{"id":36482,"date":"2011-06-01T21:39:44","date_gmt":"2011-06-01T19:39:44","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=36482"},"modified":"2011-06-01T21:39:44","modified_gmt":"2011-06-01T19:39:44","slug":"fran-siesta-forsta-dagen-blir-av-allt-att-doma-en-lyckad-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=36482","title":{"rendered":"Fr\u00e5n Siesta, f\u00f6rsta dagen: blir av allt att d\u00f6ma en lyckad historia"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Det regnade och regnade och regnade. Det till och med haglade. Det regnade och regnade och haglade och bl\u00e5ste kallt i tre veckors tid. S\u00e5 var det stiltje en kv\u00e4ll. D\u00e4refter kom solen. Den v\u00e4llde ut \u00f6ver gator och torg och v\u00e4rmde allting till ugnstemperatur, och den gassade i dag efter dag och den ligger fortfarande het \u00f6ver H\u00e4ssleholm. Tro mig, det \u00e4r varmt. Den d\u00e4r klassiska \u201dmisslyckade festivalen\u201d full av paraplyn och huttrande k\u00e4kar, framf\u00f6r band och artister som n\u00e4stan bara uttrycker medlidande med sin publik, \u00e4r lika l\u00e5ngt borta som m\u00e5nen. F\u00f6r att citera en ung man jag s\u00e5g h\u00e4r som sl\u00e4ngde armen om sin kompis p\u00e5 v\u00e4g in mot stan f\u00f6r att hitta n\u00e5got att \u00e4ta: Det blir bra det h\u00e4r.<\/p>\n

Nionde upplagan av Siestafestivalen<\/a> kommer, av allt att d\u00f6ma, att bli en lyckad historia. Man kan ta min egen f\u00f6rvirring som m\u00e5ttstock; ju mer f\u00f6rvirrad Fredrik, desto roligare har m\u00e4nniskorna. Jag anl\u00e4nder till den gamla milit\u00e4rstaden H\u00e4ssleholm i f\u00f6rvirring \u2013 \u201dDet ska ju vara skyltat!\u201d utbrister jag \u00e5t ingen annan \u00e4n den gassande solen \u2013 och snurrar runt ett tag innan jag uppt\u00e4cker att, ja, det var visst skyltat. Inte f\u00f6r att jag beh\u00f6ver skyltar. Snart m\u00e4rker jag det avl\u00e4gsna musikmullret rulla fram l\u00e4ngs luften, och jag noterar alla dessa m\u00e4nniskor \u2013 till stor del r\u00f6r det sig om v\u00e4ldigt unga m\u00e4nniskor \u2013 som r\u00f6r sig i samlad flock med idel avslappnade leenden och\u2026 \u201dsk\u00f6n\u201d attityd. Det \u00e4r som i b\u00f6rjan av Lejonkungen. Solen \u00e4r gigantisk och alla djuren r\u00f6r sig mot samma plats. Det \u00e4r lika bra att f\u00f6rs\u00f6ka sm\u00e4lta in. K\u00e4nslan av nostalgi \u00e4r bitterljuv. Det var n\u00e5gra \u00e5r sen jag var p\u00e5 festival och h\u00e4r trodde jag att det skulle vara som att cykla. \u201dDu har ju alldeles f\u00f6r mycket kl\u00e4der p\u00e5 dig\u201d s\u00e4ger en kr\u00e4ftr\u00f6d kille med imponerande l\u00e5ng bandana, n\u00e4r jag kastar tillbaka ett liggunderlag han tappat, och som rullat iv\u00e4g och hamnat farligt n\u00e4ra den trafikerade gatan. \u201dTake it off man!\u201d s\u00e4ger killen och viftar med vad jag tror \u00e4r en pinne, som jag antar ska bli en flagga. \u201dTake it aaall off!\u201d<\/p>\n

Jag \u00e4r oklar vad jag ska s\u00e4ga, men jag ler s\u00e5d\u00e4r som om jag \u00e4r med p\u00e5 noterna.<\/p>\n

Men det h\u00e4r \u00e4r vad det handlar om. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge beh\u00f6ver man inte prata om det delikata att vi kommer f\u00e5 se Henrik Berggren i sin ensamhet klockan ett p\u00e5 natten st\u00e5 p\u00e5 Fiesta-scenen och sticka sm\u00e5 h\u00e5l p\u00e5 hj\u00e4rtat. Eller att The Ark k\u00f6r f\u00f6rbi h\u00e4r f\u00f6r sista g\u00e5ngen. Eller att H\u00e5kan Hellstr\u00f6m ska dra ig\u00e5ng sin upp och nerv\u00e4nda predikan av extas. Eller att Ane Brun \u00e4r fantastisk, eller att Billie Vision \u00e4r mysparty, eller att And You Will Know Us By The Trail Of Dead inte alls \u00e4r gamla, f\u00f6r att inte tala om bob hund. Eller att Meshuggah och Slagsm\u00e5lsklubben givetvis \u00e4r h\u00e4r den h\u00e4r g\u00e5ngen ocks\u00e5. Jag beh\u00f6ver inte ens n\u00e4mna att jag (f\u00f6r jag \u00e4r ju som jag \u00e4r) kanske \u00e4r mest sp\u00e4nd p\u00e5 att se Dundert\u00e5get.<\/p>\n

Allt det d\u00e4r \u00e4r liksom redan inr\u00e4knat. Det jag skulle vilja beskriva \u00e4r ist\u00e4llet ansiktena p\u00e5 varenda m\u00e4nniska jag ser omkring mig p\u00e5 v\u00e4g till den h\u00e4r festivalcampingen, men jag kan bara erbjuda var och en att f\u00f6r sitt inre \u00f6ppna upp den h\u00e4r sommarens f\u00f6rsta riktigt klarbl\u00e5 himmel och skinande sol \u2013 och m\u00e4nniskor som vallf\u00e4rdas till en plats d\u00e4r de en helg f\u00e5r g\u00e5 upp i eskapism. N\u00e5gra tjejer med m\u00e5lade mustascher i ansiktet sitter vid in- och utg\u00e5ngen och vinkar \u00e5t mig, p\u00e5 tal om ingenting, och jag h\u00f6r n\u00e5gon ropa \u201dF\u00e5nga ballongen!\u201d f\u00f6r det \u00e4r en r\u00f6d ballong som n\u00e5gra glada v\u00e4nner r\u00e5kat tappa greppet om, som nu seglar rakt upp i det bl\u00e5 och snart blir en r\u00f6d prick d\u00e4r uppe.<\/p>\n

Siesta \u00e4r en mindre festival, och den verkar ha \u00f6verlevt Stora Festivald\u00f6den h\u00e4rom\u00e5ret genom just detta mindre anspr\u00e5k, \u00e4ven om den v\u00e4xer sig st\u00f6rre f\u00f6r varje \u00e5r som g\u00e5r. Jag \u00e4r mycket glad f\u00f6r det. Jag har alltid varit skeptisk mot s\u00e5 kallade stadsfestivaler \u2013 alldeles irrationellt f\u00f6rst\u00e5s, och givetvis byggt p\u00e5 denna romantiska id\u00e9 att en festival ska ta plats ute i det fria (h\u00f6r h\u00e4r p\u00e5 ordet: det fria) och det h\u00f6r till saken att man ska samlas, vallf\u00e4rdas, ta sig till vilken skog det nu \u00e4n m\u00e5 vara, sl\u00e5 upp sitt t\u00e4lt och under vilka omst\u00e4ndigheter det \u00e4n m\u00e5 bli delta i en fest i ingenmansland. Jag m\u00e5 vara gammal som en stock i min klassicism h\u00e4r, men det var faktiskt vad Woodstock handlade om. Siesta \u00e4r fortfarande en klassisk festival, s\u00e5 som \u00e5tminstone jag upplever att en festival ska, nej m\u00e5ste, vara.<\/p>\n

Redan p\u00e5 stationen i Lund, d\u00e4r jag g\u00e5r p\u00e5 \u00d6resundst\u00e5get, sitter en flock ungdomar och verkar campa p\u00e5 perrongen. Det \u00e4r s\u00e5 mycket Hakuna Matata \u00f6ver dom att det ser ut som att dom lika g\u00e4rna kan l\u00e5ta t\u00e5gen komma och g\u00e5, och ta det som dom behagar. Den riktiga festen b\u00f6rjar ju inte f\u00f6rr\u00e4n imorgon, \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n

N\u00e4r jag s\u00e4tter mig tittar Fille ut genom f\u00f6nstret. Han g\u00e5r gymnasiet i Esl\u00f6v, har l\u00e5ngt svart h\u00e5r och ett tiotal festivalarmband runt h\u00f6ger handled. Brevid honom sitter Erika och s\u00e4ger att hon \u00e4r tr\u00f6tt. Dom g\u00e5r i samma klass, och skolan \u00e4r egentligen inte slut \u00e4n. \u201dVad folk har packning med sig\u201d s\u00e4ger Fille. \u201dJag har bara med mig en kudde\u201d. Erika v\u00e4nder sig mot honom med en tvivlande blick. \u201dAllvar?\u201d s\u00e4ger hon. \u201dBara en kudde?\u201d. Fille skrattar till och gungar lite med huvudet. \u201dJamenvadeu en kudde \u00e4r ju allt man beh\u00f6ver\u201d. Erika fr\u00e5gar hur han hade t\u00e4nkt sig sova. Fille t\u00e4nker efter en stund. \u201dJa, p\u00e5 kudden\u201d konstaterar han till slut.<\/p>\n

St\u00e4mningen p\u00e5 p\u00e5gat\u00e5get \u00e4r det av en klassresa, fast med \u00f6l och \u00e4kta ohejdad f\u00f6rv\u00e4ntan. Brevid oss sitter fyra unga killar i varsina 3D-glas\u00f6gon och ber\u00e4ttar om hur rolig det vore om v\u00e4rlden var tredimensionell. \u201dMen v\u00e4rlden \u00c4R ju tredimensionell\u201d \u00e4r det n\u00e5gon som p\u00e5pekar. \u201dJa, men p\u00e5 riktigt liksom\u201d s\u00e4ger en annan. \u201dJa, fett\u201d konstaterar den tredje till slut. N\u00e4r vi rullar ut \u00f6ver \u00e5krarna kommer solen in i ansiktet p\u00e5 Erika, som l\u00e4gger handen \u00f6ver ansiktet. Hon s\u00e4ger att hon egentligen har nationellt prov i matte att plugga, och att slutbetyget kommer h\u00e4nga p\u00e5 det. Hon kommer knappt hinna plugga n\u00e5got n\u00e4r hon kommer hem. Men det \u00e4r ju Siesta. Fille ber\u00e4ttar en historia om en kille han k\u00e4nner som var punkare, och vars \u00f6rsnibb en g\u00e5ng i tiden r\u00e5kade\u2026 \u201dMen gud\u201d s\u00e4ger Erika innan han hinner forts\u00e4tta. \u201dDu f\u00e5r prata om n\u00e5got annat\u201d. Fille nickar hastigt och byter \u00e4mne, f\u00f6r upp sin hand med de tio festivalarmbanden och s\u00e4ger \u201dVet du hur smutsigt detta blir?\u201d Han b\u00f6rjar peta lite p\u00e5 metallknippena; \u201dDet \u00e4r precis h\u00e4r som alla bakterierna lagras\u2026\u201d<\/p>\n

Jag t\u00e4nker p\u00e5 Fille och Erika och de fyra killarna med 3D-glas\u00f6gon och konstaterar n\u00e4r jag r\u00f6r mig i det t\u00e4ta vimlet utanf\u00f6r omr\u00e5det \u2013 fortfarande med denna gassande sol varm \u00f6ver kl\u00e4derna \u2013 att de \u00e4r som stickprov ur denna massa av unga m\u00e4nniskor som kommer hit av anledningar som man snabbt blir f\u00f6r gammal f\u00f6r att komma ih\u00e5g, och som (alldeles) vuxna m\u00e4nniskor g\u00e4rna v\u00e4grar att f\u00f6rst\u00e5. \u00c5ngesten i ett matematikbetyg kan inte lindras av mer matteplugg. Den kan bara lindras av en festival. Det \u00e4r s\u00e5 det fungerar.<\/p>\n

\u201dDu har g\u00e5tt helt fel\u201d f\u00f6rklarar en v\u00e4nlig vakt n\u00e4r jag kommer till ing\u00e5ngen. \u201dDu ska tillbaka dit du kom ifr\u00e5n och s\u00e5 \u00e4nnu l\u00e4ngre\u201d. Hon pekar med hela handen och skrattar lite \u00e5t mig (f\u00f6r jag ser v\u00e4l ut som en som gl\u00f6mt att ta med sig vattenflaskan, vilket \u00e4r helt korrekt). Jag virrar omkring tills jag m\u00e4rker att en stor l\u00e5ngtradare skymmer sikten f\u00f6r skylten som leder till incheckningen. Till sist anl\u00e4nder jag till ett litet fint tr\u00e4hus d\u00e4r Tuva Nuvotnys storasyster \u2013 det m\u00e5ste det vara! \u2013 tittar ut genom ett f\u00f6nster i h\u00e4ngselbyxor och delar ut armband \u00e5t volont\u00e4rer, ambassad\u00f6rer, pressfolk och andra lyckligt lottade. I den lummiga gl\u00e4ntan \u2013 och det pl\u00f6tsliga lugnet \u2013 sp\u00e4nner hon ett pressarmband runt min handled och hoppas att jag har en underbar festival. Leendet best\u00e5r av den villkorsl\u00f6sa k\u00e4rlek som enbart best\u00e5r av ideella verksamheter. Jag blir alldeles \u00f6dmjuk, och t\u00e4nker att hoppet \u00e4r det sista som \u00f6verger oss.<\/p>\n

Och s\u00e5 p\u00e5 v\u00e4g in mot stan \u2013 jag skulle g\u00e4rna stanna, men jag har ett par sista skyldigheter kvar att utr\u00e4tta d\u00e4r jag kom ifr\u00e5n \u2013 tar jag av den d\u00e4r kavajen och konstaterar att jag helt klart har f\u00f6r mycket kl\u00e4der p\u00e5 mig och att bandana-killen hade helt r\u00e4tt. Nu b\u00f6rjar jag komma ih\u00e5g vad det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got.<\/p>\n

Framf\u00f6r mig anl\u00e4nder tv\u00e5 l\u00e5ngh\u00e5riga killar enbart ikl\u00e4dda ett par shorts och Converse-skor.
\n\u201dVi g\u00e5r \u00e5t helt fel h\u00e5ll\u201d s\u00e4ger den ena.
\n\u201dDet finns ju bara det h\u00e4r h\u00e5llet att g\u00e5\u201d s\u00e4ger den andra. \u201dJag ville ju bara hitta n\u00e5t att k\u00e4ka inne i stan\u201d
\n\u201dMen k\u00e4ka, vi beh\u00f6ver v\u00e4l inte k\u00e4ka.\u201d
\n\u201dMin mamma s\u00e4ger att jag m\u00e5ste k\u00e4ka\u201d
\n\u201dDu kan k\u00e4ka\u201d
\n\u201dDu kan vara min mamma\u201d
\n\u201dSka jag vara din mamma?\u201d
\n\u201dJa. Vad s\u00e4ger du?\u201d
\n\u201dDu m\u00e5ste \u00e4ta mat!\u201d
\n\u201dOkej, mamma\u201d<\/p>\n

De tv\u00e5 killarna \u00e4r tysta i n\u00e5gon sekund, och b\u00f6rjar d\u00e4refter skratta h\u00f6gt. Den ena killen \u2013 vi kan kalla honom Calvin Klein \u2013 l\u00e4gger armen om den andra, som vi kan kalla Bj\u00f6rn Borg, och s\u00e4ger \u201dDet blir bra det h\u00e4r\u201d<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Siesta<\/a>, musik<\/a>, musikfestival<\/a>, H\u00e4ssleholm<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det regnade och regnade och regnade. Det till och med haglade. Det regnade och regnade och haglade och bl\u00e5ste kallt i tre veckors tid. S\u00e5 var det stiltje en kv\u00e4ll. D\u00e4refter kom solen. Den v\u00e4llde ut \u00f6ver gator och torg och v\u00e4rmde allting till ugnstemperatur, och den gassade i dag efter dag och den ligger […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[2373,12282,3844,5054],"class_list":["post-36482","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","tag-hassleholm","tag-musik","tag-musikfestival","tag-siesta","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36482","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=36482"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/36482\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=36482"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=36482"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=36482"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}