{"id":37283,"date":"2011-06-20T17:04:59","date_gmt":"2011-06-20T15:04:59","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=37283"},"modified":"2011-06-20T17:04:59","modified_gmt":"2011-06-20T15:04:59","slug":"zarites-frihet-av-isabel-allende","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=37283","title":{"rendered":"Zarit\u00e9s frihet av Isabel Allende"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/zarites-frihet.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/zarites-frihet-220x300.jpg\" alt=\"\" title=\"zarites-frihet\" width=\"220\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-37286\" \/><\/a><br \/>\n<a href=\"http:\/\/www.adlibris.com\/se\/product.aspx?isbn=9113028235\">Zarit\u00e9s frihet av Isabel Allende<\/a> handlar om en slavkvinna i slutet av 1700-talet och 1800-talets b\u00f6rjan, f\u00f6rst p\u00e5 den franska koloni som s\u00e5 sm\u00e5ningom blev den sj\u00e4lvst\u00e4ndiga staten Haiti och i den amerikanska stad som s\u00e5 sm\u00e5ningom blev New Orleans.<\/p>\n<p>Det \u00e4r en fascinerande ber\u00e4ttelse om m\u00e4nniskor, svarta, vita, mulatter och kreoler under en tid d\u00e5 slavar var till\u00e5tet, men samtidigt v\u00e4xte id\u00e9er och ideologier om alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde och om det felaktiga att ha slavar.<\/p>\n<p>N\u00e4r jag b\u00f6rjade l\u00e4sa romanen blev jag f\u00f6rst besviken och t\u00e4nkte: \u00c4r det h\u00e4r den Isabel Allende som skrev Andarnas hus? Vad har hennes f\u00f6rm\u00e5ga att skriva tagit v\u00e4gen? Det h\u00e4r \u00e4r ju bara ett utkast till n\u00e5got som kan bli en roman. Men n\u00e4r jag l\u00e4ste en tredjedel av ber\u00e4ttelsen grep den tag i mig och jag kunde inte slita mig. M\u00e4nnisko\u00f6derna engagerade mig och jag k\u00e4nde ocks\u00e5 att jag l\u00e4rde mig massor om hur staten Haiti f\u00f6ddes och om tiden i det Amerika som s\u00e5 sm\u00e5ningom blev USA och d\u00e4r slavarna s\u00e5 sm\u00e5ningom blev fria.<\/p>\n<p>En slags omv\u00e4nd Borta med Vinden eller en Onkel Tom fast med fokus p\u00e5 kvinnor och inte alls s\u00e5 mesig.<\/p>\n<p>En beskrivning av boken fr\u00e5n bokf\u00f6rlaget:<\/p>\n<p>&#8221;Under mina fyrtio \u00e5r har jag, Zarit\u00e9 Sedella, haft mer tur \u00e4n m\u00e5nga andra slavkvinnor. Jag kommer att leva l\u00e4nge och \u00e5ldras lycklig eftersom min stj\u00e4rna &#8211; min z&#8217;etoile &#8211; lyser \u00e4ven n\u00e4r natten \u00e4r m\u00f6rk.&#8221;<\/p>\n<p>Zarit\u00e9 har verkligen haft tur. Hon f\u00f6ddes i slutet av sjuttonhundratalet som slavinna i kolonin Saint Domingue, sedermera kallad Haiti, och s\u00e5ldes som nio\u00e5ring till den rike jord\u00e4garen Toulouse Valmorain. Men trots det har hon aldrig beh\u00f6vt slava p\u00e5 sockerr\u00f6rsf\u00e4lten eller pl\u00e5gas av hettan i kvarnarna, eftersom hon alltid har arbetat som husslav. Hon har delat med sig av sin andlighet och sina hemligheter, och d\u00e4rmed har hon kunnat hj\u00e4lpa sina sl\u00e4ktingar och sin familj att \u00f6verleva samtidigt som hon invigts i husbondfolkets s\u00e4tt att t\u00e4nka och leva. <\/p>\n<p>Zarit\u00e9 blir mittpunkten i det mikrokosmos som det koloniala samh\u00e4llet utg\u00f6r: husbonden Valmorain och hans br\u00e4ckliga spanska hustru Eugenia, deras k\u00e4nslige son Maurice, den kloke doktor Parmentier med sina upplysningsid\u00e9er, mulattskan och kurtisanen Violette, medicinkvinnan Tante Rose och den vackre slaven Gambo som manar till uppror. Alla blir de delaktiga i och vittnen till den grymma och v\u00e5ldsamma konflikt som \u00f6del\u00e4gger Saint Dominque och tvingar dem l\u00e5ngt d\u00e4rifr\u00e5n. <\/p>\n<p>Efter slavupproret p\u00e5 \u00f6n f\u00e5r Zarit\u00e9 f\u00f6lja med sin \u00e4lskare Valmorain till Nya Orl\u00e9ans, eller New Orleans som vi k\u00e4nner det i dag. H\u00e4r inleder Zarit\u00e9 ett nytt kapitel i sitt liv och uppn\u00e5r det hon mest av allt har l\u00e4ngtat efter &#8211; sin frihet. Bortom sm\u00e4rtan och underkastelsen, bortom sina egna beg\u00e4r och de hon har p\u00e5tvingats kan Zarit\u00e9 i stillhet blicka tillbaka p\u00e5 sitt liv och \u00e4ntligen konstatera att hon f\u00f6ddes under en lycklig stj\u00e4rna: hon har blivit en fri och sj\u00e4lvst\u00e4ndig kvinna. <\/p>\n<p>Titel: <a href=\"http:\/\/www.bokus.com\/bok\/9789113028231\/zarites-frihet\/\">Zarit\u00e9s frihet<\/a><br \/>\nISBN: 9789113028231<br \/>\nF\u00f6rlag: Norstedts<br \/>\nOriginaltitel: La isla bajo el mar<br \/>\n\u00d6vers\u00e4ttare: Hanna Ax\u00e9n<\/p>\n<p>L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/Isabel+Allende\" rel=\"tag\">Isabel Allende<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/bok\" rel=\"tag\">bok<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/recension\" rel=\"tag\">recension<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/litteratur\" rel=\"tag\">litteratur<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Zarit\u00e9s frihet av Isabel Allende handlar om en slavkvinna i slutet av 1700-talet och 1800-talets b\u00f6rjan, f\u00f6rst p\u00e5 den franska koloni som s\u00e5 sm\u00e5ningom blev den sj\u00e4lvst\u00e4ndiga staten Haiti och i den amerikanska stad som s\u00e5 sm\u00e5ningom blev New Orleans. Det \u00e4r en fascinerande ber\u00e4ttelse om m\u00e4nniskor, svarta, vita, mulatter och kreoler under en tid [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[12280,2566,12285],"class_list":["post-37283","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","tag-litteratur","tag-isabel-allende","tag-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/37283","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=37283"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/37283\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=37283"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=37283"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=37283"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}