{"id":39772,"date":"2011-08-21T23:20:25","date_gmt":"2011-08-21T21:20:25","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=39772"},"modified":"2011-08-21T23:20:25","modified_gmt":"2011-08-21T21:20:25","slug":"melinda-kinnaman-imponerar-i-duett-for-en","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=39772","title":{"rendered":"Melinda Kinnaman imponerar i Duett f\u00f6r en"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Stephanie Wilson \u00e4r violinist och hennes fantastiska karri\u00e4r \u00e4r slut, fast hon bara \u00e4r 39 \u00e5r. Hon har f\u00e5tt den sv\u00e5ra sjukdomen MS i en sv\u00e5r variant som bromsmedicin inte biter p\u00e5. Hon har blivit deprimerad och \u00f6vertalats av sin man att g\u00e5 i terapi hos psykologen Dr. Feldmann.<\/p>\n

Den brittiske dramatikern Tom Kempinski skrev Duet for one 1980. Samma \u00e5r sattes den upp i London d\u00e4r den blev en omedelbar succ\u00e9. Framg\u00e5ngen fortsatte p\u00e5 Broadway d\u00e4r den togs upp 1981. 2009 blev den \u00e5ter en stor framg\u00e5ng i London n\u00e4r den p\u00e5 nytt sattes upp. Den har \u00e4ven filmats med Max von Sydow och Julie Andrews.<\/p>\n

Det har dock h\u00e4nt v\u00e4ldigt mycket inom terapin sedan 1980 \u00a0– och det g\u00f6r att det i pj\u00e4sen som har med terapiformer att g\u00f6ra inte k\u00e4nns s\u00e5 relevant. Men det g\u00f6r inget. Melinda Kinnaman och Reine Brynolfsson \u00e4r s\u00e5 bra i sina roller att de tillsammans \u00e4r den stora beh\u00e5llningen.<\/p>\n

Sk\u00e5despelarna f\u00e5r rej\u00e4la appl\u00e5der, v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt. De gjorde vad de kunde med en pj\u00e4s som k\u00e4nns lite fel. Som f\u00f6rest\u00e4llningen spelas i Dramatens upps\u00e4ttning blir den en terapeutisk hybrid. Terapeuten envisas med att ge patienten antidepressivt medel, Cipramil, som v\u00e4l knappt fanns under slutet av 1970-talet. Psykofarmaka hade inte alls samma spridda anv\u00e4ndning d\u00e5. Enligt Wikipedia godk\u00e4ndes Cipramil f\u00f6r akut bruk i Sverige h\u00f6sten 1992. F\u00f6rst 1999 godk\u00e4ndes Cipramil f\u00f6r anv\u00e4ndning under l\u00e4ngre tidsperioder \u00e4n sex m\u00e5nader. Att Dr Feldmann dessutom skulle skriva ut medicin n\u00e4stan som det allra f\u00f6rsta han g\u00f6r, det k\u00e4nns inte s\u00e4rskilt troligt.<\/p>\n

Terapimetoden som Feldmann anv\u00e4nder mot Stephanie Wilson praktiseras knappast idag med en terapeut som vid f\u00f6rsta m\u00f6tet st\u00e5r p\u00e5 mycket l\u00e5ngt avst\u00e5nd och b\u00f6rjar med att i aggressiv ton fr\u00e5ga patienten varf\u00f6r hon kommer till honom. Denna aggressiva terapimetod har v\u00e4l mest likhet med den s\u00e5 kallade gestaltterapin, som inte alls \u00e4r s\u00e4rskilt vanlig idag. Som skildring av terapi har f\u00f6rest\u00e4llningen en del svagheter.<\/p>\n

Men Melinda Kinnaman g\u00f6r en s\u00e5dan fantastisk roll att jag struntar i att skildringen av terapin inte \u00e4r realistisk. Den resa hennes karakt\u00e4r g\u00f6r, fr\u00e5n sj\u00e4lvbedr\u00e4geri och bottenniv\u00e5 p\u00e5 sj\u00e4lvk\u00e4nslan, genom sorg, ilska, sj\u00e4lvdestruktivt beteende till sj\u00e4lvinsikt ber\u00e4ttar s\u00e5 mycket om sorgbearbetning vid kriser i livet.<\/p>\n

Handlingen i pj\u00e4sen bygger delvis p\u00e5 en sann historia. Jacqueline Du Pr\u00e9 var cellist som fick MS och vars livs\u00f6de inspirerade Tom Kempinski till att skriva pj\u00e4sen Duett f\u00f6r en.<\/p>\n

Egentligen tycker jag att f\u00f6rest\u00e4llningen framf\u00f6r allt handlar om konstn\u00e4rer och deras f\u00f6rh\u00e5llande till livet. Vi har v\u00e4l alla h\u00f6rt f\u00f6rfattare som p\u00e5 fr\u00e5gan om varf\u00f6r de blivit f\u00f6rfattare svarar att det inte var n\u00e5got val. Det enda de vill g\u00f6ra \u00e4r att skriva. P\u00e5 samma s\u00e4tt finns det musiker som egentligen inte har n\u00e5got val. Utan att f\u00e5 syssla med musik blir deras liv tomt.<\/p>\n

\"\"<\/a>Melinda Kinnaman i rollen som Stephanie Wilson och Reine Brynolfsson i rollen som terapeuten Daniel Feldmann \u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningens st\u00f6rsta beh\u00e5llning. Melinda Kinnaman \u00e4r helt otrolig, hon \u00e4r skildrar med hela kroppen Stephanies utveckling b\u00e5de fysiskt och psykiskt. Hon \u00e4r denna ms-sjuka kvinna i varenda detalj, i hur hon r\u00f6r sig, drar sig fram, lyfter i kn\u00e4et n\u00e4r hon sitter ned och benen inte lyder henne. Reine Brynolfsson \u00e4r lugnt avvaktande tillbakadragen i f\u00f6rsta akten f\u00f6re paus, som f\u00f6r att l\u00e5ta motspelerskan lysa och ocks\u00e5 f\u00f6r att det \u00e4r f\u00f6rst efter paus som hans karakt\u00e4r ska n\u00e5 sin kulmen.<\/p>\n

 <\/p>\n

Min n\u00e5got l\u00e4ngre recension finns i Teatermagasinet.<\/a>
\nD\u00e4r kan du ocks\u00e5 l\u00e4sa en intervju med Reine Brynolfsson.<\/a><\/p>\n

Foto: Roger Stenberg<\/p>\n

 <\/p>\n

I rollerna Reine Brynolfsson, Melinda Kinnaman
\n\u00d6vers\u00e4ttning Lars Bj\u00f6rkman
\nRegi Bj\u00f6rn Melander
\nScenografi och kostym Jan Lundberg
\nLjus Roger Larsson
\nPeruk och mask Lena Strandmark
\nPremi\u00e4r 21 augusti Lilla scenen<\/p>\n

Relaterat: Svenska Dagbladet<\/a> och Teatermagasinet<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Dramaten<\/a>, Duett f\u00f6r en<\/a>, Melinda Kinnaman<\/a>, Reine Brynolfsson<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Stephanie Wilson \u00e4r violinist och hennes fantastiska karri\u00e4r \u00e4r slut, fast hon bara \u00e4r 39 \u00e5r. Hon har f\u00e5tt den sv\u00e5ra sjukdomen MS i en sv\u00e5r variant som bromsmedicin inte biter p\u00e5. Hon har blivit deprimerad och \u00f6vertalats av sin man att g\u00e5 i terapi hos psykologen Dr. Feldmann. Den brittiske dramatikern Tom Kempinski skrev […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,30,31],"tags":[1366,1403,3600,4692],"class_list":["post-39772","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-teater","category-teaterrecension","tag-dramaten","tag-duett-for-en","tag-melinda-kinnaman","tag-reine-brynolfsson","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39772","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=39772"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/39772\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=39772"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=39772"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=39772"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}