{"id":36122,"date":"2011-05-23T08:52:38","date_gmt":"2011-05-23T06:52:38","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=36122"},"modified":"2011-05-23T08:52:38","modified_gmt":"2011-05-23T06:52:38","slug":"the-moniker-maktub-ett-lyckopiller","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=36122","title":{"rendered":"The Moniker – Maktub, ett lyckopiller"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Band: The Moniker
\nTitel: Maktub
\nBetyg: 4
\nUtgivningsdatum: 25 maj<\/p>\n

\u201dMaktub\u201d \u00e4r arabiska f\u00f6r \u201dDet stod skrivet\u201d, men ocks\u00e5 titeln p\u00e5 The Monikers nya album. Sj\u00e4lv tyckte jag det stod skrivet redan n\u00e4r Daniel Karlsson \u2013 som \u00e4r The Moniker \u2013 sj\u00f6ng Unchained melody i TV f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Maktub \u00e4r ett klart bevis p\u00e5 att The Moniker har b\u00e5de r\u00f6sten och musiken f\u00f6r att g\u00e5 riktigt l\u00e5ngt och Maktub \u00e4r en l\u00e5ngt steg p\u00e5 v\u00e4gen.<\/p>\n

Det \u00e4r s\u00e5 kravl\u00f6st som riktigt bra musik \u00e4r, inte helt befriat fr\u00e5n sorgliga slingor men allra mest hyllar Maktub livet och gl\u00e4djen och det sprudlar om i stort sett varje l\u00e5t. Man skulle kunna n\u00f6ja sig med att helt enkelt kalla det f\u00f6r pop, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en inte helt r\u00e4ttvis beskrivning. Det \u00e4r s\u00e5dan storslagen pop som bara blir riktigt bra n\u00e4r man tar ut sv\u00e4ngarna utan krusiduller och inte l\u00e5ter sig hindras av n\u00e5gon som s\u00e4ger \u201ddet h\u00e4r \u00e4r f\u00f6r mycket\u201d. Maktub blandar l\u00e5ngsamma ballader med praktfull gladpop och det s\u00e4tter sig p\u00e5 en g\u00e5ng, s\u00e4tter sig och stannar kvar. Det p\u00e5minner om Mika, men det b\u00e4r ocks\u00e5 sp\u00e5r av Beatles och Supertramp och den glada sextio- och sjuttiotalspopen som den var under sina allra finaste glansdagar.<\/p>\n

The Moniker triumferar framf\u00f6rallt i det breda register han har i sin r\u00f6st, som kommer fram som allra b\u00e4st i lyckopillret Oh my god! och den vackra Holy. Tyv\u00e4rr rinner charmen ut i sanden i slutet av skivan och jag tror den hade varit b\u00e4ttre med n\u00e5got sp\u00e5r mindre, framf\u00f6rallt k\u00e4nns John, Mr Onion and I relativt \u00f6verfl\u00f6dig och de m\u00e5nga balladerna som avslutar skivan blir just en ballad f\u00f6r mycket. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r Maktub en av mina favoritskivor hittills i \u00e5r, en musikkavalkad att bli riktigt f\u00f6r\u00e4lskad i.<\/p>\n