{"id":38197,"date":"2011-07-07T20:21:27","date_gmt":"2011-07-07T18:21:27","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=38197"},"modified":"2011-07-07T20:21:27","modified_gmt":"2011-07-07T18:21:27","slug":"filmrecension-%e2%80%9dla-prima-cosa-bella%e2%80%9d","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=38197","title":{"rendered":"Filmrecension: \u201dLa prima cosa bella\u201d"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nTitel: La prima cosa bella
\nBetyg: 3
\nPremi\u00e4r: 1 juli 2011<\/p>\n

La prima cosa bella<\/a> \u00e4r ett vackert filmat italienskt familjedrama med duktiga sk\u00e5despelare om konsten att f\u00f6rsona sig med sitt liv och dess f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Filmen har varit en publiksucc\u00e9 i Italien och var landets Oscarsbidrag.<\/p>\n

Anna Nigiotti \u00e4r en vacker italiensk ung mamma som vinner en sk\u00f6nhetst\u00e4vling d\u00e4r den vackraste mamman ska koras i Livorna i Toscana i Italien under 1970-talet. M\u00e4nnen i juryn flockas kring Anna och hennes lille son och hennes man blir b\u00e5da illa ber\u00f6rda. Hennes make, Mario, klarar inte av alla m\u00e4ns lystna blickar p\u00e5 Anna och i synnerhet \u00e4r det hennes bakdel som drar kl\u00e5fingriga pilska m\u00e4ns fingernyp. Ganska kort tid efter t\u00e4vlingen bryter stora gr\u00e4let ut mellan Mario och Anna. Anna tar de b\u00e5da sm\u00e5 barnen med sig och l\u00e4mnar maken, mitt i natten.<\/p>\n

Anna och barnen, Bruno och Valeria, lever p\u00e5 alla m\u00f6jliga h\u00e5ll d\u00e4refter, p\u00e5 hotell, i en stuga p\u00e5 ett slottsomr\u00e5de, i en kemtv\u00e4tts lokaler. Men var de \u00e4n bor dras m\u00e4nnen till Anna. Hon har ett s\u00e5dant sensuellt utseende och en s\u00e5dan lagom rundad kropp att m\u00e5nga m\u00e4n vill ha sex med henne. Hon \u00e4r en l\u00e4ttsam person, som vill leva livet fullt ut – och inte \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att pr\u00f6va nya saker.<\/p>\n

Kanske \u00e4r det inte den mest trygga uppv\u00e4xten. Efter separationen br\u00e5kar f\u00f6r\u00e4ldrarna ocks\u00e5 en del om vem barnen ska bo hos. Sonen, Bruno, tar mest illa vid sig, som vuxen \u00e4r han drogmissbrukare.<\/p>\n

Filmen skildras utifr\u00e5n Brunos synvinkel och den handlar om flera tidsepoker som g\u00e5r i varandra. I nutid ligger Anna, mamman, p\u00e5 sjukhus med sv\u00e5r cancer och f\u00f6rv\u00e4ntas inte leva l\u00e4nge till och de tv\u00e5 barnen samlas hos mamman. Filmen skildar olika h\u00e4ndelser under deras uppv\u00e4xt, minnen som tar tag i Bruno n\u00e4r han \u00e4r vid sin mammas d\u00f6dsb\u00e4dd.<\/p>\n

Den skildrar syskonens relation och hur de har olika roller i familjen och hur de ocks\u00e5 har helt olika relationer till mamman.<\/p>\n

Sk\u00e5despelarna \u00e4r duktiga och det \u00e4r sk\u00f6nt med filmer fr\u00e5n icke-amerikanska filmbranschen, f\u00f6r d\u00e5 m\u00f6ter vi ansikten vi inte redan f\u00f6rknippar med en m\u00e4ngd andra tidigare rollkarakt\u00e4rer. Visserligen spelas Anna av Stefania Sandrelli som haft roller i flera av Ettore Scolas filmer, men det st\u00f6r inte upplevelsen av hennes rollkarakt\u00e4r nu.<\/p>\n

Varf\u00f6r jag inte gav \u00f6nnu h\u00f6gre betyg beror dels p\u00e5 att mycket \u00e4nd\u00e5 var f\u00f6ruts\u00e4gbart. Ett plus \u00e4r att s\u00e5 sv\u00e5ra \u00e4mnen som f\u00f6rsoning och livets alla trasiga m\u00e4nnisko\u00f6den kan skildras med v\u00e4rme utan att bli \u00f6verdrivet humorfl\u00e5sigt och inte heller f\u00f6r sorgligt sentimentalt.<\/p>\n

Sonen, Bruno, framst\u00e4lls som att han har drogproblem. Han funderar p\u00e5 allvar till och med att ta av mammans sm\u00e4rtlindrande morfin. Men jag har sv\u00e5rt att k\u00f6pa den delen. Han ser inte s\u00e5 nerk\u00f6rd ut, ser inte s\u00e5 lidande ut. Han jobbar som l\u00e4rare p\u00e5 en h\u00f6gskola men \u00e4r mest p\u00e5 jakt efter droger f\u00f6r att lindra sin inre f\u00f6rtvivlan och f\u00f6r att slippa se den tomhet han k\u00e4nner. Den delen av ber\u00e4ttelsen har jag sv\u00e5rt att tro p\u00e5. En sv\u00e5rt missbrukande person kan ofta inte engagera sig s\u00e5 mycket i andra, som Bruno \u00e4nd\u00e5 g\u00f6r. Men som helhet \u00e4r filmen absolut sev\u00e4rd, annars skulle den inte f\u00e5 betyg 3, och det \u00e4r en stark trea.<\/p>\n

Filmen fick betyg 4 i DN av Kerstin Gezeliu<\/a>s som skrev:<\/p>\n

Det \u00e4r romantiskt. Det \u00e4r italienskt. Det \u00e4r starkt. Fingertoppsk\u00e4nslan i dialog och regi h\u00e5ller alltid koll p\u00e5 hur m\u00e4nniskor egentligen reagerar p\u00e5 saker och ting, n\u00e4r de filtreras genom deras \u00f6verlevnadsstrategier, \u00e4n p\u00e5 hur de borde reagera. F\u00f6rloppen \u00e4r drastiska men bildber\u00e4ttandet \u00e4r s\u00e5 smidigt och situationerna s\u00e5 vardagliga att man inte m\u00e4rker n\u00e4r falluckorna \u00f6ppnas och t\u00e5rarna b\u00f6rjar spruta. Att allt det h\u00e4r hinns med p\u00e5 tv\u00e5 timmar \u00e4r ocks\u00e5 konstigt. Det hade l\u00e4tt kunnat vara en dramaserie i tre, fyra delar och filmen p\u00e5minner i sin k\u00e4nsliga v\u00e4v mellan det moderna och det f\u00f6rflutna om tv-serien \u201dDe b\u00e4sta \u00e5ren\u201d (\u201dIl meglio giovent\u00f9\u201d) men \u00e4r betydligt roligare och mer nostalgisk.<\/p><\/blockquote>\n

Regi: Paolo Virz\u00ec
\nMed: Micaela Ramazzotti, Stefania Sandrelli, Valerio Mastandrea, Claudia Pandolfi, Sergio Albelli mfl
\nItalien, 2010 (122 min)<\/p>\n

Mer info om filmen p\u00e5 Folkets bios hemsida.<\/a><\/p>\n

Betyg 3 i Expressen<\/a> och betyg 4 i G\u00f6teborgsposten<\/a>.
\nRelaterat: Svenska Dagbladet<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om film<\/a>, recension<\/a>, filmrecension<\/a>, La prima cosa bella<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Titel: La prima cosa bella Betyg: 3 Premi\u00e4r: 1 juli 2011 La prima cosa bella \u00e4r ett vackert filmat italienskt familjedrama med duktiga sk\u00e5despelare om konsten att f\u00f6rsona sig med sitt liv och dess f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Filmen har varit en publiksucc\u00e9 i Italien och var landets Oscarsbidrag. Anna Nigiotti \u00e4r en vacker italiensk ung mamma som […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16],"tags":[1738,3200,12285,12286],"class_list":{"0":"post-38197","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-filmfilm","7":"category-filmer","8":"category-recension","9":"tag-filmrecension","10":"tag-la-prima-cosa-bella","11":"tag-recension","12":"tag-film","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38197","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=38197"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38197\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=38197"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=38197"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=38197"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}