{"id":40965,"date":"2011-09-14T09:33:20","date_gmt":"2011-09-14T07:33:20","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=40965"},"modified":"2011-09-14T09:33:20","modified_gmt":"2011-09-14T07:33:20","slug":"samling-for-postapokalyps-och-mote-med-forfattaren-dmitrij-gluchovskij-och-boken-metro-2034","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=40965","title":{"rendered":"Samling f\u00f6r postapokalyps och m\u00f6te med f\u00f6rfattaren Dmitrij Gluchovskij och boken Metro 2034"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Tema postapokalyps
\nN\u00e4r: 12:e september 2011
\nPlats: SF-Bokhandeln i Stockholm, V\u00e4sterl\u00e5nggatan 48
\nVad: Temadag om postapokalyps<\/p>\n

Till att b\u00f6rja med kanske man ska ber\u00e4tta vad postapokalyps \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got. Postapokalyps \u00e4r en undergenre till science-fiction. Gemensamt f\u00f6r alla verk i genren \u00e4r att de utspelar sig efter en v\u00e4ldigt stor katastrof, till exempel ett k\u00e4rnvapenkrig, massv\u00e4lt, epidemi, milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring eller en invasion av utomjordiska livsformer. Denna genre ben\u00e4mns ibland som ”Efter katastrofen-science fiction\u201d. Historierna utspelar sig oftast i en og\u00e4stv\u00e4nlig milj\u00f6, till exempel ”d\u00f6tt landskap”, ruiner, och begr\u00e4nsade tillg\u00e5ngar av exempelvis rent vatten, mat, vapen och teknik.<\/p>\n

\"\"<\/a>Jag kom dit lite f\u00f6r sent, s\u00e5 jag han inte med om n\u00e4r f\u00f6rfattaren P C Jersild ber\u00e4ttade om sin nya bok \u201d Efter floden\u201d, det skulle dock ha varit ett intressant samtal om efterv\u00e4rlden, livsformer och organismer utan dess like. Det bj\u00f6ds p\u00e5 salta pinnar, ostb\u00e5gar och mineralvatten och Fanta. Dock tog det slut v\u00e4ldigt snabbt s\u00e5 jag blev utan n\u00e5got godis tyv\u00e4rr.<\/p>\n

Vid ungef\u00e4r 20-tiden var det dags f\u00f6r det alla hade v\u00e4ntat p\u00e5. Intervju och samtal med den ryska f\u00f6rfattaren Dmitrij Gluchovskij. Han \u00e4r den kritikerkrossade f\u00f6rfattaren till succ\u00e9 boken Metro 2033, den s\u00e5lde enbart i Ryssland \u00f6ver 400,000 kopior. Metro 2033 gavs ut p\u00e5 svenska 2009. Ett tv-spel baserat p\u00e5 boken sl\u00e4pptes v\u00e5ren 2010. Metro 2033 utspelar sig i Moskvas tunnelbana efter att ett k\u00e4rnvapenkrig gjort jordytan obeboelig. Runt tunnelbanestationerna uppst\u00e5r sm\u00e5 samh\u00e4llen. Huvudperson, Artiom blir tvungen att ge sig ut genom tunnelbanesystemet f\u00f6r att informera om en fara som hotar.<\/p>\n

Dmitrij Gluchovskij hade kommit dit f\u00f6r att ber\u00e4tta om sin nya bok Metro 2034 som utom i somras i Sverige. Metro 2034 \u00e4r en indirekt uppf\u00f6ljare till Metro 2033, den handlar om den hemlighetsfulle \u00f6verste Hunter som tar upp kampen med de dunkla m\u00f6rka krafter som hotar befolkningen i Moskvas tunnelbana. Tillsammans med Homer, en erfaren gammal stationsinv\u00e5nare ger de sig ut p\u00e5 en farlig expedition i tunnlarnas djup.<\/p>\n

Hade ber\u00e4ttade bland annat om att hur den f\u00f6rsta boken kom till. Den publicerades f\u00f6rst p\u00e5 n\u00e4tet d\u00e4r folk fick l\u00e4sa igenom och s\u00e4ga sitt. Bland annat om att man inte kan anv\u00e4nda eldkastare i tunnelbanan och om hur visa vapen skjuter och hur stora de \u00e4r och vem som anv\u00e4nder vad. Han ber\u00e4ttade om hur man skriver bra science fiction och var ifr\u00e5n han fick sin inspiration ifr\u00e5n.<\/p>\n

Innan han blev en f\u00f6rfattare arbetade han som journalist. Han ber\u00e4ttade att han pratat med studios i Hollywood om att g\u00f6ra en film av hans novell. Han f\u00f6reslog att Bruce Willis skulle spela huvudrollen, skrattandet ekade och Dmitrij log glatt.<\/p>\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom kommer det ett spel kallat Metro – Last Light. Han har bland annat gjort mini historier och en del utav manuset. Kv\u00e4llen var v\u00e4ldigt lyckad, och den efterf\u00f6ljande timmen \u00e4gnade Dmitrij \u00e5t att skriva autografer p\u00e5 b\u00e5de b\u00f6cker, spel och gasmasker. Han pratade l\u00e4nge med fansen, tog bilder och skrev sin autograf p\u00e5 ryska.<\/p>\n

Text och foto: Calle Andersson<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om postapokalyps<\/a>, Dmitrij Gluchovskij<\/a>, Science Fictiio<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tema postapokalyps N\u00e4r: 12:e september 2011 Plats: SF-Bokhandeln i Stockholm, V\u00e4sterl\u00e5nggatan 48 Vad: Temadag om postapokalyps Till att b\u00f6rja med kanske man ska ber\u00e4tta vad postapokalyps \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got. Postapokalyps \u00e4r en undergenre till science-fiction. Gemensamt f\u00f6r alla verk i genren \u00e4r att de utspelar sig efter en v\u00e4ldigt stor katastrof, till exempel ett k\u00e4rnvapenkrig, […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[1318,4447,4965],"class_list":["post-40965","post","type-post","status-publish","format-standard","category-litteratur","tag-dmitrij-gluchovskij","tag-postapokalyps","tag-science-fictiio","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/40965","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=40965"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/40965\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=40965"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=40965"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=40965"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}