{"id":34137,"date":"2011-04-19T07:27:01","date_gmt":"2011-04-19T05:27:01","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=34137"},"modified":"2011-04-19T07:27:01","modified_gmt":"2011-04-19T05:27:01","slug":"boken-om-mig-sjalv-av-kajsa-grytt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=34137","title":{"rendered":"Boken om mig sj\u00e4lv av Kajsa Grytt"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Jag har en aversion mot memoarer. Memoarer som beskriver korta liv bara f\u00f6r att de skall ges ut av n\u00e5gon som \u00e4r just nu k\u00e4nd och i ropet. F\u00f6rlagen t\u00e4vlar om att k\u00e4ndispublicera b\u00f6cker mer eller mindre utan krav p\u00e5 kvalitet och som jag uppfattar det n\u00e5got att ber\u00e4tta som ber\u00f6r. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r jag s\u00e5 himla glad \u00f6ver att Nordstedt publicerat Kajsa Grytts bok ”Boken om mig sj\u00e4lv”<\/a> f\u00f6r den \u00e4r s\u00e5 tv\u00e4rtemot mina f\u00f6rdomar det kan komma. <\/p>\n

Det \u00e4r n\u00e5got magiskt n\u00e4r man l\u00e4ser den h\u00e4r boken, jag kan inte f\u00f6rklara, f\u00f6r det \u00e4r inte spr\u00e5ket i sig. Den \u00e4r skriven i vardaglig prosa, men oerh\u00f6rt medryckande. Den saknar snirkliga ber\u00e4ttelser och skeenden, avskalad \u00e4r ett ord jag vill anv\u00e4nda. S\u00e5 oerh\u00f6rt sj\u00e4lvutl\u00e4mnande att den bitvis k\u00e4nns s\u00e5 privat att den som inte vet eller har m\u00f6tt Kajsa, \u00e4nd\u00e5 kan komma henne oerh\u00f6rt n\u00e4ra. Kanske bitvis s\u00e5 n\u00e4ra att vi k\u00e4nns som smygtittare.<\/p>\n

Vi k\u00e4nner igen oss, jag g\u00f6r det, \u00e4ven om hennes liv \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n mitt i m\u00e5nga stycken, s\u00e5 k\u00e4nns det v\u00e4lbekant. Jag kan uppleva r\u00e4dslan och oron \u00f6ver att inte bli tagen p\u00e5 allvar, s\u00f6kandet efter en roll i livet. En roll som f\u00f6r Kajsas del av naturliga sk\u00e4l r\u00f6r sig i musikens v\u00e4rld. Den k\u00e4nns som en viktig bit, men oerh\u00f6rt levande blir det n\u00e4r hon ber\u00e4ttar om arbetet med missbrukare p\u00e5 V\u00e4stberga G\u00e5rd och andra st\u00e4llen. N\u00e4r hon tr\u00e4nger sig f\u00f6rbi f\u00e4ngelsebyr\u00e5kratin f\u00f6r att bli r\u00f6sten f\u00f6r de m\u00e5nga kvinnor som sitter i f\u00e4ngelse. N\u00e4r hon p\u00e5 st\u00f6rsta allvar och utan bitankar l\u00e5ter deras texter bli det som n\u00e5r oss utanf\u00f6r murarna f\u00f6r att beskriva vad kvinnor bakom galler k\u00e4nner och vill s\u00e4ga, n\u00e4r ingen annan lyssnar. Det finns en stark koppling mellan kamraterna som g\u00e5r under i missbruk, lever med missbruk men d\u00e4r Kajsa sj\u00e4lv lyckas h\u00e5lla sig vid sidan om, f\u00f6r att i en annan tid bli den som vill bidra till en b\u00e4ttre v\u00e4rld utan heroin och kriminalitet.<\/p>\n

Det som griper mig mer<\/strong>, \u00e4r ocks\u00e5 hennes ber\u00e4ttelser om k\u00e4rlek och l\u00e4ngtan efter n\u00e5gon som bara finns d\u00e4r f\u00f6r henne. Det vimlar f\u00f6rbi f\u00f6rh\u00e5llanden, l\u00e4ngre eller tillf\u00e4lliga, dr\u00f6mmar, men att lyckas beskriva uppbrott och passion utan att s\u00e5ra den som \u00e4r andra parten \u00e4r starkt. Relationen med Plura l\u00e5ter oss m\u00e4rka att det fanns en l\u00e4ngtan efter n\u00e5got best\u00e5ende, hon f\u00f6ljer honom l\u00e4nge \u00e4nda in till kranen (langaren) i samma f\u00e5f\u00e4nga f\u00f6rhoppning tror jag som andra kvinnor som lever med m\u00e4n som missbrukar – de kanske l\u00e4gger av om de \u00e4lskar tillr\u00e4ckligt.<\/p>\n

”Boken om mig sj\u00e4lv”<\/strong> \u00e4r \u00f6msint och f\u00f6rsiktig, d\u00e4r tv\u00e5 liv lever parallellt. Kajsa idag och ig\u00e5r. Vi kan f\u00f6lja karri\u00e4ren med Tant Strul, f\u00f6rs\u00f6ken till andra konstellationer, kampen mot skivbolagen som vill se hits och s\u00e4ljande l\u00e5tar, som inte ger utrymme f\u00f6r att driva det udda. <\/p>\n

Musik skall vara l\u00f6nsam. Vi f\u00f6ljer arbetet med att skapa en musik idag, men allt reser sig med fr\u00e5getecken om vem hon sj\u00e4lv \u00e4r. Vem \u00e4r Kajsa? Ibland skymtar hon med sonen Fabian, d\u00e4r faller bitarna p\u00e5 plats. Inte kycklingmamma, inte curlingf\u00f6r\u00e4ldern utan mamman som ger utrymme och m\u00f6jligheter f\u00f6r sonen. D\u00e4r skymtar en kort bild av den starka men ocks\u00e5 s\u00f6kande mamman, som inte lever igenom utan lever med Fabian.<\/p>\n

Kajsa Grytt \u00e4r en sammansm\u00e4ltning av v\u00e4nster-Sverige d\u00e4r det fortfarande var m\u00f6jligt f\u00f6r \u00f6verklassen att sl\u00e5 sig ihop med arbetarklass. Hennes liv cirklar fr\u00e5n relativt tryggt f\u00f6rh\u00e5llande med sl\u00e4ktingar som erbjuder oaser, men ocks\u00e5 den stora sorgen med skilsm\u00e4ssan mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna. Hon v\u00e4xer upp i en tid d\u00e5 vi alla trodde p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring genom olika aktiviteter, i en tid d\u00e5 droger betraktades som en del av livet och f\u00f6r\u00e4ndringen. I gr\u00e4nslandet d\u00e4r man m\u00e5ste sl\u00e5 ner f\u00f6tterna och s\u00e4ga hit men inte l\u00e4ngre. Det r\u00e4ddade liv och det r\u00e4ddade Kajsa. Vi luktar p\u00e5 faran f\u00f6r att finna att vi inte bem\u00e4strar den.<\/p>\n

Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att m\u00e5nga i min och Kajsas generation samt insatta runtomkring, kan l\u00e4sa den h\u00e4r boken och bara s\u00e5 njuta, k\u00e4nna och f\u00f6rst\u00e5. Men jag \u00e4r tveksam om den unga generationen som borde l\u00e4sa den, kan ta till sig boken utan att st\u00e4lla fr\u00e5gor om alla de band och musiker som fanns och finns parallellt med Kajsa s\u00e4tter hinder. Joakim Th\u00e5str\u00f6m v\u00e4cker n\u00e5gra unga hj\u00e4rnor men alla nicknames p\u00e5 k\u00e4nda och ok\u00e4nda musiker, kan k\u00e4nnas lite mycket. Varf\u00f6r vill jag att unga m\u00e4nniskor skall l\u00e4sa den, jo f\u00f6r att det finns s\u00e5 mycket av k\u00e4nslor, tankar kring om vem eller vilka vi \u00e4r. R\u00e4dslor, brister i tillit och sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Om vi l\u00e4ser kan vi bli st\u00e4rkta i att v\u00e5ga s\u00f6ka en egen v\u00e4g.<\/p>\n

Kajsa skriver:
\nDet \u00e4r en ny tid nu. Vi m\u00e5ste slipa v\u00e5ra huvuden, v\u00e5ra argument. Jag \u00e4r inte vad jag \u00e4ger. Jag \u00e4r mina v\u00e4rderingar och mina handlingar. Jag \u00e4r mina tankar om mig sj\u00e4lv, andra och v\u00e4rlden. Jag \u00e4r alla. Jag \u00e4r v\u00e4rlden.<\/em><\/p>\n

Titel: Boken om mig sj\u00e4lv
\nF\u00f6rfattare: Kajsa Grytt
\nISBN: 9789113032719
\nF\u00f6rlag: Norstedts<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om memoar<\/a>, biografi<\/a>, Kajsa Grytt<\/a>, bokrecension<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag har en aversion mot memoarer. Memoarer som beskriver korta liv bara f\u00f6r att de skall ges ut av n\u00e5gon som \u00e4r just nu k\u00e4nd och i ropet. F\u00f6rlagen t\u00e4vlar om att k\u00e4ndispublicera b\u00f6cker mer eller mindre utan krav p\u00e5 kvalitet och som jag uppfattar det n\u00e5got att ber\u00e4tta som ber\u00f6r. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r jag s\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[667,788,2830,3607],"class_list":{"0":"post-34137","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-bokrecension","7":"category-litteratur","8":"category-recension","9":"tag-biografi","10":"tag-bokrecension-2","11":"tag-kajsa-grytt","12":"tag-memoar","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/34137","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=34137"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/34137\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=34137"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=34137"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=34137"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}