{"id":38453,"date":"2011-07-16T09:59:31","date_gmt":"2011-07-16T07:59:31","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=38453"},"modified":"2011-07-16T09:59:31","modified_gmt":"2011-07-16T07:59:31","slug":"hultsfred-dag-2-duck-sauce-the-budos-band-johnossi-och-erasure","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=38453","title":{"rendered":"Hultsfred dag 2: Duck Sauce, The Budos Band, Johnossi och Erasure"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Dag 2 slapp Hultsfredsfestivalen<\/a> regnet i alla fall. N\u00e5gra droppar kanske f\u00f6ll emellan\u00e5t men det var inget som direkt st\u00f6rde. Dag 2 kanske var den dag d\u00e4r programmet var minst publikdragande. Fram till Johnossi stod p\u00e5 scen var det ganska folktomt utomhus. Oskar Linnros spelade p\u00e5 Red Stage, inne i ett stort t\u00e4lt, s\u00e5 d\u00e4r var r\u00e4tt packat med publik.
\nVid 18-tiden drog elektroniska duon i Duck Sauce ig\u00e5ng, ett av de nyare elektroniska banden, eller DJ:s. Duck Sauce \u00e4r en amerikansk\/kanadensisk DJ-duo bildad 2009. Gruppen best\u00e5r av Armand Van Helden och A-Trak. Under sommaren och h\u00f6sten 2010 fick gruppen sitt stora genombrott med l\u00e5ten Barbra Streisand, uppkallad efter s\u00e5ngerskan med samma namn.<\/p>\n

Ja, det var elektroniskt till max med tv\u00e5 unga m\u00e4n med datorer p\u00e5 scen och en j\u00e4tteanka som scendekor. Det blev full fart p\u00e5 publiken med skuttande, hoppande och dans i leran efter g\u00e5rdagens regnanfall. Att dansa till roligt rytmisk elektronisk musik med massa roliga ljud var nog precis vad campand, sm\u00e5frusna festivalbes\u00f6kare beh\u00f6vde. Jag s\u00e4tter ingen betyg p\u00e5 den spelningen eftersom jag inte h\u00f6rde hela, jag ilade n\u00e4mligen vidare till White Stage, den vita scenen som \u00e4r inne i det vita tr\u00e4huset f\u00f6r att uppleva The Budos Band.<\/p>\n

Den som t\u00e4nker bege sig till Hultsfred under l\u00f6rdagen kan nog r\u00e4kna med bra v\u00e4der. SVT:s v\u00e4dertj\u00e4nst lovar sol i n\u00e4stan hela landet.<\/a><\/p>\n

The Budos Band
\nWhite Stage Hultsfredsfestivalen
\nBetyg 4<\/em>
\n\"\"<\/a>Brooklynbandet spelar en slags afrosouljazz och best\u00e5r av 10-13 medlemmar. Bandet \u00e4r ofta bokade p\u00e5 jazzfestivaler, s\u00e5 kanske det var lite av felbokning att st\u00e4lla dem p\u00e5 en scen p\u00e5 p\u00e5 Hultsfred.
\nTrots att de spelade p\u00e5 inomhusscenen, den vita scenen i vita tr\u00e4huset, och regnet h\u00e4ngde hotande \u00f6ver omr\u00e5det var lokalen inte ens halvfylld. Uppskattningsvis: en publik p\u00e5 n\u00e5ngonstans mellan 200-300 personer. Men de som var d\u00e4r kunde inte st\u00e5 stilla. Jag tror varenda en gungade i takt med musiken, eller h\u00e4ngde med i takten och rytmen genom att gunga med kroppen eller med ett ben eller fot.<\/p>\n

Det var f\u00f6rsta g\u00e5ngen Brooklynbandet var i Sverige. Musiken, soundet, \u00e4r instrumentalt d\u00e4r trumpeten ofta f\u00e5r vara det f\u00f6rande instrumentet med st\u00f6d av rytminstrument.<\/p>\n

Upps\u00e4ttningen p\u00e5 Hultsfred: Trombon, trumpet, gitarr, elbas, keyboard, trummor och fler olika slagverk.<\/p>\n

Johnossi
\nBlue Stage p\u00e5 Hultsfred
\nBetyg: 3<\/em>
\n\"\"<\/a>F\u00f6rsta l\u00e5ten var ”Dead end” och det var ett bra val, Johnossi fick med sig publiken, m\u00e5nga sj\u00f6ng med och viftade med h\u00e4nderna.
\nDen svenska duon Johnossi best\u00e5r av John Engelbert p\u00e5 s\u00e5ng och gitarr och Oskar ”Ossi” Bonde f\u00f6dd 1979 p\u00e5 trummor\/slagverk.<\/p>\n

Johnossi bildades i Saltsj\u00f6baden, Stockholm 2004 och har sedan debutskivan sl\u00e4pptes 2006 haft stora framg\u00e5ngar runtom i v\u00e4rlden, speciellt i Tyskland.
\nVisst \u00e4r de k\u00e4nda i Sverige ocks\u00e5 och har en stor supporterskara som vuxit, sedan jag s\u00e5g dem p\u00e5 en liten scen mitt p\u00e5 dagen p\u00e5 Stockholmsfestivalen WTAI f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Nu spelar de p\u00e5 en av de tv\u00e5 stora scenerna p\u00e5 Hultsfred p\u00e5 fredagskv\u00e4llen och st\u00e5r f\u00f6r den f\u00f6rsta spelningen p\u00e5 utomhusscenerna under dag 2 som drar s\u00e5 stor publik att det b\u00f6rjar se ut som ett publik och Hultsfred b\u00f6rjar bli sig mer likt.<\/p>\n

John l\u00e4t dock lite hes. Han \u00e4r dock r\u00e4tt rolig p\u00e5 scen, n\u00e4r han hoppade upp p\u00e5 trummorna i slutet av f\u00f6rsta l\u00e5ten h\u00f6ll han p\u00e5 att v\u00e4lta hela trumsetet.<\/p>\n

Den del av publiken som st\u00e4llt sig n\u00e4rmast scenen var f\u00f6rst\u00e5s de stora fansen och den delen av publiken fick de ig\u00e5ng ordentligt, de dansande och sj\u00f6ng och viftade.<\/p>\n

D\u00e4remot tappade spelningen lite fart en bit in i konserten. N\u00e5n i publiken kastade en tom plastglas mot scen, kanske en protest f\u00f6r att s\u00e5ngaren tog lite tid p\u00e5 sig med gitarrbytena mellan tv\u00e5 l\u00e5tar. Det var lite enformigt d\u00e5, l\u00e5tarna lite f\u00f6r lika varandra.
\nSedan lyfte konserten igen med den lugnare popballaden som jag just nu inte kommer ih\u00e5g vad den heter. Och s\u00e5 klart, n\u00e4r hiten ”What\u00b4s the point” kom: d\u00e5 sj\u00f6ng m\u00e5nga med.
\nD\u00e5 sj\u00f6ng m\u00e5nga med<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Erasure
\nGreen Stage p\u00e5 Hultsfred
\nBetyg 3<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a>B\u00e4ddat f\u00f6r riktig nostalgikv\u00e4ll n\u00e4r \u00e5ttiotalsbandet syntduon Erasure \u00e4ntligen kom tillbaka till Hultsfred. Vince Clarke och Andy Bell, duon som \u00e4r Erasure, spelade p\u00e5 den f\u00f6rsta Hultsfredsfestivalen f\u00f6r 25 \u00e5r sedan. Till spelningen nu hade de f\u00f6rst\u00e4rkt med tv\u00e5 k\u00f6rande kvinnor.<\/p>\n

Andy Bell, s\u00e5ngaren, kom ut p\u00e5 scenen i glittrig r\u00f6d kavaj och de satte tonen direkt med hiten ”Hideaway”.<\/p>\n

Jag stod l\u00e4ngst fram och i stort sett alla som st\u00e5tt d\u00e4r och v\u00e4ntar var 45 \u00e5r och upp\u00e5t. Det var h\u00e4rligt att se hur vi som inte \u00e4r ungdomar ocks\u00e5 f\u00e5r ge oss h\u00e4n p\u00e5 en konsert, sjunga med, dansa. Publiken var helt\u00e4nd och vakterna som stod p\u00e5 en rad framf\u00f6r scenen kunde inte st\u00e5 stilla de heller, de spratt i deras ben och de stampade takten med f\u00f6tterna.<\/p>\n

Andy Bell n\u00e4rmar sig 50-strecket och det \u00e4r klart det syns, han \u00e4r betydligt rundare \u00e4n i sin ungdom och h\u00e5ret tycks ha vitnat. Det \u00e4r coolt att han \u00e4nd\u00e5 ger sig h\u00e4n. Hans sexiga dans och hur han flirtar med m\u00e4n i publiken \u00e4r en stor k\u00e4ftsm\u00e4ll \u00e5t alla \u00e5ldersdiskriminerande medier.<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart bj\u00f6d Erasure p\u00e5 en l\u00e5ng rad av sina hits: Open your eyes, I wanna be with you, Oh L’Amour, Breath Of Life …<\/p>\n

Erasure sl\u00e4pper nytt album i oktober, ber\u00e4ttade Andy Bell. Fast det \u00e4r jag f\u00f6rst\u00e5s tveksam till, det var inte s\u00e5 bra n\u00e4r de sl\u00e4ppte album f\u00f6r fyra \u00e5r sedan heller. De \u00e4r nog b\u00e4st n\u00e4r de g\u00f6r nostalgispelningar med sina gamla stora l\u00e5tar. Fast osvuret \u00e4r b\u00e4st.<\/p>\n

—–<\/p>\n

Sedan t\u00e4nkte jag se funklegendaren Bootsy Collins<\/a>, men n\u00e4r jag v\u00e4ntat en halvtimme \u00f6ver den utsatta tiden orkade jag inte v\u00e4nta l\u00e4ngre. Jag har sv\u00e5rt f\u00f6r artister som p\u00e5 en festival inte kan respektera tiderna. Det \u00e4r skillnad n\u00e4r det \u00e4r konserter inomhus och man sitter bra och kan dricka n\u00e5got. H\u00e4r st\u00e5r man utomhus och \u00e4r lite sliten efter n\u00e5gra dagar p\u00e5 festival. Att bara st\u00e5 och h\u00e4nga utan att artisten kommer, nej tack.<\/p>\n

Relaterat om Hultsfredsfestivalen:
\nKulturnyheterna<\/a>, Aftonbladet<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Hultsfred<\/a>, recensioner<\/a>, musik<\/a>, musikfestivaler<\/a>, Johnossi<\/a>, Erasure<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dag 2 slapp Hultsfredsfestivalen regnet i alla fall. N\u00e5gra droppar kanske f\u00f6ll emellan\u00e5t men det var inget som direkt st\u00f6rde. Dag 2 kanske var den dag d\u00e4r programmet var minst publikdragande. Fram till Johnossi stod p\u00e5 scen var det ganska folktomt utomhus. Oskar Linnros spelade p\u00e5 Red Stage, inne i ett stort t\u00e4lt, s\u00e5 d\u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[1544,2332,2729,12282,4670],"class_list":["post-38453","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","tag-erasure","tag-hultsfred","tag-johnossi","tag-musik","tag-recensioner","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38453","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=38453"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38453\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=38453"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=38453"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=38453"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}