{"id":33647,"date":"2011-04-09T10:03:58","date_gmt":"2011-04-09T08:03:58","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=33647"},"modified":"2011-04-09T10:03:58","modified_gmt":"2011-04-09T08:03:58","slug":"pascalmattias-alkberg-med-albumet-allt-det-har-recension","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=33647","title":{"rendered":"Pascal\/Mattias Alkberg med albumet Allt Det H\u00e4r, recension"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Artist: Pascal\/Mattias Alkberg
\nTitel: Allt Det H\u00e4r
\nBetyg: 4
\nUtgivningsdatum: 13 April<\/p>\n

N\u00e4r tv\u00e5 svenska akter v\u00e4ljer att g\u00f6ra en split-skiva \u00e4r det bara att tacka och ta emot. N\u00e4r det sedan \u00e4r tv\u00e5 otroligt sp\u00e4nnande akter \u00e4r mina f\u00f6rv\u00e4ntningar skyh\u00f6ga.<\/p>\n

Mattias Alkberg \u00e4r mest k\u00e4nd som s\u00e5ngare i The Bear Quartet och tidigare frontfigur f\u00f6r MABD. P\u00e5 senare \u00e5r har han sysslat med soloprojekt och levererade 2009 \u00e5rs absolut b\u00e4sta album: Nerverna. Pascal \u00e5 andra sidan \u00e4r en trio fr\u00e5n Gotland som spelar skr\u00e4nig rockmusik och har sedan starten 2005 sl\u00e4ppt tre album. De spelar minimalistisk rockmusik som de sj\u00e4lva beskriver som grottmusik vilket \u00e4r en alldeles f\u00f6rtr\u00e4fflig beskrivning.<\/p>\n

Split-albumet Allt Det H\u00e4r \u00e4r uppdelad i tv\u00e5 delar. Mattias Alkberg dominerar den f\u00f6rsta sidan med fyra egna l\u00e5tar. F\u00f6rsta sp\u00e5ret Den Din V\u00e4n \u00e4r en skramlig och sv\u00e4ngig l\u00e5t med kraftiga influenser av det grottsound som Pascal sysslar med. Mitt Smutsiga Blod \u00e4r en lite mer l\u00e5gm\u00e4ld l\u00e5t om prestations\u00e5ngest och d\u00e5ligt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende d\u00e4r Alkberg sjunger: \u201den akademisk kvart r\u00e4cker inte livet ut\u201d och om hur \u201dviljan \u00e4r o\u00e4ndlig\u201d men \u201df\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r inte stor nog\u201d. <\/p>\n

Temat d\u00e5ligt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende blandat med en pessimistisk livssyn \u00e4r inget nytt f\u00f6r Mattias Alkberg utan \u00e4r ganska vanligt f\u00f6rekommande i hans musik. Men det \u00e4r sv\u00e5rt att klaga n\u00e4r det g\u00f6rs med s\u00e5dant finess och v\u00e4rme. Covern Regnet I S\u00f6dert\u00e4lje, skriven av Bob Hund-gitarristen Conny Nimmersj\u00f6, \u00e4r en fin och vemodig historia om en barndomsv\u00e4n p\u00e5 glid. H\u00f6jdpunkten p\u00e5 Alkbergs sida \u00e4r rockabilly-influerade Svensk Musik d\u00e4r Alkberg lyckas med konststycket att f\u00e5 in ordet \u201dh\u00f6vlighet\u201d i en rocktext som att det \u00e4r inget m\u00e4rkv\u00e4rdigt med det. Onekligen den b\u00e4sta svenska rocktexten sedan Olle Ljungstr\u00f6ms Svenskt St\u00e5l.<\/p>\n

Efter Alkbergs lysande inledning bjuds vi p\u00e5 fem sp\u00e5r av Pascal d\u00e4r titelsp\u00e5ret allts\u00e5 \u00e4r ett samarbete med Mattias Alkberg. Jag trodde att Pascal inte skulle kunna m\u00e4ta sig med Alkberg men faktum \u00e4r att bandet klarar sig undan med hedern i beh\u00e5ll. Deras l\u00e5tar bjuder n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte p\u00e5 n\u00e5gon variation eller visar p\u00e5 n\u00e5gon ny utveckling f\u00f6r bandet men det l\u00e5ter fortfarande r\u00e4tt bra.<\/p>\n

Det skulle vara l\u00e4tt att kritisera bandets insats h\u00e4r f\u00f6r att de rent textm\u00e4ssigt inte kan m\u00e4ta sig mot Alkberg. F\u00f6r i \u00e4rlighetens namn blir det oftast r\u00e4tt s\u00e5 banalt i stil med \u201dLivet p\u00e5 jorden \u00e4r ett kaos\u201d och \u201dVet du vad jag gillar hos dig? \u00c4rligt talat ingenting\u201d. Men det k\u00e4nns som att man missar po\u00e4ngen med Pascal ifall man avf\u00e4rdar dem p\u00e5 grund av de enkla texterna. Det som \u00e4r bra med Pascal \u00e4r deras f\u00f6rm\u00e5ga att med enkla medel skapa skev rockmusik som faktiskt k\u00e4nns hotfull. Det \u00e4r n\u00e5gonting de lyckas v\u00e4l med h\u00e4r. De \u00e4r som en svensk motsvarighet till The Gun Club med en inte s\u00e5 liten st\u00e4nk av The Birthday Party och det \u00e4r ju aldrig fel.<\/p>\n

I slut\u00e4ndan \u00e4r Allt Det H\u00e4r ett b\u00e5de logiskt och v\u00e4l genomf\u00f6rt samarbete mellan tv\u00e5 svenska musikakter som f\u00f6redrar musikalisk integritet framf\u00f6r bred genomslagskraft. I sommar kan ni se Pascal och Mattias Alkberg p\u00e5 Storsj\u00f6yran tillsammans med tio andra musikaliska sj\u00e4lsfr\u00e4nder under minifestivalen Text & Musik. G\u00f6r er sj\u00e4lv en tj\u00e4nst och \u00e5k dit.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om recension<\/a>, Mattias Alkberg<\/a>, Pascal<\/a>, skivnytt<\/a>, popmusik<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artist: Pascal\/Mattias Alkberg Titel: Allt Det H\u00e4r Betyg: 4 Utgivningsdatum: 13 April N\u00e4r tv\u00e5 svenska akter v\u00e4ljer att g\u00f6ra en split-skiva \u00e4r det bara att tacka och ta emot. N\u00e4r det sedan \u00e4r tv\u00e5 otroligt sp\u00e4nnande akter \u00e4r mina f\u00f6rv\u00e4ntningar skyh\u00f6ga. Mattias Alkberg \u00e4r mest k\u00e4nd som s\u00e5ngare i The Bear Quartet och tidigare frontfigur […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,22],"tags":[3559,4269,4436,12285,5121],"class_list":["post-33647","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-skivor","tag-mattias-alkberg","tag-pascal","tag-popmusik","tag-recension","tag-skivnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/33647","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=33647"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/33647\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=33647"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=33647"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=33647"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}