{"id":32967,"date":"2011-03-28T10:14:35","date_gmt":"2011-03-28T09:14:35","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=32967"},"modified":"2011-03-28T10:14:35","modified_gmt":"2011-03-28T09:14:35","slug":"radiohead-the-king-of-limbs-inte-sarskilt-djarvt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=32967","title":{"rendered":"Radiohead: The King Of Limbs – inte s\u00e4rskilt dj\u00e4rvt"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Grupp: Radiohead
\nAlbum: The King Of Limbs
\nBetyg: 2
\nDatum: 28 Mars 2011
\nF\u00e5 band av i dag har en s\u00e5dan integritet och auktoritet som Radiohead. Framtoningen \u00e4r allvarlig och konstn\u00e4rlig. Ambitionerna h\u00f6gt st\u00e4llda. Gud n\u00e5de den recensent eller rockkonn\u00e4ss\u00f6r som inte lyssnar and\u00e4ktigt och sedan levererar en v\u00e4lformulerad \u00e5sikt om det bandet har \u00e5stadkommit. M\u00e5nga sl\u00e5r n\u00e4stan knut p\u00e5 sig sj\u00e4lva i jakten p\u00e5 l\u00e4mpliga ord och referenspunkter. Som om \u00e5sikterna till varje pris m\u00e5ste vara lika experimentella som musiken.
\n(Man kr\u00e5nglar f\u00f6rst\u00e5s till det i on\u00f6dan. Det enda man beh\u00f6ver s\u00e4ga \u00e4r ju att Radiohead g\u00f6r en krautrock-twistad utanf\u00f6r boxen-mix som p\u00e5minner om Aphex Twin m\u00f6ter John Hassell n\u00e5gonstans i trakten av ambient jazz, post-dubstep och gamelan, tryfferat med klonade electro-chirrups och off-kilter soundscapes…).<\/p>\n

Radiohead \u00e4r det modiga bandet som v\u00e5gar utmana. Som v\u00e5gar experimentera och f\u00f6ra rockmusiken in p\u00e5 nytt gr\u00e4s. Som inte lyssnar p\u00e5 fansens \u00f6nskem\u00e5l om mer av samma utan obevekligt f\u00f6ljer sin egen musa vart h\u00e4n det \u00e4n barkar. Detta \u00e4r Radioheads epitet. Och ryktet \u00e4r inte of\u00f6rtj\u00e4nt. Att g\u00e5 fr\u00e5n kommersiellt framg\u00e5ngsrika OK Computer (1997) till de experimentella utflykterna Kid A (2000) och Amnesiac (2001) \u00e4r v\u00e4rt all respekt. Att leverera ett album f\u00f6r gratis nedladdning med frivillig betalning vittnar ocks\u00e5 om en p\u00e5hittighet ut\u00f6ver det vanliga.
\nN\u00e4r denna den moderna progressiva rockens kr\u00f6nta kungar nu under en flera veckor l\u00e5ng marknadsf\u00f6ringsprocess sl\u00e4pper sitt \u00e5ttonde album s\u00e5 h\u00e5ller v\u00e4rlden andan.<\/p>\n

Man kan fr\u00e5ga sig vad en s\u00e5 upph\u00f6jd och gudalik position g\u00f6r med ett bands kreativitet. Hotar den att f\u00f6rlama och bakbinda. Eller skapar den en trygg plattform p\u00e5 vilken man kan forts\u00e4tta att bygga sina kompromissl\u00f6sa kompositioner och i lugn och ro utveckla sina visioner?
\nTyv\u00e4rr ger inte A King Of Limbs svaret p\u00e5 dessa fr\u00e5gor. \u00c5 ena sidan finns det inget p\u00e5 plattan som tyder p\u00e5 att Radiohead skulle lida av brist p\u00e5 id\u00e9er. Mer \u00e4n att den \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt kort. \u00c5 den andra g\u00f6r man inte ett dugg f\u00f6r att provocera eller ta sitt skapande fram\u00e5t. Om inte albumet f\u00f6ljs av en del tv\u00e5, vilket det ryktas om, med betydligt dj\u00e4rvare tong\u00e5ngar, s\u00e5 \u00e4r King Of Limbs varken mer eller mindre \u00e4n det man nu f\u00f6r tiden vant sig vid att Radiohead \u00e4r och skall vara.
\nVad vi serveras \u00e4r 37 minuter – \u00e5tta l\u00e5tar – med n\u00f6dtorftigt uppfyllda f\u00f6rv\u00e4ntningar. Det \u00e4r inte d\u00e5ligt. Det \u00e4r inte h\u00e4pnadsv\u00e4ckande bra. Det \u00e4r Radiohead 2011.
\nMusiken provocerar allts\u00e5 inte n\u00e4mnv\u00e4rt, men s\u00e4ttet som albumet marknadsf\u00f6rs p\u00e5 g\u00f6r det desto mer. Det \u201dnewspaper album\u201d gruppen kommer att sl\u00e4ppa skall inneh\u00e5lla \u201dTwo clear 10″ vinyl records in a purpose-built record sleeve. A compact disc. Many large sheets of artwork, 625 tiny pieces of artwork and a full-colour piece of oxo-degradeable plastic to hold it all together\u201d.
\n\u00c4r det h\u00e4r ett sk\u00e4mt? Driver man med sin publik? \u00c4r detta vad v\u00e4rlden beh\u00f6ver annus horribilis 2011? Jag m\u00e5ste tillst\u00e5 att jag har l\u00e4ttare f\u00f6r att k\u00e4nna sympati f\u00f6r ett band som satsar sin energi och experimentlusta p\u00e5 sin musik, i st\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 avancerade marknadsf\u00f6ringskampanjer.
\nMen att den h\u00e4r gruppen kan g\u00f6ra vad som faller dem in och komma undan med det \u00e4r ju om inte annat videon till Lotus Flower, med Thom Yorke fladdrande som en p\u00e5t\u00e4nd fj\u00e4ril, ett tydligt exempel p\u00e5.
\nDen onde recensentens omd\u00f6me blir att The King Of Limbs \u00e4r ett \u00f6verarbetat, \u00f6vermoget och intets\u00e4gande verk som saknar all spontanitet. Kort sagt \u2013 kejsaren \u00e4r naken.
\nDen godes att det stundtals \u00e4r mycket vackert med en suggestiv sk\u00f6nhet och poesi som dr\u00f6jer kvar och berikar.
\nDen fule n\u00f6jer sig med att konstatera att Radiohead har sin b\u00e4sta tid bakom sig.
\nL\u00e4s mer om Radiohead, The King Of Limbs och progressiv rock p\u00e5 Universum Noll.
\nL\u00e5tlista:
\n1) \u201cLotus Flower\u201d
\n2) \u201cFeral\u201d
\n3) \u201cLittle By Little\u201d
\n4) \u201cCodex\u201d
\n5) \u201cGive Up the Ghost\u201d
\n6) \u201cMorning Mr Magpie\u201d
\n7) \u201cBloom\u201d
\n8) \u201cSeparator\u201d<\/p>\n

Jag har skrivit om albumet p\u00e5 Universum Noll ocks\u00e5.<\/a><\/p>\n