{"id":35403,"date":"2011-05-09T10:08:27","date_gmt":"2011-05-09T08:08:27","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=35403"},"modified":"2011-05-09T10:08:27","modified_gmt":"2011-05-09T08:08:27","slug":"la-boheme-pa-pipersgatan-stor-succe-inte-minst-tack-vare-mimi-och-rodolphe","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=35403","title":{"rendered":"La Boheme p\u00e5 Pipersgatan &#8211; stor succ\u00e9 &#8211; inte minst tack vare Mimi och Rodolphe"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/labohemerodolphelabohemescensangarna.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/labohemerodolphelabohemescensangarna.jpg\" alt=\"\" title=\"labohemerodolphelabohemescensangarna\" width=\"180\" height=\"184\" class=\"aligncenter size-full wp-image-35404\" \/><\/a><br \/>\nLa Boh\u00e8me i Scens\u00e5ngarnas version p\u00e5 Teater DuVill, Pipersgatan 4 blev en riktig succ\u00e9 f\u00f6rst och fr\u00e4mst f\u00f6r att Mimi och Rodolphe \u00e4r ett s\u00e5dant fantastiskt fint par \u2013 s\u00e5ngligt och sceniskt sett, men ocks\u00e5 f\u00f6r den att den fantastiska musiken som exekveras av Jacob Piamorex Moscowicz. Det l\u00e5ter som mycket mer \u00e4n det faktiskt \u00e4r ett \u2013 keybord\/piano.<\/p>\n<p>Det fanns ocks\u00e5 andra goda s\u00e5nginsatser, men det \u00e4r klart att just detta verk handlar mycket om k\u00e4rleksparet, men ocks\u00e5 om Musetta och Marcel. Men mer om detta l\u00e4ngre fram.<\/p>\n<p>Det \u00e4r i alla de b\u00e4sta bem\u00e4rkelser en klassisk upps\u00e4ttning d\u00e4r scenografin med enkla medel f\u00f6rflyttar oss till en vindsv\u00e5ning i det d\u00e5tida Quarter Latins Paris, typ 1890-talet. Att sj\u00e4lva upptakten till operans handling egentligen utspelar sig p\u00e5 julafton l\u00e5tsas man inte om och det har f\u00f6rmodligen inte heller n\u00e5gon st\u00f6rre betydelse i denna upps\u00e4ttning. Det centrala h\u00e4r \u00e4r ju k\u00e4rleksaff\u00e4ren mellan operans huvudpersoner dvs Mimi och Rodolphe.<\/p>\n<p>I de vanligt f\u00f6rekommande upps\u00e4ttningarna spelar \u00e4ven m\u00e5laren Marcel och hans \u00e4lskarinna Musetta (e) en stor roll, men inte i denna upps\u00e4ttning.<\/p>\n<p>Upps\u00e4ttningen regisseras av en teaterregiss\u00f6r, Peter Bark och det m\u00e4rks ibland att det just \u00e4r en teaterregiss\u00f6r, som har haft sitt finger med i spelet. Detta inte noterat som n\u00e5got negativt, utan mer f\u00f6r att f\u00f6rklara vissa scener i f\u00f6rest\u00e4llningen, fr\u00e4mst i f\u00f6rsta akten men \u00e4ven senare. Det ges en viss en f\u00f6rklaring till detta i programbladet, men jag \u00e4r inte s\u00e4ker p\u00e5 att den f\u00f6rklaringen h\u00e5ller och detta beror inte p\u00e5 att detta var d\u00e5ligt framf\u00f6rt, men min grund-inst\u00e4llning \u00e4r att de som medverkar i en f\u00f6rest\u00e4llning skall sjunga samtidigt som de agerar.<\/p>\n<p>Trots att scenen \u00e4r ganska liten s\u00e5 \u00e4r n\u00e4stan alla scener, som brukar vara med p\u00e5 st\u00f6rre scener, med i denna upps\u00e4ttning, men naturligtvis i en n\u00e5gon annan utformning.<\/p>\n<p>Att kalla scenen scenen d\u00e4r bohemerna larvar sig och dansar olika danser med varandra och enskilt f\u00f6r balscenen verkar dock vara en \u00f6verdrift, men det var roligt och rappt framf\u00f6rt. Roligt och med en stor portion komisk talong var ocks\u00e5 Erik Johansson\u00b4s framf\u00f6rande av hyresv\u00e4rden Benoit, men i \u00e4nd\u00e5 st\u00f6rre utstr\u00e4ckning g\u00e4ller det Alcindoro, Musettas beskyddare, innan hon \u00f6verger honom och \u00e5terg\u00e5r till sin k\u00e4rleksaff\u00e4r med Marcel.<\/p>\n<p>En del av s\u00e5ngare \u00e4r jag bekant med sedan tidigare enda undantagen \u00e4r Barbro \u00d6gren och Alexander Nordwall.<br \/>\nMarcel som sj\u00f6ngs av Alexander Nordwall visade sig besitta en varm och fin barytonst\u00e4mma, n\u00e4r han koncentrerade sig p\u00e5 s\u00e5ngen. Detta blev s\u00e4rskilt tydligt i de tv\u00e5 sista akterna. Barbro \u00d6gren gjorde inte s\u00e5 mycket v\u00e4sen av sig, men hon tog sig p\u00e5 slutet.<\/p>\n<p>Bland \u00f6vriga bohemer utm\u00e4rkte sig s\u00e4rskilt Tomas \u00d6hman i filosofens parti, Colline, och det gjorde han p\u00e5 ett alldeles utm\u00e4rkt s\u00e4tt i sin egentliga aria; den om hans k\u00e4ra \u00f6verrock, som han med lite vemod \u00e4r beredd att s\u00e4lja f\u00f6r att Mimi skall kunna f\u00e5 sin medicin.<\/p>\n<p>Kv\u00e4llens mest framtr\u00e4dande prestation svarade utan tvekan k\u00e4rleksparet, Mimi och Rodolphe f\u00f6r. De gick fr\u00e5n klarhet till klarhet och i slutakten lyckades t o m  en liten t\u00e5r, &#8221;una furtiva lagrima\u201d leta sig in i mitt ena \u00f6ga.<\/p>\n<p>Nu n\u00e4r jag har skrivit ner mina intryck fr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningen har jag ocks\u00e5 l\u00e4st andra synpunkter p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen och jag kan skriva under p\u00e5 mycket av deras synpunkter, men jag skulle vilja v\u00e4nda lite p\u00e5 deras syn och p\u00e5st\u00e5 att med s\u00e5 bra r\u00f6ster, som jag lyssnade p\u00e5 ig\u00e5r eftermiddag, skulle jag p\u00e5st\u00e5 att de borde f\u00e5 en chans att sjunga p\u00e5 en stor operascen. <\/p>\n<p>Varf\u00f6r inte p\u00e5  Folkoperan eller Kungliga Operan? <\/p>\n<p>Till dig som \u00e4r ovan kan jag rekommendera ett bes\u00f6k just denna m\u00e5nad och se deras upps\u00e4ttning av \u201dLa Boh\u00e8me\u201d. Jag lovar dig det \u00e4r ocks\u00e5 en fantastisk upplevelse att lyssna till musiken n\u00e4r den framf\u00f6rs av Kungliga hovkapellet.<\/p>\n<p>Om du fortfarande \u00e4r lite os\u00e4ker kan du k\u00f6pa en lyssnar plats f\u00f6r sextio kronor, men jag rekommenderar dig att s\u00e4tta dig p\u00e5 tredje raden, d\u00e4r ser man bra och framf\u00f6rallt h\u00f6r du musiken b\u00e4st h\u00e4r.<\/p>\n<p>Musik: Giacomo Puccini<br \/>\nLibretto: Luigi Illica och Giuseppe Giacosa<br \/>\nPianist: Jacob Piamorex Moscowicz<\/p>\n<p><b> Produktionsteam<\/b><br \/>\nScenografi och kostym: Ilona Autio<br \/>\nLjusdesign: Martin Wallin<br \/>\nProgramblad: Erik Johansson<br \/>\nFotograf: Hannele Philipson<br \/>\nRegiss\u00f6r: Peter Bark<br \/>\nProducent: Barbro \u00d6gren<\/p>\n<p>I ROLLERNA<br \/>\nRodolphe: John Hague<br \/>\nMimi: Ilona Autio<br \/>\nMarcel: Alexander Nordwall<br \/>\nMusetta: Barbro \u00d6gren<br \/>\nColline: Tomas \u00d6hman<br \/>\nSchaunard: Jaako Kerola<br \/>\nAlcindoro\/Benoit\/&#8221;Kufen&#8221;: Erik Johansson<\/p>\n<p>\u00d6VRIGA MEDVERKANDE<br \/>\nFrancine: Silke Varga Laur\u00e9n<br \/>\nJacques: Hannes Fohlin<br \/>\nJuliette: Hanna Marjo<br \/>\nAmelie: Sabrina Cucci<br \/>\nHenri: G\u00f6ran Holm<\/p>\n<p>RECENSIONER<br \/>\n<a href=\"http:\/\/teatermagasinet.se\/?p=2002\">Teatermagasinet<\/a><br \/>\n<a href=\"http:\/\/kattk.org\/2011\/05\/opera-pa-liten-scen-ar-fantastiskt\/\">Kattkorgen<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>La Boh\u00e8me i Scens\u00e5ngarnas version p\u00e5 Teater DuVill, Pipersgatan 4 blev en riktig succ\u00e9 f\u00f6rst och fr\u00e4mst f\u00f6r att Mimi och Rodolphe \u00e4r ett s\u00e5dant fantastiskt fint par \u2013 s\u00e5ngligt och sceniskt sett, men ocks\u00e5 f\u00f6r den att den fantastiska musiken som exekveras av Jacob Piamorex Moscowicz. Det l\u00e5ter som mycket mer \u00e4n det faktiskt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[3197,4367,4960],"class_list":{"0":"post-35403","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"tag-la-boheme","8":"tag-pipersgatan","9":"tag-scensangarna","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/35403","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=35403"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/35403\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=35403"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=35403"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=35403"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}