Foo Fighters bevisade att de \u00e4r framtidens arenaband n\u00e4r de fick hela Stockholm Stadion att gunga, M.I.A bankade skiten ur allt p\u00e5 Peace and Love och Patti Smith tilldelades det prestigefyllda Polarpriset. <\/p>\n
Folk slogs f\u00f6r att komma in n\u00e4r WU LYF spelade p\u00e5 Tr\u00e4dg\u00e5r’n och Prince hyllades till skyarna f\u00f6r hitkavalkaden han bj\u00f6d p\u00e5 under Way Out West men allt detta \u00f6verskuggas av Amy Winehouse som pl\u00f6tsligt ansl\u00f6t sig till 27 Club. <\/p>\n
Nu n\u00e4r sommaren s\u00e5 sakteligen b\u00f6rjar dra sig mot sitt slut t\u00e4nkte vi p\u00e5 Kulturbloggen sammanfatta musik\u00e5ret 2011 (hittills) och blicka fram\u00e5t mot en h\u00f6st fullsp\u00e4ckad med godbitar.<\/p>\n
PJ Harvey \u2013 Let England Shake<\/strong><\/p>\n N\u00e4r PJ Harveys senaste album Let England Shake<\/em> sl\u00e4pptes tyckte jag att det var \u00e5rets album. Nu har det g\u00e5tt ett halv\u00e5r och jag har fortfarande inte \u00e4ndrat mig. Denna bl\u00e4cksvarta krigsskildring k\u00e4nns redan som en klassiker och i oktober bes\u00f6ker hon Filadelfiakyrkan f\u00f6r tv\u00e5 uts\u00e5lda spelningar. 2011 ser utan tvekan ut att bli PJ Harveys \u00e5r.<\/p>\n Kurt Vile \u2013 Smoke Ring for My Halo<\/strong><\/p>\n Philadelphias stolthet Kurt Vile tillh\u00f6r v\u00e5r generations mest intressanta l\u00e5tskrivare och hans fj\u00e4rde album Smoke Ring For My Halo<\/em>, som sl\u00e4pptes tidigare i \u00e5r, \u00e4r hans b\u00e4sta hittills. <\/p>\n Yuck \u2013 Yuck<\/strong><\/p>\n Yucks sj\u00e4lvbetitlade debutalbum \u00e4r en riktigt distad och riffbaserad sm\u00e4llkaramell. N\u00e4r vi trodde att band som Dinosaur Jr och Teenage Fanclub var p\u00e5 v\u00e4g att suddas ut ur musikhistorien kom Yuck, som en grungens Messias, och v\u00e4ckte liv i nittiotalet. <\/p>\n Washed Out \u2013 Within and Without<\/strong><\/p>\n Hela fenomenet som kallas chillwave kan mer eller mindre h\u00e4rledas till ett band \u2013 Washed Out. Men Ernest Greene ligger inte bara bakom ett av \u00e5rets viktigaste album. N\u00e4r de spelade p\u00e5 Hultsfred tidigare i \u00e5r visade han ocks\u00e5 att Washed Out \u00e4r ett band att r\u00e4kna med p\u00e5 scen.<\/p>\n Panda Bear \u2013 Tomboy<\/strong><\/p>\n Panda Bear (fr\u00e5n Animal Collective) klarar sig \u00e4ven p\u00e5 egen hand. Inte fullt s\u00e5 mycket sampling som tidigare och mer anv\u00e4ndning av gitarrer var framg\u00e5ngsreceptet bakom Tomboy<\/em> som \u00e4r hans b\u00e4sta (solo)skiva hittills. Det stundtals l\u00e5gm\u00e4lda dr\u00f6nandet blir titt som t\u00e4tt till eufori men \u00f6verg\u00e5ngen \u00e4r alltid lika naturlig som musiken \u00e4r ogreppbar. Briljant! <\/p>\n The Horrors \u2013 Skying<\/strong><\/p>\n Primary Colours<\/em> var ett fantastiskt album s\u00e5 fr\u00e5gan var hur The Horrors skulle kunna \u00f6vergl\u00e4nsa sig sj\u00e4lva. Svaret blev Skying<\/em> d\u00e4r de utforskar ecstasy-influerade ljudlandskap med inslag av post punk, shoegaze och new wave. V\u00e4rdiga arvtagare till band som The Psychedelic Furs och My Bloody Valentine.<\/p>\n The Vaccines \u2013 What Did You Expect from the Vaccines<\/strong><\/p>\n De lyssnar p\u00e5 Phil Spector, Beach Boys och The Jesus and Mary Chain och g\u00f6r musik som l\u00e5ter som Phil Spector, Beach Boys och The Jesus and Mary Chain. Sv\u00e5rare \u00e4n s\u00e5 beh\u00f6ver det inte vara. Texterna \u00e4r lika simpla som geniala och vem sjunger inte med i refr\u00e4ngen till Post Break-Up Sex<\/em>?<\/p>\n Elbow \u2013 Build a Rocket, Boys!<\/strong><\/p>\n Build a Rocket, Boys!<\/em> var albumet d\u00e5 Elbow blev ett arenaband utan att rea ut sin sj\u00e4l och som ingen annan lyckas v\u00e4rldens just nu kanske b\u00e4sta textf\u00f6rfattare Guy Garvey skriva texter om den nostalgi som alla vuxna k\u00e4nner d\u00e5 och d\u00e5 n\u00e4r de t\u00e4nker tillbaka p\u00e5 sin barndom. <\/p>\n WU LYF \u2013 Go Tell Fire to the Mountain<\/strong><\/p>\n Jag \u00e4r fortfarande inte s\u00e4ker p\u00e5 om WU LYF, vilket \u00e4r en f\u00f6rkortning f\u00f6r World Unite Lucifer Youth Foundation, \u00e4r en satanistisk kult eller ett tungt popband med progressivt, uppbyggande l\u00e5tar och en ylande s\u00e5ngare. Precis som Bob Dylan var p\u00e5 sextiotalet \u00e4r WU LYF r\u00f6sten f\u00f6r en hel generation. Inte minst \u00e4r de ett tecken p\u00e5 att det inte \u00e4r s\u00e5 dumt att v\u00e4xa upp p\u00e5 tjugohundratalet.<\/p>\n The War on Drugs – Slave Ambient<\/strong><\/p>\n The War on Drugs \u00e4r lika mycket Springsteen som My Bloody Valentine men den till synes udda kombinationen ter sig helt naturlig n\u00e4r vi h\u00f6r Philadelphiabandets senaste skiva Slave Ambient<\/em> och \u00e4r inte Baby Missiles<\/em> \u00e5rets l\u00e5t?<\/p>\n —<\/p>\n Sedan ska vi inte gl\u00f6mma hur hiphop-kollektivet OFWGTA med Tyler, the Creator i spetsen skapade lika m\u00e5nga rubriker f\u00f6r sina kontroversiella uttalanden som f\u00f6r sin musik eller hur James Blake f\u00f6renade soul med dubstep och skapade \u00e5rets mest experimentella ljudlandskap. Att vara genre\u00f6verskridande var 2011 \u00e5rs trend vilket inte minst Bon Iver visade med den sj\u00e4lvbetitlade uppf\u00f6ljaren till For Emma, Forever Ago<\/em>. I Sverige hyllades Lykke Li f\u00f6r den dystra, minimalistiska och hj\u00e4rtsk\u00e4rande skivan Wounded Rhymes<\/em> och sk\u00f6nsjungande Adele toppade listor med 21<\/em>.<\/p>\n Men \u00e5ret \u00e4r inte slut bara f\u00f6r att sommaren n\u00e4stan \u00e4r \u00f6ver. Vi har en del riktiga godbitar att se fram emot under h\u00f6sten. I slutet av augusti sl\u00e4pper Red Hot Chilli Peppers, visserligen utan John Frusciante, sin nya skiva I’m with You<\/em> och i september sl\u00e4pper The Rapture sitt f\u00f6rsta album p\u00e5 fem \u00e5r. In the Grace of Your Love<\/em> kommer knappast g\u00f6ra n\u00e5gon besviken. <\/p>\n Den isl\u00e4ndska storheten Bj\u00f6rk sl\u00e4pper ocks\u00e5 nytt i september och hon har mycket att leva upp till p\u00e5 Biophilia<\/em> som \u00e4r hennes sjunde album som soloartist. \u00c4ven The Drums, Girls och Mick Jaggers nybildade supergrupp SuperHeavy sl\u00e4pper nytt i september.<\/p>\n Oktober bjuder bland annat p\u00e5 nya sl\u00e4pp av Tom Waits, Coldplay och Noel Gallagher. Sp\u00e4nnande.<\/p>\n I november ger sig den surrealistiska filmregiss\u00f6ren David Lynch in i musikbranschen. D\u00e5 sl\u00e4pps hans debutalbum Crazy Clown Time<\/em>. Att rockens suraste gubbe samarbetar med v\u00e4rldens girigaste band har knappast undg\u00e5tt n\u00e5gon men i november ger Lou Reed och Metallica ut det gemensamma albumet Lulu<\/em>. <\/p>\n Florence + the Machine och den klassiskt skolade gothprinsessan Zola Jesus \u00e4r tv\u00e5 andra artister som ger ut album i november.<\/p>\n Hela musikv\u00e4rlden h\u00e5ller andan i hoppet om att Kate Bush, den st\u00f6rste av de st\u00f6rsta, ska sl\u00e4ppa n\u00e5got nytt. S\u00e5ngerskan har sj\u00e4lv gett indikationer p\u00e5 att dr\u00f6mmen kan bli verklighet redan i \u00e5r d\u00e5 hon redan ska ha skrivit material till en halv skiva. <\/p>\n Som ni ser, 2011 verkar bli ett makal\u00f6st \u00e5r f\u00f6r musik\u00e4lskare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Foo Fighters bevisade att de \u00e4r framtidens arenaband n\u00e4r de fick hela Stockholm Stadion att gunga, M.I.A bankade skiten ur allt p\u00e5 Peace and Love och Patti Smith tilldelades det prestigefyllda Polarpriset. Folk slogs f\u00f6r att komma in n\u00e4r WU LYF spelade p\u00e5 Tr\u00e4dg\u00e5r’n och Prince hyllades till skyarna f\u00f6r hitkavalkaden han bj\u00f6d p\u00e5 under […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[98,145,795,1466,2606,3148,3385,12282,4107,4114,4243,4393,5722,5756,5815,5821,6047,6347,6443,6483],"class_list":{"0":"post-39905","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"tag-98","8":"tag-adele","9":"tag-bon-iver","10":"tag-elbow","11":"tag-james-blake","12":"tag-kurt-vile","13":"tag-lykke-li","14":"tag-musik","15":"tag-odd-future","16":"tag-ofwgkta","17":"tag-panda-bear","18":"tag-pj-harvey","19":"tag-the-creator","20":"tag-the-horrors","21":"tag-the-vaccines","22":"tag-the-war-on-drugs","23":"tag-tyler","24":"tag-washed-out","25":"tag-wu-lyf","26":"tag-yuck","27":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39905","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=39905"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39905\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":48323,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39905\/revisions\/48323"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=39905"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=39905"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=39905"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}