{"id":41328,"date":"2011-09-22T02:59:03","date_gmt":"2011-09-22T00:59:03","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=41328"},"modified":"2011-09-22T02:59:03","modified_gmt":"2011-09-22T00:59:03","slug":"julen-kom-tidigt-i-form-av-the-war-on-drugs","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=41328","title":{"rendered":"Julen kom tidigt i form av The War on Drugs"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

The War on Drugs, Lilla Hotellbaren<\/strong>
\nBetyg: 4+<\/p>\n

N\u00e5gonstans mellan Bruce Springsteen och My Bloody Valentine hittar vi The War on Drugs. \u00c5 ena sidan \u00e4r det uramerikansk men de besitter samtidigt en n\u00e4stintill gudomlig f\u00f6rm\u00e5ga att m\u00e5la upp lika psykedeliskt som dr\u00f6mlikt vackra gitarrlandskap. Att deras spelning p\u00e5 Lilla Hotellbaren troligtvis \u00e4r det b\u00e4sta som h\u00e4nt v\u00e5rt avl\u00e5nga land sedan Kurt Vile lirade p\u00e5 Strand i somras g\u00f6r Philadelphia till det nya Mecka.<\/p>\n

Ribban sattes h\u00f6gt redan i inledande Best Night<\/em> och n\u00e4r de rev av Baby Missiles<\/em>, alla slackers nationals\u00e5ng, bevisade de en g\u00e5ng f\u00f6r alla att det inte gjorde s\u00e5 mycket att jag inte orkade raka mig i morse.<\/p>\n

Konserten varade en bra bit \u00f6ver en timme, l\u00e5tarna hade i l\u00e4ngden en tendens att bli r\u00e4tt s\u00e5 likartade och dessutom var scenen s\u00e5 l\u00e5g att det var sv\u00e5rt att f\u00e5 en glimt av hela banden \u2013 men det f\u00f6rringar inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt det faktum att de lyckades frambringa den mest magiska ljudbilden jag h\u00f6rt p\u00e5 \u00e5r och dar. Jag kan inte g\u00f6ra annat \u00e4n lyfta p\u00e5 hatten f\u00f6r The War on Drugs.<\/p>\n