{"id":38209,"date":"2011-07-08T09:40:53","date_gmt":"2011-07-08T07:40:53","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=38209"},"modified":"2011-07-08T09:40:53","modified_gmt":"2011-07-08T07:40:53","slug":"recension-av-monster-magnet-ghost-och-alice-cooper-getaway-rock","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=38209","title":{"rendered":"Recension av Monster Magnet, Ghost och Alice Cooper (Getaway Rock)"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Tre recensioner fr\u00e5n spelningar p\u00e5 Getaway Rock 2011<\/a>, dag 1<\/p>\n

Monster Magnet
\nMonster stage
\nBetyg 3<\/strong>
\nVarje g\u00e5ng Monster Magnet spelat i stan s\u00e5 har jag lyckats missa dem. Jag kan inte kalla mig sj\u00e4lv ett hardcore fan av gruppen, men bekanta till mig som sett dem har alltid sagt att de \u00e4r ett grymt liveband. P\u00e5 skiva s\u00e5 tycker jag att de l\u00e5ter grymma. S\u00e5 n\u00e4r de spelar p\u00e5 Getaway k\u00e4nner jag absolut att det \u00e4r ett band jag inte kan missa.<\/p>\n

Bandet g\u00e5r p\u00e5 i tid. Publiken \u00e4r r\u00e4tt gles till en b\u00f6rjan men fylls p\u00e5 under konsertens g\u00e5ng. Bandet som best\u00e5r av fyra rockande gubbar, notera att f\u00f6r folk i min \u00e5lder r\u00e4knas alla \u00f6ver 50 som gubbar, fr\u00e5n amerika som spelar stonerrock.<\/p>\n

Det b\u00f6rjar r\u00e4tt segt, eller r\u00e4ttare sagt v\u00e4ldigt segt. Det f\u00f6rsta l\u00e5tarna k\u00e4nns lite som ett rep. S\u00e5ngare Tim k\u00e4nns inte alls med. Han sjunger och levererar bra musikaliskt, men visuellt s\u00e5 k\u00e4nns de helt platt. Publiken k\u00e4nns lika tr\u00f6tt.Kanske \u00e4r de v\u00e4rmen, kanske \u00e4r de det faktum att konserten k\u00e4nns som ett rep.<\/p>\n

Men efter ungef\u00e4r halva konserten b\u00f6rjar de ta form. Publiksj\u00f6n blir ett publikhav, armarna i luften b\u00f6rjar bli fler och fler. Bandet b\u00f6rjar se mer bekv\u00e4ma ut och det hela artar sig riktigt bra. Men det \u00e4r inte f\u00f6rrens de sista 20 minutrarna som de blir riktigt bra, vilket \u00e4r synd. L\u00e5tarna ”Powertrip” och ”Spacelord” r\u00e4ddar hela konsewrten. Publiken jublar med. Slutet gott, allting gott.<\/p>\n

\"\"<\/a>
\nGhost
\nGasklockornas scen
\nBetyg 5<\/strong>
\nJag ska aldrig mer d\u00f6mma ett band efter Spotify. Aldrig.<\/p>\n

F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag h\u00f6rde talas om Ghost s\u00e5 tyckte jag att de l\u00e4t hur tuffa som helst. ”satanistisk melodisk rock”, det l\u00e5ter ju precis som n\u00e5gonting f\u00f6r mig. Illa kvickt gick jag in p\u00e5 Spotify och lyssnade igenom hela skivan. Och jag hatade det. Jag minns hur jag och min pojkv\u00e4n satt och skrattade \u00e5t hur d\u00e5ligt vi tyckte det var och hur dumma i huvudet alla som gillade de var. Jag kunde verkligen inte f\u00f6rst\u00e5 vad hajpen kunde komma ifr\u00e5n. Nu f\u00f6rst\u00e5r jag.<\/p>\n

Efter att jag kollat p\u00e5 Papa Roach lite snabbt s\u00e5 skyndade jag mig bort till den enda innescenen p\u00e5 festivalen. Utanf\u00f6r portarna stog runt 100 personer och trampade ilsket. Det var fullt i lokalen och inga fler kunde komma in. Jag hade dock tur s\u00e5 jag visade bara upp mitt presspass s\u00e5 blev jag insl\u00e4ppt. <\/p>\n

V\u00e4l inne var de kolsvart och kn\u00e4pptyst. Jag trodde f\u00f6r en sekund att jag var sj\u00e4lv, tills jag krockade rakt in i en folkmassa. Mitt m\u00e5l var att komma l\u00e4ngst fram till fotodiket och att ta sig till scenen var inte det l\u00e4ttaste, jag fick trampa p\u00e5 m\u00e5nga t\u00e5r och ta emot m\u00e5nga armb\u00e5gar. <\/p>\n

V\u00e4l framme vid scenen var de ocks\u00e5 kolsvart. Man s\u00e5g ingenting. Pl\u00f6tsligt spred sig en dimma ut \u00f6ver scenen och med det mystiska ljus. Fyra m\u00e4n ikl\u00e4dda munkdr\u00e4kt \u00e4ntrade scenen och musiken satte ig\u00e5ng. Lamporna drev runt i olika f\u00e4rger och sedan steg han in. Ikl\u00e4dd majest\u00e4tiska kl\u00e4der och ansiktet m\u00e5lat som d\u00f6den st\u00e4llde denna l\u00e4skiga figur vid mikrofonen och b\u00f6rjade sjunga. Jag h\u00f6ll p\u00e5 tappa kameran i marken.<\/p>\n

Jag vet inte hur jag ska f\u00f6rklara de 45 minutrarna som skedde efter detta. Men om jag f\u00e5r v\u00e4lja ett ord sp blir det magi. F\u00e4rgerna, ljusen, kl\u00e4derna, musiken. Allt tillsammans blev otroligt \u00f6verv\u00e4ldigande och jag visste inte om jag skulle skratta eller gr\u00e5ta. Jag har aldrig blivit s\u00e5 f\u00f6rvirrad av en konsert. Jag var r\u00e4dd, det kan jag erk\u00e4nna. Energin i rummet var enorm.<\/p>\n

Efter att ha f\u00e5tt mina tre l\u00e5tar framme vid scenen i fotodiket fick jag vandra bak. P\u00e5 darriga ben st\u00e4llde jag mig p\u00e5 kanten s\u00e5 att jag precis kunde se vad som f\u00f6rsegick p\u00e5 scenen. Magi. Svart magi. Fast \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 vackert.<\/p>\n

Musikm\u00e4ssigt kan jag inte s\u00e4ga att det var de b\u00e4sta jag h\u00f6rt, men det var absolut n\u00e5got utav de h\u00e4ftigaste jag sett. Ghost live g\u00e5r inte att beskrivas. Det m\u00e5ste upplevas.<\/p>\n

I slutet av konserten sm\u00e4llde bandet av en cover p\u00e5 ”Here comes the sun” en glad l\u00e5t som jag vanligtvis f\u00f6rknippar med sommar. Nu var den dock m\u00f6rk och dyster, men \u00e4ven otroligt vacker. Dagens h\u00f6jdpunkt. Tack Ghost.<\/p>\n

\"\"<\/a>
\nAlice Cooper
\nMonster stage
\nBetyg 5<\/strong>
\nF\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan s\u00e5 f\u00f6rslkte jag se Alice Cooper p\u00e5 Gr\u00f6na Lund, men p\u00e5 grund av ett missf\u00f6rst\u00e5nd fick jag inte det. Tur d\u00e5 att jag fick se honom nu. Som n\u00e4stsista band f\u00f6r dagen tog han plats p\u00e5 den st\u00f6rsta scenen f\u00f6r n\u00e4stan tv\u00e5 timmar av klassiker, halshuggningar och en otrolig scenshow.<\/p>\n

Sj\u00e4lva uppl\u00e4gget av konserten var nog inget nytt, en av nackdelarna med herr Cooper \u00e4r att han har en setlist som han k\u00f6r r\u00e4tt h\u00e5rt p\u00e5.. Inledde med ”Black Widow” f\u00f6r att senare br\u00e4nna av hits som ”Eighteen”, ”brutal planet” och ”Million dollar babies”. Publiken var galen och \u00f6vertaggad och sj\u00f6ng med i n\u00e4stan varenda textrad.<\/p>\n

Med klassiska inslag som att m\u00f6rda en kvinnodocka, leka med en orm och halshugga sig sj\u00e4lv kan jag v\u00e4l inte s\u00e4ga att Alice chockar, men det \u00e4r fan s\u00e5 underh\u00e5llande, \u00e4ven om man sett de f\u00f6rr. Jag tror att han skulle kunna g\u00f6ra i princip vad som och publiken skulle \u00e4lska det.<\/p>\n

Som ett maffigt avslut bjuds det f\u00f6rst p\u00e5 ”Schools out” som f\u00e5r ett inslag av ”Another brick in the wall” p\u00e5 slutet. Varenda en i publiken vr\u00e5lar med. I baren har vakterna b\u00f6rjat ge upp med att f\u00e5 folk att sluta hoppa p\u00e5 borden. Som sista l\u00e5t blir de grymma ”Elected”. I WANNA BE ELECTEEEEEED.<\/p>\n

Fler bilder p\u00e5 Ghost:
\n\"\"<\/a>
\n\"\"<\/a><\/p>\n

Mer om Getaway Rock, dag 1 har jag skrivit om h\u00e4r.<\/a><\/strong><\/p>\n

Arbetarbladet recenserar Alice Coopers spelning.<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om getaway rock<\/a>, musikfestival<\/a>, recensioner<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tre recensioner fr\u00e5n spelningar p\u00e5 Getaway Rock 2011, dag 1 Monster Magnet Monster stage Betyg 3 Varje g\u00e5ng Monster Magnet spelat i stan s\u00e5 har jag lyckats missa dem. Jag kan inte kalla mig sj\u00e4lv ett hardcore fan av gruppen, men bekanta till mig som sett dem har alltid sagt att de \u00e4r ett grymt […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[1985,3844,4670],"class_list":["post-38209","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","category-recension","tag-getaway-rock","tag-musikfestival","tag-recensioner","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38209","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=38209"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38209\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=38209"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=38209"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=38209"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}