{"id":42062,"date":"2011-10-09T13:54:41","date_gmt":"2011-10-09T11:54:41","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=42062"},"modified":"2011-10-09T13:54:41","modified_gmt":"2011-10-09T11:54:41","slug":"de-sammansvurna-av-david-baldacci-inte-riktigt-min-typ-av-agentroman","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=42062","title":{"rendered":"De sammansvurna av David Baldacci, inte riktigt min typ av agentroman"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nDe sammansvurna<\/a>
\nF\u00f6rfattare: David Baldacci
\n\u00d6vers\u00e4ttare: Jan Risheden
\nF\u00f6rlag: Bra B\u00f6cker
\nSerie: Kamelklubben 5
\nUtgiven: 201108
\nISBN10:\t9170029288
\nISBN13:\t9789170029288<\/p>\n

De sammansvurna \u00e4r en agentroman med FBI, CIA och andra amerikanska och brittiska agent- och polisorganisationer inblandade i handlingen, till och med presidenten och premi\u00e4rministern \u00e4r med p\u00e5 n\u00e5gra st\u00e4llen.<\/p>\n

Huvudpersonen \u00e4r agenten John Carr som egentligen lagt av men nu mer eller mindre mot sin vilja tar ett uppdrag. Den som f\u00f6ljt den h\u00e4r serien vet att det \u00e4r bok nummer fem i serien om Kamelklubben, som best\u00e5r av just denna superduktige agenten John Carr och n\u00e5gra av hans v\u00e4nner som \u00e4r r\u00e4tt s\u00e4kra de med.<\/p>\n

B\u00f6ckerna i serien om Kamelklubben \u00e4r skriven av David Baldacci, vars b\u00f6cker \u00e4r \u00f6versatta till fler \u00e4n 40 spr\u00e5k och \u00e4r utgivna i \u00f6ver 80 l\u00e4nder. Samtliga av hans titlar har legat p\u00e5 New York Times b\u00e4sts\u00e4ljarlista.<\/p>\n

Allvarligt talar har jag r\u00e4tt sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 hur dessa b\u00f6cker kan s\u00e4lja s\u00e5 mycket. Grundhistorien i ”De sammansvurna” \u00e4r r\u00e4tt on\u00f6digt tillkr\u00e5nglad och v\u00e4ldigt sv\u00e5r att tro p\u00e5. En park alldeles bredvid vita huset blir utsatt f\u00f6r skottlossning och en bombattack samtidigt som den brittiske premi\u00e4rministern \u00e4r p\u00e5 bes\u00f6k i Vita huset. Det visar sig att egentligen skulle premi\u00e4rministern tagit v\u00e4gen genom parken till sitt hotell men en vrickad fot \u00e4ndrade dessa planer. D\u00e4rmed blir det superviktigt f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l de amerikanska som de brittiska s\u00e4kerhetstj\u00e4nsterna att hitta de ansvariga f\u00f6r skottlossning och bomb.<\/p>\n

Jag har sv\u00e5rt att k\u00e4nna n\u00e5got engagemang f\u00f6r huvudkarakt\u00e4rerna. De \u00e4r allt f\u00f6r ytligt tecknade, det \u00e4r sv\u00e5rt att tro p\u00e5 dem som m\u00e4nniskor av k\u00f6tt och blod. Handlingen \u00e4r r\u00f6rig och det dyker upp personer l\u00e5ngt in i boken som f\u00f6r\u00e4ndrar handlingen. Nej, deckaren var lite av en besvikelse f\u00f6r mig. Den \u00e4r inte min typ av agentroman i alla fall.<\/p>\n

Fr\u00e5n bokbutikens hemsida:<\/p>\n

John Carr, \u00e4ven k\u00e4nd som Oliver Stone och en g\u00e5ng USA:s skickligaste l\u00f6nnm\u00f6rdare, st\u00e5r i Lafayette Park framf\u00f6r Vita huset, kanske f\u00f6r sista g\u00e5ngen. Presidenten har personligen bett Stone att tj\u00e4na sitt land igen genom ett riskfyllt hemligt uppdrag. Trots att han har k\u00e4mpat i decennier f\u00f6r att l\u00e4mna sin tidigare karri\u00e4r bakom sig, har Stone inget annat val \u00e4n att s\u00e4ga ja.<\/p>\n

Men Stones uppdrag f\u00f6r\u00e4ndras drastiskt innan det ens har b\u00f6rjat. Samma kv\u00e4ll som den brittiske premi\u00e4rministern g\u00e4star Vita huset detonerar en bomb i Lafayette Park, en uppenbar attack mot b\u00e5de presidenten och premi\u00e4rministern. I de kaotiska efterdyningarna f\u00e5r Stone ett nytt, mer br\u00e5dskande uppdrag: att hitta de ansvariga f\u00f6r bombd\u00e5det.<\/p>\n

Den brittiska MI-6-agenten Mary Chapman blir Stones partner i s\u00f6kandet efter de ok\u00e4nda angriparna. Men deras skugglika motst\u00e5ndare visar sig vara fullt kapabla till mord och, v\u00e4rst av allt det verkar som om bombd\u00e5det i parken bara var inledningen till n\u00e5gonting mycket st\u00f6rre. Stone ber om hj\u00e4lp fr\u00e5n de enda han vet att han kan lita p\u00e5: Kamelklubben. Men det kan visa sig vara ett stort misstag <\/p>\n

”Baldaccis senaste roman \u00e4r som vanligt skickligt konstruerad och om\u00f6jlig att l\u00e4gga ifr\u00e5n sig.”<\/p>\n

– Booklist<\/p>\n

”Thrillerfansen kan gl\u00e4dja sig \u00f6ver att ha ett nytt fartfyllt och sp\u00e4nnande politiskt mysterium att l\u00f6sa.”<\/p>\n

– Library Journal<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om agentroman<\/a>, David Baldacci<\/a>, Kamelklubben<\/a>, deckare<\/a>, recension<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De sammansvurna F\u00f6rfattare: David Baldacci \u00d6vers\u00e4ttare: Jan Risheden F\u00f6rlag: Bra B\u00f6cker Serie: Kamelklubben 5 Utgiven: 201108 ISBN10: 9170029288 ISBN13: 9789170029288 De sammansvurna \u00e4r en agentroman med FBI, CIA och andra amerikanska och brittiska agent- och polisorganisationer inblandade i handlingen, till och med presidenten och premi\u00e4rministern \u00e4r med p\u00e5 n\u00e5gra st\u00e4llen. Huvudpersonen \u00e4r agenten John Carr […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[1156,1197,2841,12285],"class_list":{"0":"post-42062","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-bokrecension","7":"category-litteratur","8":"category-recension","9":"tag-david-baldacci","10":"tag-deckare","11":"tag-kamelklubben","12":"tag-recension","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/42062","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=42062"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/42062\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=42062"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=42062"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=42062"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}