{"id":35782,"date":"2011-05-16T22:29:48","date_gmt":"2011-05-16T20:29:48","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=35782"},"modified":"2011-05-16T22:29:48","modified_gmt":"2011-05-16T20:29:48","slug":"fran-premiaren-pa-mellanhavandet-pa-teater-moment-om-att-tappa-bort-karleken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=35782","title":{"rendered":"Fr\u00e5n premi\u00e4ren p\u00e5 ”Mellanhavandet” p\u00e5 teater Moment – om att tappa bort k\u00e4rleken"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nKatta och Micke \u00e4r s\u00e5 k\u00e4ra – och s\u00e5 f\u00e5r de ett barn. Och Micke f\u00e5r dr\u00f6mkontrakt f\u00f6r ett tre\u00e5rigs projekt i K\u00f6penhamn.
\nMen n\u00e5got blir fel. Katta skulle skriva p\u00e5 sin uppsats, men g\u00e5r bara hemma i l\u00e4genheten i K\u00f6penhamn med deras barn. Hon m\u00e5r s\u00e4mre och s\u00e4mre – och n\u00e5got blir fel i deras f\u00f6rh\u00e5llande. Micke tycker att allt \u00e4nd\u00e5 \u00e4r r\u00e4tt OK. Han jobbar och g\u00e5r p\u00e5 puben med polarna, fast han m\u00e4rker att frun blir s\u00e5 arg och inte alls \u00e4r som n\u00e4r de blev k\u00e4ra.<\/p>\n

Ja, vad \u00e4r det som h\u00e4nder n\u00e4r k\u00e4rleken tappas bort. Fast b\u00e5da egentligen \u00e4lskar varandra. \u00c4r det n\u00e5got i det f\u00f6rflutna som sp\u00f6kar?<\/p>\n

Lumor g\u00e4star moment:teater med f\u00f6rest\u00e4llningen ”Mellanhavandet” – som \u00e4r en stark pj\u00e4s med en effektiv, stram enkel scenl\u00f6sning. En man och en kvinna p\u00e5 var sin stol och en cd-spelare mellan dem p\u00e5 golvet.
\nF\u00f6rest\u00e4llningen tr\u00e4ffar rakt in i magen, jag tror vi alla kan k\u00e4nna igen delar av dialogerna, monologerna och tankarna, antingen fr\u00e5n egna relationer eller andras.<\/p>\n

En oerh\u00f6rd styrka i f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r att allt i inte s\u00e4gs. Det \u00e4r mycket mellan raderna, mycket vi f\u00f6r k\u00e4nna och t\u00e4nka sj\u00e4lva. <\/p>\n

Sk\u00e5despelarinsatserna imponerade. Isabell Sollman som spelar Katta \u00e4r stram och bitter i ansiktet men n\u00e4r tiden i b\u00f6rjan av relationen skildras lyser hon av f\u00f6r\u00e4lskelse och \u00e4r som en helt annan person. Peter J\u00e4rn som Micke \u00e4r ocks\u00e5 lika trov\u00e4rdig, blir mer och mer tr\u00e4ngd och reagerar i sin maktl\u00f6shet precis s\u00e5 som han inte borde.<\/p>\n

En stark f\u00f6rest\u00e4llning och mycket sorglig. Att det kan vara s\u00e5 sv\u00e5rt att n\u00e5 varandra, n\u00e4r man innerst inne vill ha k\u00e4rlek. Att det g\u00e5r att bli s\u00e5 bitter och missunnsam att utan att mena n\u00e5got illa \u00e4nd\u00e5 skadar varandra och det v\u00e4rsta av allt, skadar barnet.<\/p>\n

Beh\u00f6ver jag s\u00e4ga att publiken p\u00e5 premi\u00e4ren gav st\u00e5ende ovationer?<\/p>\n

Alla som n\u00e5gon g\u00e5ng haft n\u00e5gon k\u00e4rleksrelation b\u00f6r se den. <\/p>\n

Ur ett pressmeddelande om f\u00f6rest\u00e4llningen<\/strong><\/a>:<\/p>\n

Hur kan tv\u00e5 m\u00e4nniskor som en g\u00e5ng \u00e4lskat varandra och f\u00e5tt barn komma till det l\u00e4get att de g\u00f6r vad som helst f\u00f6r att f\u00e5 bort den andra ur sitt, och d\u00e4rmed ur barnets, liv?<\/p>\n

Mellanhavandet \u00e4r en l\u00e5gm\u00e4ld och personlig f\u00f6rest\u00e4llning om k\u00e4rlek, j\u00e4mlikhet och f\u00f6r\u00e4ldraskap.<\/p>\n

I Sverige m\u00f6ts f\u00f6r\u00e4ldrar i domstol flera g\u00e5nger i veckan. Sedan ett lagtill\u00e4gg inf\u00f6rdes 2006 har antalet v\u00e5rdnadstvister \u00f6kat dramatiskt samtidigt som f\u00e4rre par \u00e4n n\u00e5gonsin v\u00e4ljer att g\u00e5 p\u00e5 samarbetssamtal. Pj\u00e4sen utg\u00e5r delvis fr\u00e5n dokument\u00e4rt material.<\/p><\/blockquote>\n

scenografi\/ljus\/kostym: Sven Haraldsson
\nbarnets r\u00f6st: Jack Stenstr\u00f6m
\nljuddesign: Hobi Jarne
\ntons\u00e4ttare: Saemundur Grettisson a.k.a Nya Sampan
\ngrafisk design: Erica Jacobson
\ndramaturg: Therese S\u00f6derberg
\nteknik: Maja Frykberg Andersson
\nscenografiassistent: Signe Dalsgaard
\nljusassistent: Mathias Olsson
\nproducent: Rebecca Medici
\nproduktion: LUMOR med st\u00f6d av Kulturr\u00e5det, Konstn\u00e4rsn\u00e4mnden & Kulturf\u00f6rvaltningen<\/p>\n

LUMOR \u00e4r en frigrupp som varit verksam sedan 1999<\/strong><\/a>.
\nPaula Stenstr\u00f6m \u00e4r konstn\u00e4rlig ledare och Isabell Sollman har medverkat i flertalet av LUMORs upps\u00e4ttningar. Isabell har liksom Peter J\u00e4rn l\u00e5ng erfarenhet fr\u00e5n teater och film och de har b\u00e5da medverkat i flera av moment:teaters f\u00f6rest\u00e4llningar.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om teater:moment<\/a>, teaterrecension<\/a>, lumor<\/a>, relationer<\/a>, v\u00e5rdnadstvist<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Katta och Micke \u00e4r s\u00e5 k\u00e4ra – och s\u00e5 f\u00e5r de ett barn. Och Micke f\u00e5r dr\u00f6mkontrakt f\u00f6r ett tre\u00e5rigs projekt i K\u00f6penhamn. Men n\u00e5got blir fel. Katta skulle skriva p\u00e5 sin uppsats, men g\u00e5r bara hemma i l\u00e4genheten i K\u00f6penhamn med deras barn. Hon m\u00e5r s\u00e4mre och s\u00e4mre – och n\u00e5got blir fel i […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,31],"tags":[3378,4702,5650,12289,6299],"class_list":["post-35782","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-teaterrecension","tag-lumor","tag-relationer","tag-teatermoment","tag-teaterrecension","tag-vardnadstvist","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/35782","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=35782"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/35782\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=35782"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=35782"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=35782"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}