till havet. Jag fastnade allra mest f\u00f6r alla de konstverk som utg\u00e5tt fr\u00e5n havet. V\u00e5gor och havet i morgondimma och havet och hamnen p\u00e5 natten, hamn med skepp …
\nDet \u00e4r n\u00e5got med havet som s\u00e4ger n\u00e5got till mig, som talar till n\u00e5got djupt inne i mig. Kanske \u00e4r det f\u00f6r att jag \u00e4r f\u00f6dd och uppv\u00e4xt n\u00e4ra havet och vill k\u00e4nna salta vindar mot min kind.
\nKanske \u00e4r det f\u00f6r att vi alla kommer ur en livmoder d\u00e4r vi existerat i vattenmilj\u00f6.<\/p>\n

Jag vet inte. Men jag ska helt klart ta mig till Moderna minst en g\u00e5ng till i h\u00f6st f\u00f6r att \u00e4nnu en g\u00e5ng vila blicken p\u00e5 dessa konstverk med fokus p\u00e5 havet.<\/p>\n

Dessa tre konstn\u00e4rer var tre m\u00e4n, men k\u00e4nslan f\u00f6r vad havet s\u00e4ger oss tror jag inte har s\u00e5 mycket att g\u00f6ra med att de \u00e4r m\u00e4n. Ocks\u00e5 vi kvinnor som inte \u00e4r pur unga k\u00e4nner nog att havet har n\u00e5got att s\u00e4ga oss om livet och dess betingelser, n\u00e5got vi kanske ser mer n\u00e4r vi levt n\u00e5gra \u00e5r och som de tre konstn\u00e4rerna upplevt b\u00e5de sorg och gl\u00e4dje.<\/p>\n

Jo, d\u00e4r \u00e4r en del annat ocks\u00e5, bland annat r\u00e4tt m\u00e5nga tavlor som utg\u00e5r fr\u00e5n blommor. Men f\u00f6r mig \u00e4r det havet som motiv som f\u00e5ngar mitt engagemang allra mest.<\/p>\n

H\u00e4r skrev och fotografera v\u00e5r fotograf Anders L\u00f6wdin fr\u00e5n pressvisningen.<\/a><\/p>\n

Lite fakta om de tre konstn\u00e4rerna fr\u00e5n Modernas hemsida.<\/p>\n

Claude Monet<\/strong> f\u00f6ddes i Paris 1840 och \u00e4r en av de fr\u00e4msta representanterna f\u00f6r impressionismen. Monet visade tidigt konstn\u00e4rliga anlag och fick lektioner b\u00e5de av lokala konstn\u00e4rer i Le Havre vid kusten, dit familjen hade flyttat \u00e5r 1845, och vid Acad\u00e9mie Suisse i Paris. \u00c5r 1862 s\u00f6kte han sig till Charles Gleyres akademi i Paris, d\u00e4r han m\u00f6tte bland andra m\u00e5larna Renoir och Sisley. \u00c5r 1871 reste Monet till London f\u00f6r att slippa delta i Fransk-tyska kriget. D\u00e4r m\u00f6tte han Turners m\u00e5lningar p\u00e5 National Gallery. I likhet med Turner reste ocks\u00e5 Monet till Venedig och tog intryck av stadens speciella ljus och atmosf\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1874 visade Monet sin m\u00e5lning Impression: soleil levant p\u00e5 en utst\u00e4llning i Paris. Den gav upphov till att en skeptisk kritiker myntade begreppet impressionism. Impressionisterna m\u00e5lade g\u00e4rna direkt inf\u00f6r motivet, och f\u00f6rs\u00f6kte gestalta \u00f6gonblicket som det tedde sig p\u00e5 n\u00e4thinnan. De intresserade sig f\u00f6r olika optiska effekter av ljus, skugga och f\u00e4rg och m\u00e5lade ofta med snabba, l\u00e4tta penseldrag.
\nMer p\u00e5 Modernas hemsida.<\/a><\/p>\n

J. M. W. Turner<\/strong> f\u00f6ddes i London 1775. Han \u00e4r en av Storbritanniens mest \u00e4lskade m\u00e5lare. Han utbildades vid Royal Academy of Art i London, d\u00e4r han s\u00e4rskilt inspirerades av m\u00e5laren Sir Joshua Reynolds f\u00f6rel\u00e4sningar om m\u00e5leri, poesi och den ideala sk\u00f6nheten. Turner kom att st\u00e4lla ut p\u00e5 akademin n\u00e4stan varje \u00e5r under hela sin karri\u00e4r.<\/p>\n

Under hela 1790-talet reste Turner runt i Storbritannien f\u00f6r att studera det skiftande landskapet och g\u00f6ra skisser och f\u00e4rganteckningar. Sj\u00e4lva m\u00e5leriet utf\u00f6rdes huvudsakligen i atelj\u00e9n, utifr\u00e5n skisser och teckningar som han hade gjort p\u00e5 plats inf\u00f6r motiven. Han fascinerades av dramatiska scener som skeppsbrott, eldsv\u00e5dor och olika v\u00e4derfenomen. N\u00e4r parlamentsbyggnaden i London brann \u00e5r 1834 fanns Turner p\u00e5 plats f\u00f6r att besk\u00e5da katastrofen. Han anv\u00e4nde sig sedan av upplevelsen i ett par m\u00e5lningar och i en serie akvareller. Han reste \u00e4ven runt i Europa, till att b\u00f6rja med i Frankrike och Schweiz men \u00e4ven i Italien dit han kom f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 1819. Turner \u00e5terv\u00e4nde till Venedig vid flera tillf\u00e4llen och d\u00e4rifr\u00e5n h\u00e4mtade han motiven till n\u00e5gra av sina mest omtalade m\u00e5lningar.
\nMer p\u00e5 Modernas hemsida.<\/a><\/p>\n

Cy Twombly<\/strong> f\u00f6ddes 1928 i Lexington, Virginia i USA. Han studerade konst i Boston och fascinerades av expressionism, dadaism och surrealism. 1950 flyttade Twombly till New York f\u00f6r att forts\u00e4tta sina studier och d\u00e4r s\u00e5g han utst\u00e4llningar med de abstrakta expressionisterna Jackson Pollock, Mark Rothko och Barnett Newman. Han tr\u00e4ffade ocks\u00e5 Robert Rauschenberg, som f\u00f6reslog att han skulle s\u00f6ka sig till Black Mountain College i North Carolina. Ett par \u00e5r senare gav sig Twombly och Rauschenberg ut p\u00e5 en resa i Europa och Nordafrika, en resa som kom att bli avg\u00f6rande f\u00f6r Twomblys konstn\u00e4rliga utveckling.<\/p>\n

F\u00f6r att undvika det skolade uttryck som han hade l\u00e4rt sig genom sina studier b\u00f6rjade Twombly 1953 att teckna p\u00e5 natten, utan att t\u00e4nda n\u00e5gra lampor. Ett par \u00e5r senare introducerade han enstaka bokst\u00e4ver, grafiska symboler och fragment av ord i sitt m\u00e5leri, vilket kom att bli k\u00e4nnetecknade f\u00f6r hans konst.
\nMer om Twombly p\u00e5 Moderna Museets hemsida.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>
Cy Twombly Untitled, 2007 \u00a9 Cy Twombly. Courtesy Gagosian Gallery.<\/figcaption><\/figure>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Moderna museet<\/a>, havet<\/a>, Turner<\/a>, Monet<\/a>, Twombly<\/a>, konst<\/a><\/p>\n

Relaterat: Dagens Nyheter<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tre konstn\u00e4rer som inte verkade samtidigt. De levde i stort sett inte samtidigt heller. Moderna Museet presenterar nu i h\u00f6st en mycket intressant utst\u00e4llning med de tre stora konstn\u00e4rerna. J. M. W. Turner, Claude Monet och Cy Twombly. Dessa tre kan kallas ljusets konstn\u00e4rer och \u00e4r tre av de st\u00f6rsta m\u00e5larna de senaste 150 \u00e5ren. […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[2222,3009,3740,3766,6007,6046],"class_list":["post-42105","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","tag-havet","tag-konst","tag-moderna-museet","tag-monet","tag-turner","tag-twombly","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/42105","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=42105"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/42105\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=42105"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=42105"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=42105"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}