{"id":41661,"date":"2011-10-01T11:27:27","date_gmt":"2011-10-01T09:27:27","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=41661"},"modified":"2011-10-01T11:27:27","modified_gmt":"2011-10-01T09:27:27","slug":"stralande-skadespelarinsatser-i-en-mycket-mork-forestallning-jobs-lidanden-pa-judiska-teatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=41661","title":{"rendered":"Str\u00e5lande sk\u00e5despelarinsatser i en mycket m\u00f6rk f\u00f6rest\u00e4llning: Jobs Lidanden p\u00e5 Judiska Teatern"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Jobs Lidanden<\/a>
\nJudiska Teatern i Stockholm
\nSvensk premi\u00e4r: 1 oktober 2011<\/p>\n

Jobs Lidanden \u00e4r det m\u00f6rkaste och mest \u00e5ngestfyllda jag sett p\u00e5 teater p\u00e5 l\u00e4nge.<\/p>\n

Job har ett gott liv, \u00e4r v\u00e4lb\u00e4rdad och har fina d\u00f6ttrar och s\u00f6ner. Han \u00e4r r\u00e4ttskaffens och hyller gud och ger \u00e5t tiggare.
\nF\u00f6rest\u00e4llningen b\u00f6rjar i en festlokal i hans hus d\u00e4r Job har en trevlig kv\u00e4ll tillsammans med v\u00e4nner. Snabbt kommer det ena f\u00f6r\u00e4dande slaget efter det andra och Job blir utfattig och f\u00f6rlorar alla sina barn och blir sj\u00e4lv sjuk.<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5ngt f\u00f6ljer f\u00f6rest\u00e4llningen ocks\u00e5 Bibels ber\u00e4ttelse om Job. Men i Bibeln var det dj\u00e4vulen som fick till\u00e5telse av gud att testa Job. Dj\u00e4vulen menade att Job vara var gudfruktig p\u00e5 grund av att han hade ett bra liv. Dj\u00e4vulen fick l\u00e5ta olyckor drabba honom, men fick inte r\u00f6ra hans liv.<\/p>\n

Men n\u00e4r en m\u00e4nniska faller och blir utfattig och sjuk – d\u00e5 drabbas m\u00e4nniskan av det som i svensk politik f\u00e5tt definitionen ”utanf\u00f6rskap”. Och den som tillh\u00f6r samh\u00e4llets bottenskrap har inget skydd. Job drabbas av n\u00e5got som \u00e4r mycket v\u00e4rre, h\u00e5rdare och farligare \u00e4n dj\u00e4vulens tester. Han drabbas av m\u00e4nniskornas ondska.<\/p>\n

Det \u00e4r fruktansv\u00e4rt att se hur illa Job far, hur myndigheter tar allt fr\u00e5n honom och hur v\u00e4nner sviker och spelar falskspel och hur till och med en d\u00f6dsdom kan anv\u00e4ndas av underh\u00e5llningsbranschen f\u00f6r att k\u00e4nna pengar.<\/p>\n

Jobs lidanden \u00e4r skriver av Hanoch Levin (1943-1999) som \u00e4r en av de mest framst\u00e5ende, mest spelade och mest omstridda dramatiker Israel n\u00e5gonsin haft. Pj\u00e4sen \u00e4r skriven 1981 och det m\u00e4rks att Hanoch Levins f\u00f6rfattarskap \u00e4r starkt p\u00e5verkat av h\u00e4ndelserna under andra v\u00e4rldskriget och sitt hemlands historia.<\/p>\n

Philip Zand\u00e9n som regisserat f\u00f6rest\u00e4llningen skriver i programmet:
\nJobs Lidanden ber\u00e4ttar om det mest fruktansv\u00e4rda, det n\u00e4stan ot\u00e4nkbara. Hanoch Levins historia och Historien visar oss hur n\u00e4sta katastrofen, f\u00f6rintelsen, det bottenl\u00f6sa m\u00f6rkret vi egentligen alltid befinner oss.<\/em><\/p>\n

Pj\u00e4sen har flera bottnar och t\u00e5l att ses flera g\u00e5nger. Hur n\u00e4ra katastrofen vi alla egentligen lever, \u00e4r som Philip Zand\u00e9n tar upp, ett av s\u00e4tten att tolka f\u00f6rest\u00e4llningen p\u00e5. Men jag som i princip varit med om katastrofen och upplevt lidanden k\u00e4nner \u00e5ngest ocks\u00e5 n\u00e4r jag ser f\u00f6rest\u00e4llningen. Den l\u00e4mnar inte mycket hopp, inget ljus, ingen uppr\u00e4ttelse f\u00f6r Job. \u00c4r livet s\u00e5 m\u00f6rkt f\u00f6r den som drabbats av katastroferna, finns det ingen v\u00e4g tillbaka?<\/p>\n

Visst st\u00e4ller f\u00f6rest\u00e4llningen existentiella fr\u00e5gor, om guds existens och om lidandets mening eller orsaker, men f\u00f6r mig \u00e4r den framf\u00f6r allt en f\u00f6rest\u00e4llning som visar m\u00e4nniskans o\u00e4ndliga ondska i alla dess skepnader, ocks\u00e5 f\u00f6rkl\u00e4dd som v\u00e4n och p\u00e5 ytan r\u00e4ttskaffens personer. N\u00e4r de pr\u00f6vas \u00e4r det ingen m\u00e4nniska som \u00e4r god, n\u00e4r det verkligen g\u00e4ller.<\/p>\n

Men n\u00e4r vi \u00e4r det i det m\u00f6rka, i det surrealistiska, i det groteska i f\u00f6rest\u00e4llningen finns det n\u00e4stan inget annat att g\u00f6ra \u00e4n att \u00e4nd\u00e5 trots allt le lite, eller skratta. Zand\u00e9n skriver om detta:
\nMen pj\u00e4sen \u00e4r ocks\u00e5 en besv\u00e4rjelse, genom skratten, grotesken; en danse macabre p\u00e5 avgrundens rand. Den \u00e4r ett trotsigt motgift mot skr\u00e4cken, mot m\u00e4nniskans existentiella utsatthet. Som ormen i paradiset, fungerar humor i det helvete, som \u00e4r Jobs Lidanden.<\/em> <\/p>\n

En mycket viktig kugge f\u00f6r att det ska fungera \u00e4r sk\u00e5despelarna, vars insatser bara m\u00e5ste hyllas. De kan g\u00e5 fr\u00e5n att ena sekund vara en v\u00e4lb\u00e4rgad \u00f6verklassman till att bli den allra mest el\u00e4ndiga tiggare. Sk\u00e5despelarna arbetar med ett kroppsspr\u00e5k som de \u00e4r oerh\u00f6rt duktiga p\u00e5.
\nMagnus Roosmann spelar Job. Jag har knappt ord till hur starkt han f\u00f6rmedlar Jobs alla k\u00e4nslor. Det k\u00e4nns djupt in i magen.<\/p>\n

Judiska Teatern \u00e4r en fin teater, inredd i en tidigare k\u00e4gelbana vid Djurg\u00e5rdsbrunn p\u00e5 Djurg\u00e5rden i Stockholm. Det g\u00f6r att vi som publik sitter p\u00e5 b\u00e5da sidor om scenen och alla kommer vi v\u00e4ldigt n\u00e4ra sk\u00e5despelarna, som ocks\u00e5 ser oss rakt in i \u00f6gonen och g\u00e5r v\u00e4ldigt n\u00e4ra oss, s\u00e5 vi kan r\u00f6ra vid dem. Det ger en speciell n\u00e4rvaro i f\u00f6rest\u00e4llningen, som fungerar just f\u00f6r att sk\u00e5despelarna \u00e4r s\u00e5 skickliga, s\u00e5 koncentrerade, s\u00e5 fokuserade.<\/p>\n

Jobs Lidanden \u00e4r en m\u00f6rk f\u00f6rest\u00e4llning om det mest fruktansv\u00e4rda och om m\u00e4nniskors alla vidriga sidor med svek, falskhet, dubbelspel, egoism … Samtidigt \u00e4r den skickligt spelad och inget publiken gl\u00f6mmer i f\u00f6rsta taget. Den s\u00e4tter ig\u00e5ng m\u00e5nga tankar och funderingar kring livet och dess mening.<\/p>\n

I rollerna: Magnus Roosmann (Job), Per Sandberg, Bashkim Neziraj,
\nErik Magnusson, Joel Spira, Christoffer Nordenrot, Leif Sandqvist<\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Ervin Rosenberg Dramaturg: Susanne Marko Scenograf: Lars \u00d6stbergh Ljusdesigner: Linus Fellbom Kostym: Behnaz Aram Komposti\u00f6r: Henrik Rambe<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r Teatermagasinets recension.<\/a><\/strong><\/p>\n

P\u00e5 Judiska Teatens hemsida finns en artikel om Hanoch Levin<\/a>
\nH\u00e4r \u00e4r det mycket l\u00e4sv\u00e4rda och utf\u00f6rliga programmet till f\u00f6rest\u00e4llningen Jobs Lidanden<\/a>.<\/strong><\/p>\n

Pressmeddelande om f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om teater<\/a>, Judiska teater<\/a>, recension<\/a>, Magnus Roosmann<\/a>, Hanoch Levin<\/a>, Philip Zand\u00e9n<\/a>, Jobs Lidanden<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jobs Lidanden Judiska Teatern i Stockholm Svensk premi\u00e4r: 1 oktober 2011 Jobs Lidanden \u00e4r det m\u00f6rkaste och mest \u00e5ngestfyllda jag sett p\u00e5 teater p\u00e5 l\u00e4nge. Job har ett gott liv, \u00e4r v\u00e4lb\u00e4rdad och har fina d\u00f6ttrar och s\u00f6ner. Han \u00e4r r\u00e4ttskaffens och hyller gud och ger \u00e5t tiggare. F\u00f6rest\u00e4llningen b\u00f6rjar i en festlokal i hans […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,30,31],"tags":[2202,2687,2777,3450,4350,12285,12288],"class_list":["post-41661","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-teater","category-teaterrecension","tag-hanoch-levin","tag-jobs-lidanden","tag-judiska-teater","tag-magnus-roosmann","tag-philip-zanden","tag-recension","tag-teater","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/41661","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=41661"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/41661\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=41661"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=41661"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=41661"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}