{"id":29927,"date":"2011-02-06T23:00:32","date_gmt":"2011-02-06T22:00:32","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=29927"},"modified":"2011-02-06T23:00:32","modified_gmt":"2011-02-06T22:00:32","slug":"per-grunden-vila-i-frid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=29927","title":{"rendered":"Per Grund\u00e9n – vila i frid"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Operas\u00e5ngaren och sk\u00e5despelaren Per Grund\u00e9n. Han blev 88 \u00e5r.
\nF\u00f6r den breda publiken var han kanske allra mest k\u00e4nd genom sina roller i \u201d\u00c4ppelkriget\u201d och \u201dJ\u00f6nssonligan\u201d.
\nHan spelade Wall-Enberg i \u201dJ\u00f6nssonligan\u201d-filmerna.<\/p>\n

\u2013 Han gick bort lugnt och stilla, s\u00e4ger sonen Mikael Grund\u00e9n till Aftonbladet.<\/a><\/p>\n

Svenska Dagbladet skriver:<\/a>
\nGrund\u00e9n var en av de stora operas\u00e5ngarna i Sverige men ocks\u00e5 en firad operetthj\u00e4lte utomlands. Grund\u00e9n var en stj\u00e4rna vid Volksoper i Wien mellan 1953-63 och uts\u00e5gs till \u00f6sterrikisk Kammers\u00e4nger 1958<\/em>.<\/p>\n

Kort biografi om Per Grund\u00e9n fr\u00e5n Wikipedia:<\/a>
\nP\u00e5 1940-talet studerade han f\u00f6r s\u00e5ngpedagogen Joseph Hislop och redan 1945 debuterade han i rollen som Sporting Life i Porgy and Bess p\u00e5 Stora Teatern i G\u00f6teborg. Han var engagerad vid Storan i G\u00f6teborg fram till 1949. D\u00e4refter f\u00f6ljde roller vid Oscarsteatern i Stockholm och Kungliga Teatern.<\/p>\n

Grund\u00e9n fick sitt definitiva genombrott i Tiggarstudenten p\u00e5 Stockholmsoperan. Mellan \u00e5ren 1953-1963 var han framg\u00e5ngsrik tenor p\u00e5 Volksoper i Wien. 1958 erh\u00f6ll han titeln Kammers\u00e4nger och i Wien r\u00e4knas han fortfarande som en av de st\u00f6rsta operett-tenorerna n\u00e5gonsin[2]. Han har \u00e4ven \u00e4gnat sig \u00e5t l\u00e4ttsammare genrers som till exempel revy, krogshow och musikal. Sommaren 1967 spelade han f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen rollen som den glade vandringsmannen Lustigs-Per i Rune Lindstr\u00f6ms bygdespel Skinnarspelet i Malung, en roll som skrevs direkt f\u00f6r Per.
\nHan kom att medverka i Skinnarspelet n\u00e4stan varje sommar fram till mitten av 1990-talet, de sista \u00e5ren gestaltade han rollen som Skinnarm\u00e4ster. Han har \u00e4ven gjort rena talroller och haft engagemang vid Dramaten och Riksteatern. Ett par \u00e5r senare f\u00f6ljde en annan popul\u00e4r roll som sen schweiziske skurken Volksvagner i Hasse och Tages komedi \u00c4ppelkriget. F\u00f6r den breda publiken \u00e4r han kanske mest k\u00e4nd fr\u00e5n TV-serien Hedebyborna och som Wall-Enberg i filmerna om J\u00f6nssonligan.<\/p>\n

Relaterat:
\nExpressen<\/a> och Dagens Nyheter<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Operas\u00e5ngaren och sk\u00e5despelaren Per Grund\u00e9n. Han blev 88 \u00e5r. F\u00f6r den breda publiken var han kanske allra mest k\u00e4nd genom sina roller i \u201d\u00c4ppelkriget\u201d och \u201dJ\u00f6nssonligan\u201d. Han spelade Wall-Enberg i \u201dJ\u00f6nssonligan\u201d-filmerna. \u2013 Han gick bort lugnt och stilla, s\u00e4ger sonen Mikael Grund\u00e9n till Aftonbladet. Svenska Dagbladet skriver: Grund\u00e9n var en av de stora operas\u00e5ngarna i […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-29927","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/29927","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=29927"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/29927\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=29927"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=29927"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=29927"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}