{"id":41940,"date":"2011-10-07T10:24:15","date_gmt":"2011-10-07T08:24:15","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=41940"},"modified":"2012-03-20T16:00:05","modified_gmt":"2012-03-20T15:00:05","slug":"wilco-till-stockholm","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=41940","title":{"rendered":"Wilco till Stockholm"},"content":{"rendered":"

Wilco sl\u00e4ppte ju alldeles i dagarna ett nytt album<\/a>: \u201dThe whole love\u201d.<\/p>\n

Nu kommer det amerikanska indierockbandet till Stockholm f\u00f6r en spelning i Annexet den 27 februari 2012.<\/p>\n

H\u00e4r ett pressmeddelande fr\u00e5n arrang\u00f6ren:<\/p>\n

27 februari 2012 – Stockholm, Annexet <\/p>\n

Vi \u00e4r skyldiga Wilco ett tack. De \u00e4r liksom f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att mycket av det vi h\u00e4nf\u00f6rts av de senaste \u00e5ren uppst\u00e5tt, som blomman som pollinerade de andra v\u00e4xterna. Vi skulle n\u00e4mligen vilja p\u00e5st\u00e5 att de senaste \u00e5rens v\u00e5g av amerikansk indierock, som med st\u00e4ms\u00e5ng, storsinne, sk\u00e4gg och f\u00f6tterna djupt nedsjunkna i americana och nordamerikansk folkmusik, inte skulle existerat utan Wilco. Fr\u00e5ga Grizzly Bear, Bon Iver, Local Natives, Band of Horses och Fleet Foxes, och du f\u00e5r garanterat ett jakande svar p\u00e5 fr\u00e5gan om de lyssnat p\u00e5 bandet fr\u00e5n Chicago. <\/p>\n

Med r\u00f6tter i amerikanska gr\u00e4srotsikoner som The Band och Neil Young, var Wilco ett av de f\u00f6rsta amerikanska alternativband som inte enbart poserade bakom en v\u00e4gg av gitarrer eller spelat sv\u00e5rmod. \u00c4nda sedan bandet likt en Fenix steg upp ur askan av altcountrypionj\u00e4rerna Uncle Tupelo, odlades en \u00e4kta nyfikenhet f\u00f6r hur indiemusiken kunde f\u00e4rgas av kontinentens alla musiktraditioner – fr\u00e5n rootbluesen i deltat via Nashville-country, mexikansk mariachi, elektronisk avantgarde i storst\u00e4derna, folkmusiken i Klippiga bergen och arbetarrocken fr\u00e5n Motor city. \u201dIndie\u201d inneb\u00e4r i Wilcos tappning faktiskt sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. <\/p>\n

\u00c4nda sedan debuten \u201dA.M.\u201d, via genombrottsklassikern \u201dYankee Hotel Foxtrot\u201d till \u00e5rets \u201dThe Whole Love\u201d, har traditioner f\u00f6rvaltats samtidigt som musiken konstant tillf\u00f6rts n\u00e5got nytt. Wilcos utg\u00e5ngspunkt, b\u00e5de live och p\u00e5 skiva, \u00e4r variationsrikedom, bred instrumentalism, men framf\u00f6rallt ett s\u00e4llsynt sinne f\u00f6r sv\u00e4ng, sj\u00e4l och melodi som h\u00e4rstammar ur en djup k\u00e4rlek till musik. En konsert med Wilco \u00e4r inte bara underh\u00e5llning, utan en representation f\u00f6r vad m\u00e4nniskor faktiskt kan \u00e5stadkomma med instrument, geh\u00f6r och n\u00e4rvaro.<\/p>\n