{"id":37659,"date":"2011-06-28T21:03:27","date_gmt":"2011-06-28T19:03:27","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=37659"},"modified":"2011-06-28T21:03:27","modified_gmt":"2011-06-28T19:03:27","slug":"flera-perspektiv-pa-siri-derkert-i-kbs-antologi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=37659","title":{"rendered":"Flera perspektiv p\u00e5 Siri Derkert i KBs antologi"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_37664\" aria-describedby=\"caption-attachment-37664\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/Siri-Derkert-bok.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-37664\" title=\"Siri Derkert bok\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/Siri-Derkert-bok-300x297.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"297\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-37664\" class=\"wp-caption-text\">Siri Derkert. Foto: Anna Riwkin.<\/figcaption><\/figure>\n<p>Jag har l\u00e4st boken \u201dAtt alltid g\u00f6ra och t\u00e4nka det olika, Siri Derkert i 1900-talet\u201d, utgiven av Kungliga Biblioteket 2011. Boken \u00e4r en antologi och den inneh\u00e5ller artiklar av ett flertal forskare vid bland annat Stockholms och Uppsala universitet och S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola. Man har haft ett gediget material att \u00f6sa ur fr\u00e5n ett omfattande personarkiv inneh\u00e5llande anteckningar, fotografier, tidningsurklipp, brev mm, som donerats till Kungliga Biblioteket bland annat av sonen Carlo Derkert.<\/p>\n<p>Siri Derkert \u00e4r en intressant konstn\u00e4r s\u00e5 till vida att hon varit verksam under s\u00e5 gott som hela 1900-talet (hon f\u00f6ddes 1888 och dog 1973). Hon har d\u00e5 s\u00e5v\u00e4l p\u00e5verkat som p\u00e5verkats av tiden, som varit oerh\u00f6rt omv\u00e4lvande med tv\u00e5 v\u00e4rldskrig och en enorm teknisk, medial och social utveckling<\/p>\n<p>Boken tar upp olika aspekter p\u00e5 Derkerts liv, b\u00e5de ur privata och konstn\u00e4rliga perspektiv. N\u00e4r hon i b\u00f6rjan av 1900-talet f\u00f6dde sina tre barn utan att vara gift, var ju kutymen i tiden, i alla fall f\u00f6r borgerliga familjer, att l\u00e4mna bort barnen till fosterhem och h\u00e5lla f\u00f6dslarna hemliga. Detta gjorde \u00e4ven Siri Derkert, \u00e4ven om hon senare har beskrivit sig som radikal i fr\u00e5ga om k\u00e4rnfamilj och \u00e4ktenskap. Men det \u00e4r ju inte s\u00e5 l\u00e4tt att helt ensam g\u00e5 emot normer i sin tid, det var dock ett medvetet val fr\u00e5n hennes sida att prioritera sitt konstn\u00e4rskap framf\u00f6r sitt moder- och hustruskap.<\/p>\n<p>Artikeln om Siri Derkerts offentliga konst av Jessica Sj\u00f6holm Skrubbe inneh\u00e5ller historiken kring den modernistiska konsten i det offentliga rummet, som Derkert var med om att introducera i mitten av 1900-talet. Konsten skulle demokratiseras och bli en del i den offentliga debatten.\u00a0 Men hennes offentliga utsmyckningar i tunnelbanan i Stockholm kom att bli kontroversiella i och med att de inneh\u00f6ll f\u00f6r tiden inte acceptabla uttryck f\u00f6r politiska st\u00e4llningstaganden f\u00f6r fred och frihet, mot k\u00e4rnvapen och med tydliga antydningar om socialistiska preferenser. \u00c4ven kvinnosaksfr\u00e5gan stod i centrum och Derkert l\u00e4t i sin konst p\u00e5visa att n\u00e4ra relationer och privatliv var viktiga och att hon ville j\u00e4mst\u00e4lla vardagsliv och samh\u00e4llspolitik.<\/p>\n<p>Mycket intressant \u00e4r kapitlet om Siri Derkerts politiska engagemang och samh\u00e4llsvetenskapliga studier av Martin Gustavsson. Derkert var under fem \u00e5r p\u00e5 1950-talet ordf\u00f6rande f\u00f6r Stockholmsavdelningen av SKV (Svenska Kvinnors V\u00e4nsterf\u00f6rbund) och d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4rskilt intressant f\u00f6r s\u00e4kerhetspolisen, vars \u00f6vervakningsmaterial Gustavsson nu kommit i \u00e5tnjutande av. \u00a0Innan dess hade hon studerat vid de radikala skolorna Fredsh\u00f6gskolan och Kvinnliga Medborgarskolan. Ur Derkerts f\u00f6rel\u00e4sningsanteckningar fr\u00e5n dessa skolor sammanfattar Gustavsson hennes tankar och vunna insikter om f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en varaktig fred och ett sant demokratiskt samh\u00e4lle. F\u00f6r Derkert var det viktigt att inte bara f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rklara v\u00e4rlden utan ocks\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra den i grunden. Ett av sp\u00f6rsm\u00e5len f\u00f6r Gustavsson \u00e4r om freds- och anti-k\u00e4rnvapenr\u00f6relserna kunde vara t\u00e4ckmantel f\u00f6r kommunistisk verksamhet, vilket ofta antogs av s\u00e4kerhetspolisen. Artikelf\u00f6rfattaren anser sig dock ha kommit fram till att Siri Derkerts engagemang var \u00e4kta och att hon till\u00e4gnat sig detta genom sina livserfarenheter och studier.<\/p>\n<p>I andra v\u00e4lskrivna avsnitt i boken f\u00e5r vi bland annat ta del av Siri Derkerts resa till Alger 1914, en resa som blivit mycket betydelsefull f\u00f6r hennes konstn\u00e4rliga utveckning, och hennes intresse f\u00f6r avantgardistiskt mode och teaterkostymer. Hennes egen kl\u00e4dstil utvecklades med tiden fr\u00e5n feminint bohemisk till en mer maskulint f\u00f6renklad, mer och mer androgyn stil. Samma utveckling kan \u00e4ven synas i hennes konstn\u00e4rliga uttryck, fr\u00e5n det dekorativa mot det \u00e4kta och verkliga.<\/p>\n<p>Mot slutet av 1950-talet expanderade massmedierna &#8211; dags- och veckopress, radio, tv. I Mats Rohdins kapitel f\u00e5r vi l\u00e4sa om hur Siri Derkert tar till sig dessa medier och anv\u00e4nder dem till att f\u00f6ra ut sitt politiska budskap till folket. Mycket m\u00e5lande beskrivs tevedebatten \u201dH\u00e4nt i veckan\u201d fr\u00e5n 1962 mellan h\u00f6gerpolitikern Patrik von Ossbahr och Siri Derkert med Ulf Thor\u00e9n som programledare.<\/p>\n<p>Boken bjuder p\u00e5 givande l\u00e4sning f\u00f6r den Siri Derkert-intresserade och den ger en god bild av hennes m\u00e5ngsidighet. Varje artikel avslutas dessutom med en m\u00e4ngd fotnoter och litteraturh\u00e4nvisningar f\u00f6r den som vill l\u00e4sa och l\u00e4ra mera om den fascinerande konstn\u00e4ren.<\/p>\n<p>Vivian Gustin<\/p>\n<p>Boken Att alltid g\u00f6ra och t\u00e4nka det olika finns att k\u00f6pa i <a href=\"http:\/\/www.kb.se\/aktuellt\/Butik-och-Publikationer\/Butiken-bocker\/\" target=\"_blank\">Kungliga bibliotekets butik<\/a> och i Moderna Museets butik i Stockholm.<\/p>\n<p>Kungliga biblioteket har ocks\u00e5 en <a href=\"http:\/\/utstallningar.kb.se\/siriderkert\/\" target=\"_blank\">webbutst\u00e4llning<\/a> med samma namn.<\/p>\n<p>Siri Derkert\u00a0 ocks\u00e5 aktuell med en <a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=36249\" target=\"_blank\">utst\u00e4llning<\/a> p\u00e5 Moderna Museet.<\/p>\n<p>L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om <a rel=\"tag\" href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/Siri+Derckert\">Siri Derckert<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag har l\u00e4st boken \u201dAtt alltid g\u00f6ra och t\u00e4nka det olika, Siri Derkert i 1900-talet\u201d, utgiven av Kungliga Biblioteket 2011. Boken \u00e4r en antologi och den inneh\u00e5ller artiklar av ett flertal forskare vid bland annat Stockholms och Uppsala universitet och S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola. Man har haft ett gediget material att \u00f6sa ur fr\u00e5n ett omfattande personarkiv [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3],"tags":[3133,5079],"class_list":["post-37659","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","tag-kungliga-biblioteket","tag-siri-derkert","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/37659","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=37659"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/37659\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=37659"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=37659"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=37659"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}