{"id":40626,"date":"2011-09-10T15:05:58","date_gmt":"2011-09-10T13:05:58","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=40626"},"modified":"2012-09-10T10:49:20","modified_gmt":"2012-09-10T08:49:20","slug":"kommunisten-guillou-kan-inte-skriva-ur-arbetarnas-perspektiv-mina-tankar-om-brobyggarna-av-jan-guillou","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=40626","title":{"rendered":"Socialisten Guillou kan inte skriva ur arbetarnas perspektiv – Mina tankar om Brobyggarna av Jan Guillou"},"content":{"rendered":"

Brobyggarna \u00e4r Jan Guillous kr\u00f6nika \u00f6ver 1900-talet<\/a>.
\nBrobyggarna, del ett i serien, \u00e4r en \u00e4ventyrsber\u00e4ttelse om tre norska fiskarpojkar som av en slump f\u00e5r chansen att utbilda sig till ingenj\u00f6rer i den tidens finaste tekniska utbildning i tyska Dresden.<\/p>\n

Det var sv\u00e5rt att slita sig fr\u00e5n boken, som det \u00e4r med bra \u00e4ventyrsber\u00e4ttelser. Fast efter att ha l\u00e4st tv\u00e5 tredjedelar av boken b\u00f6rjade jag tr\u00f6ttna. D\u00e5 var det inte s\u00e5 sp\u00e4nnande l\u00e4ngre. Gossarna som vuxit upp till unga m\u00e4n \u00e4r lite f\u00f6r skickliga p\u00e5 allt, inget blir os\u00e4kert, jag vet att de klarar att vandra i iskyla i dagar trots bl\u00e5sor p\u00e5 f\u00f6tterna och de klarar att d\u00f6da vildsinta lejon.<\/p>\n

Jo, att Jan Guillou beh\u00e4rskar konsten att ber\u00e4tta n\u00e5got, det vet vi. Som \u00e4ventyrsber\u00e4ttelse \u00e4r det en rapp bok, fast som litteratur har den mycket att \u00f6nska. Alldeles f\u00f6r ofta ber\u00e4ttar f\u00f6rfattaren att n\u00e5gra samtalar om n\u00e5got ist\u00e4llet f\u00f6r att han skildrar deras dialog. Han ber\u00e4ttar att n\u00e5gon \u00e4r melankolisk ist\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda spr\u00e5ket f\u00f6r att f\u00f6rmedla detta mellan raderna,<\/p>\n

Handlingen kretsar kring tre norska unga m\u00e4n. N\u00e4r havet tog deras far och farbror fick de tre gossarna Lauritz, Oscar och Sverre p\u00e5 det norska Vestlandet utanf\u00f6r Bergen s\u00f6ka familjens f\u00f6rs\u00f6rjning inne i staden. Av en tillf\u00e4llighet uppt\u00e4ckte man att de tre sm\u00e5 repslagarl\u00e4rlingarna var ovanligt tekniskt beg\u00e5vade och med hj\u00e4lp av v\u00e4lg\u00f6renhet utbildades pojkarna till j\u00e4rnv\u00e4gs- och brobyggare.<\/p>\n

De tre fiskars\u00f6nerna utexamineras m\u00e5nga \u00e5r senare som diplomingenj\u00f6rer vid universitetet i Dresden. Det \u00e4r 1901 och m\u00e4nsklighetens tekniskt mest avancerade \u00e5rhundrade har just inletts. Meningen var nu att de skulle \u00e5terv\u00e4nda till Norge f\u00f6r att bidra till det mest storartade norska ingenj\u00f6rsprojektet n\u00e5gonsin, att bygga j\u00e4rnv\u00e4g mellan Oslo och Bergen. Bara en \u00e5terv\u00e4nde till Norge, en drog till Afrika och en till London ist\u00e4llet.<\/p>\n

Genom att skildra de tre unga m\u00e4nnens liv ska 1900-talet skildras. Jan Guillou l\u00e4r ha sagt att han \u00e4r den enda just nu levande svenska f\u00f6rfattaren som klarar att skildra 1900-talets historia.<\/p>\n

Fast en sak \u00e4r s\u00e4ker: trots att han \u00e4r socialist kan Jan Guillou inte skildra arbetarklassens liv. (I sin sj\u00e4lvbiografi som jag nyligen l\u00e4st p\u00e5pekar han tydligt och klart att han \u00e4r socialist.) Att han trots det inte kan ber\u00e4tta en historia ur arbetares perspektiv verkar han h\u00f6gst medveten om ocks\u00e5. Han l\u00e5ter snabbt de fattiga pojkarna bli v\u00e4lbest\u00e4llda och d\u00e5 \u00e4r det problemet l\u00f6st.<\/p>\n

Det \u00e4r som om Hamilton flyttat in i dessa tre unga m\u00e4ns karakt\u00e4rer, i alla fall de tv\u00e5 som handlingen fokuseras p\u00e5 i f\u00f6rsta boken: Lauritz och Oscar. De \u00e4r smarta, duktiga, envisa, smidiga, v\u00e4ltr\u00e4nade, duktiga, ja helt enkelt framg\u00e5ngsrika i allt vad de f\u00f6retar sig. De \u00e4r i princip samma karakt\u00e4r som Hamilton i spionb\u00f6ckerna. N\u00e5gra djupa karakt\u00e4rsskildringar finns inte i boken. Det \u00e4r sv\u00e5rt att uppt\u00e4cka n\u00e5gra skillnader mellan Lauritz och Oscar, de \u00e4r b\u00e5da genomstarka personer. Inte heller kvinnoskildringarna k\u00e4nns som n\u00e5gra levande m\u00e4nniskor. Jag har sv\u00e5rt att tro p\u00e5 att det finns \u00a0s\u00e5 perfekta personer som Lauritz kvinna Ingeborg, s\u00e5 duktig om mamma, s\u00e5 sexuellt frigjord, s\u00e5 duktig att studera och s\u00e5 klok.
\nDet \u00e4r som om Jan Guillou skildrar en dr\u00f6mv\u00e4rld, en fantasiv\u00e4rld.<\/p>\n

En del grepp \u00e4r riktigt intressanta, som att skildra f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget ur det tyska Afrika-styrkornas perspektiv. Intressant om det st\u00e4mmer som boken ber\u00e4ttar \u00e4r de afrikanska styrkorna de tyska styrkor som aldrig besegrades under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Ocks\u00e5 intressant hur Guillou skildrar vansinnet i kriget och med vilket f\u00f6rakt f\u00f6r andra raser framf\u00f6r allt engelsm\u00e4n och belgare drev kriget.<\/p>\n

Imponerande vad mycket f\u00f6rarbete Jan Guillou m\u00e5ste ha gjort. Som alla detaljer kring bro- och tunnelbygget i Norge och om striderna i Afrika under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och detaljer kring jakt p\u00e5 afrikanska djur som elefant, lejon och flodh\u00e4star.<\/p>\n

En sak jag undrar hur mycket fakta som ligger bakom och hur mycket som \u00e4r fantasi \u00e4r att Guillou i boken ber\u00e4ttar om ett afrikanskt folkslag, barundifolket, som hade utrotat malaria. De hade besegrat malarian utan minsta hj\u00e4lp fr\u00e5n den vite mannen. Sorgligt att de vita m\u00e4nnen i sitt krig utrotade ett folkslag som hade kunskaper m\u00e4nskligheten kunde haft stor nytta av.<\/p>\n

Det ska bli intressant att f\u00f6lja den h\u00e4r serien om 1900-talet. Men forts\u00e4tter det som i f\u00f6rsta boken kommer det att vara en resa med stort fokus p\u00e5 den tekniska utvecklingen, framf\u00f6r allt sedd ur den framv\u00e4xande \u00f6vre medelklassens v\u00e4lb\u00e4rgade perspektiv.<\/p>\n

I sin sj\u00e4lvbiografi skriver Jan Guillou sj\u00e4lv flera g\u00e5nger att han \u00e4r socialist. Det g\u00f6r inte att han kan skriva ut arbetarnas perspektiv. S\u00e5 jag hoppas att det ocks\u00e5 kommer en serie om 1900-talet ur den framv\u00e4xande arbetarklassens perspektiv. F\u00f6r under 1900-talet v\u00e4xte industriarbetarna fram och ocks\u00e5 politiska r\u00f6relser som f\u00e5ngar upp klassperspektivet. D\u00e4rf\u00f6r tycker jag det \u00e4r en viktig och intressant del ur 1900-talets historia. Det perspektivet f\u00f6rsvinner f\u00f6rst\u00e5s inte helt. Guillou ber\u00e4ttar tydligt om hur de v\u00e4lb\u00e4rgade f\u00f6rtrycker de mindre bemedlade, p\u00e5 flera s\u00e4tt tar han upp det. Men ingen huvudperson lever i fattigare milj\u00f6er – och det \u00e4r en del av verkligheten som jag g\u00e4rna skulle l\u00e4sa om i en s\u00e5dan h\u00e4r serie.<\/p>\n

Brobyggarna<\/a>
\nF\u00f6rfattare: Jan Guillou
\nF\u00f6rlag: Piratf\u00f6rlaget<\/a>
\nSerie: Det stora \u00e5rhundradet 1
\nISBN10: 9164203190
\nISBN13: 9789164203199<\/p>\n

Fler recensioner: Expressen<\/a>, Svenska Dagbladet<\/a>, G\u00f6teborgsposten<\/a>, Aftonbladet<\/a>, Dagens Nyheter<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Jan Guillou<\/a>, bokrecension<\/a>, 1900-talet<\/a>, Brobyggarna<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Brobyggarna \u00e4r Jan Guillous kr\u00f6nika \u00f6ver 1900-talet. Brobyggarna, del ett i serien, \u00e4r en \u00e4ventyrsber\u00e4ttelse om tre norska fiskarpojkar som av en slump f\u00e5r chansen att utbilda sig till ingenj\u00f6rer i den tidens finaste tekniska utbildning i tyska Dresden. Det var sv\u00e5rt att slita sig fr\u00e5n boken, som det \u00e4r med bra \u00e4ventyrsber\u00e4ttelser. Fast efter […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[89,788,852,2612],"class_list":{"0":"post-40626","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-bokrecension","7":"category-litteratur","8":"category-recension","9":"tag-1900-talet","10":"tag-bokrecension-2","11":"tag-brobyggarna","12":"tag-jan-guillou","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/40626","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=40626"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/40626\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":60205,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/40626\/revisions\/60205"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=40626"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=40626"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=40626"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}