{"id":28155,"date":"2010-12-31T09:37:57","date_gmt":"2010-12-31T08:37:57","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=28155"},"modified":"2011-11-19T15:25:28","modified_gmt":"2011-11-19T15:25:28","slug":"drommen-om-det-gudomliga-inom-science-fiction","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=28155","title":{"rendered":"Dr\u00f6mmen om det gudomliga inom science fiction"},"content":{"rendered":"


\n<\/a>
\nInget kan vara mer felaktigt \u00e4n p\u00e5st\u00e5endet att science fiction-litteratur enbart handlar om maskiner och rymden. Redan fr\u00e5n b\u00f6rjan n\u00e4r begreppet science fiction under den f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1900-talet myntades, fanns ett intresse f\u00f6r mer \u00e4n enbart f\u00f6r bl\u00e4nkande maskiner, det ligger i sakens natur att en genre som spekulerar om framtida tekniker och framtida samh\u00e4llen intresserar sig f\u00f6r vad som finns bortom detta.<\/p>\n

I vad som kan kallas den f\u00f6rsta science fiction romanen fr\u00e5n 1818 kallar Mary Shelley den sj\u00e4lv f\u00f6r: \u201dFrankenstein- eller den moderne Prometheus\u201d. Prometheus, titanen som enligt den grekiska myten fostrade m\u00e4nniskan in i civilisationen och gav dem elden, ett tilltag som han bel\u00f6nades med ett evigt straff av gudarna.<\/p>\n

Den tank<\/strong>e som finns hos Mary Shelley, \u00e4r n\u00e5got som senare tiders science fiction har p\u00e5verkat fullt ut, fr\u00e5gan som hon st\u00e4ller \u00e4r: kan m\u00e4nniskan bli gudomlig? Kan hon skapa liv med sina egna h\u00e4nder, liv fr\u00e5n n\u00e5got annat \u00e4n p\u00e5 det naturliga s\u00e4ttet? I klar romantisk anda g\u00e5r det inte s\u00e5 bra f\u00f6r Victor Frankenstein som sj\u00e4lv skapar en ny m\u00e4nniska, den namnl\u00f6sa varelsen l\u00e4r sig tidigt att hata m\u00e4nskligheten och sin skapare.<\/p>\n

Religion och den mystiska delen av den m\u00e4nskliga upplevelsen har sedan grunden lades f\u00f6r denna typ av
\nlitteratur hela tiden funnits med. Flera av de storam science fiction f\u00f6rfattarna har anv\u00e4nt sig av formel, utan
\natt gudarna visar sig enbart vara utomjordingar med h\u00f6gre teknologisk utveckling. Religiositet n\u00e4r det hanteras r\u00e4tt kan \u00f6ka l\u00e4supplevelsen markant.<\/p>\n

Bland de otaliga framtidsbilder som finns inom genren sticker n\u00e5gra ut mer \u00e4n andra. Den personliga fr\u00e4lsningen och m\u00f6jligheten att bli gudomlig har f\u00e5 lyckats att beskriva p\u00e5 ett s\u00e5 koncist s\u00e4tt som f\u00f6rfattaren Frank Herbert (1920- 1986) i sitt klassiska verk \u201dDune\u201d fr\u00e5n 1965.<\/p>\n

Frank Herberts science fiction epos \u201dDune\u201d har kallats spaceopera och bildningsroman, men \u00e4ven teknofantasy. Frank Herbert \u00e4r en av de f\u00f6rsta inom den moderna science fiction-litteraturen som skriver n\u00e5got om religionens inflytande och den mystiska delen av den m\u00e4nskliga upplevelsen. Stoff f\u00f6r romanen h\u00e4mtade Herbert fr\u00e5n fr\u00e4mst islam och den mer mystiskt inriktade zenbuddismen, men \u00e4ven hans eget v\u00e4xande intresse f\u00f6r ekologi kom att spela en stor roll i boken.<\/p>\n

Romanen utspelar sig i en fj\u00e4rran framtid p\u00e5 planeten Arrakis, en og\u00e4stv\u00e4nlig \u00f6kenplanet l\u00e5ngt utanf\u00f6r periferin
\nav det m\u00e4nskliga n\u00e4st intill medeltida kejsard\u00f6met. Hettan p\u00e5 planeten \u00e4r s\u00e5 pass h\u00f6g att man m\u00e5ste b\u00e4ra speciella v\u00e4tskeinsamlande dr\u00e4kter f\u00f6r att r\u00f6ra sig st\u00f6rre str\u00e4ckor p\u00e5 planetytan.<\/p>\n

Sedan \u00e5rtusenden<\/strong> innan h\u00e4ndelserna i boken har alla t\u00e4nkande maskiner f\u00f6rbjudits och ist\u00e4llet har utvecklingen
\nav flera m\u00e4nskliga motsvarigheter av r\u00e4knemaskiner och kunskapsbanker utvecklats med hj\u00e4lp av mentala tekniker.<\/p>\n

Det lilla liv som finns p\u00e5 Arrakis, j\u00e4ttelika sandmaskar som lever i sand\u00f6knen och en del sm\u00e5djur, s\u00e5 finns det \u00e4ven en annan sak: det psykotropa \u00e4mnet \u201dmelange\u201d (kryddan), som \u00e4r kejsard\u00f6mets viktigaste r\u00e5vara.<\/p>\n

Melange anv\u00e4nds av de troligen genetiskt modifierade navigat\u00f6rerna, n\u00e4st efter kejsaren \u00e4r de en av de m\u00e4ktiga
\nakt\u00f6rerna i kejsard\u00f6met, f\u00f6r att styra de rymdskepp som beh\u00f6vs f\u00f6r l\u00e4ngre resor. Med hj\u00e4lp av kryddan kan man b\u00e4nda tidrummet runt ett rymdskepp och f\u00f6rflytta sig; detta g\u00f6r melange till den viktigaste r\u00e5varan som existerar.<\/p>\n

De f\u00e5tal nomader som bebor planeten har \u00e4ven sedan \u00e5rhundraden v\u00e5rdat en messiansk legend om Muad\u2019dib, som n\u00e4r tiden \u00e4r r\u00e4tt skall ge sig till k\u00e4nna och fr\u00e4lsa dem och omvandla planeten till paradiset. Enligt traditionen kommer Arrakis att f\u00f6rvandlas fr\u00e5n en r\u00f6d planet till ett gr\u00f6nt paradis.<\/p>\n

Efter att ha vunnit r\u00e4tten att exploatera Arrakis, fr\u00e5n familjefienden Harkonnen, har hertig Leto Atreides m\u00f6jligheten att bos\u00e4tta sig med sitt f\u00f6lje p\u00e5 planeten. Med sig har Leto sin konkubin, Bene Gesserit novisen Jessica och sonen Paul.<\/p>\n

Den kvinnodominerade Bene Gesserit ordern har sedan \u00e5rtusenden tillbaka bevakat alla st\u00f6rre k\u00e4nda familjer i
\nuniversum, f\u00f6r m\u00e5let att f\u00e5 fram den full\u00e4ndade m\u00e4nniskan. Med hj\u00e4lp av ett intrikat avelsprogram har ordern f\u00f6ljt upp blodslinjerna f\u00f6r att skapa Kwisatz Haderach- en m\u00e4nniska med n\u00e4st intill gudomliga f\u00f6rm\u00e5gor. Jessica, Pauls mor \u00e4r en av medlemmarna i ordern som mer eller mindre av en slump f\u00f6der fr\u00e4lsaren.<\/p>\n

Som m\u00e5nga andra imperier i historien \u00e4r kejsard\u00f6met stadd i nedg\u00e5ng, och korruptionen grasserar p\u00e5 de flesta omr\u00e5den. F\u00f6r familjen Atreides visar det sig snart att det finns ett annat sk\u00e4l varf\u00f6r de har vunnit ynnesten att ta hand om Arrakis rikedomar, det \u00e4r egentligen till stora delar ett politiskt spel f\u00f6r den sittande kejsaren Shaddam IV som ihemlighet hj\u00e4lper Atreides \u00e4rkefiende, dynastin Harkonnen.<\/p>\n

Baron Harkonnen, en av de mest depraverade och slugaste antagonisterna i universum, t\u00e4nker inte l\u00e5ta sig stoppas av att planeten Arrakis har en annan herre. I ett blixtanfall \u00e5tertar han planeten och l\u00e5ter m\u00f6rda hertig Leto. Paul och hans mor Jessica \u00f6verlever och flyr ut i \u00f6knen. V\u00e4l ute i de omfattande \u00f6kenvidderna kommer de i kontakt med Fremenerna, de \u00f6kenlevande nomader som finns p\u00e5 planeten, d\u00e4r de upptas i deras gemenskap. Som i legenden kommer slutligen Muad`dib till de r\u00e4ttrogna.<\/p>\n

Nu p\u00e5b\u00f6rjar Paul sin resa till att bli den ledare, och profet som alla har v\u00e4ntat p\u00e5. Tillsammans med fremanerna
\nskapar han en religi\u00f6s v\u00e4ckelse som kommer leda honom till kejsarkronan.<\/p>\n

Huvudpersonen Paul Atreides \u00e4r en av science fiction-litteraturens mest intressanta skapelser, till
\nskillnad fr\u00e5n den typiske hj\u00e4lten \u00e4r han mycket tveksam till den roll han m\u00e5ste spela i sitt universum. Paul inser
\ntidigt sj\u00e4lv att han \u00e4r Kwisatz Haderach, vars profetiska krafter skall \u00f6verbrygga tiden och rummet, som flera av de olika grupperingarna i kejsard\u00f6met har v\u00e4ntat p\u00e5 i \u00e5rtusenden. Med kunskapen tillkommer ett stort ansvar. Paul vet vilket pris han m\u00e5ste betala f\u00f6r den makt som han \u00e4r f\u00f6rutbest\u00e4mt att \u00e4rva. Han har trots allt f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6ruts\u00e4ga det blodiga krig som kommer att rasa n\u00e4r han kommer till makten, i egenskap av profet och fr\u00e4lsare kommer han aldrig att kunna leva ett normalt liv.<\/p>\n

Religion eller religionens roll var l\u00e4nge n\u00e5got som flertalet science fiction-f\u00f6rfattare var helt eller delvis ointresserade av. Precis som m\u00e5nga andra kom flertalet dem att p\u00e5verkas av tidsandan. En tidsanda, d\u00e4r man ans\u00e5g att en h\u00f6gt utvecklad teknologisk v\u00e4rld skulle \u00e4ldre tankesystem som religioner sakta f\u00f6rsvinna, och ers\u00e4ttas av en f\u00f6rnuftig v\u00e4rldsbild. Vad som ist\u00e4llet blev allt mer klart efter 1950-talet var att denna naiva framtidstanke slutligen visade sig vara felaktig.<\/p>\n

Frank Herbert beskriver i sin romanserie hur religionen, inte teknologiska artefakter, kommer att spela en stor roll i den v\u00e4rld som han beskriver. En v\u00e4rld med fullt utvecklad rymddrift kommer att f\u00f6rr eller senare att p\u00e5verka alla v\u00e4rldsreligioner fundamentalt. Bokens andra stora tema \u00e4r hur makt i olika former formar b\u00e5de individen och omgivningen, allt fr\u00e5n tal till det rena handlandet. De mentala f\u00f6rm\u00e5gor som utvecklats i framtiden har \u00f6ppnat m\u00f6jligheten att skapa gudomligheter p\u00e5 ett s\u00e4tt som ingen tidigare epok har gjorts m\u00f6jlig.<\/p>\n

Detta var n\u00e5gra av de viktigaste f\u00f6ruts\u00e4gelser som Frank Herbert sj\u00e4lv klart\u00e4nkt beskriver i de n\u00e4stf\u00f6ljande fem
\nb\u00f6cker om imperiet i Dune.<\/p>\n

Ett liknande grepp som i ber\u00e4ttelserna om Dune<\/strong> har gjorts av Gene Wolfe \u201dThe New Sun\u201d, i en fyravolymserie som gav ut i b\u00f6rjan av 1980-talet. B\u00f6ckerna som klart h\u00e4mtade inspiration fr\u00e5n b\u00e5de fantasy litteraturen och den mer dystopiska science fiction litteraturen som b\u00f6rjade komma efter 1960-talet, \u00e4r n\u00e5got av en personlig favorit.<\/p>\n


\n<\/a>B\u00f6ckerna best\u00e5r av: The Shadow of the Torturer, The Claw of the Conciliator, The Sword of the Lictor och The Citadel of the Autarch. Den nya solens bok \u00e4r \u00e4ven b\u00f6rjan f\u00f6r ett stort romanprojekt som \u00e4nnu inte \u00e4r avslutad. Den nya solens bok \u00e4r namnet p\u00e5 den legendariska bok som torterarl\u00e4rlingen och senare Autarken Severian skriver om sitt liv.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen i den nya solens bok utspelar sig kanske miljoner \u00e5r in i framtiden. Galaktiska imperier har kommit
\noch g\u00e5tt, allt som finns kvar \u00e4r ruiner av den gamla superteknologin. Urth som jorden kallas nu, \u00e4r m\u00e4nniskans
\nursprung och ligger i ett hoppl\u00f6st bakvatten j\u00e4mf\u00f6rt med resten av universum.<\/p>\n

Urth \u00e4r en d\u00f6ende v\u00e4rld. F\u00f6r v\u00e4rlden som torterarl\u00e4rlingen Severian lever i har solen g\u00e5tt in i sin r\u00f6da fas. Severian har efter att ha visat allt f\u00f6r stor barmh\u00e4rtighet till en av sina f\u00e5ngar tvingast fr\u00e5n staden Nessus, en av
\nsamv\u00e4ldets st\u00f6rsta st\u00e4der, och i exilen tar han med sig \u00e4mbetssv\u00e4rd Terminus Est och sin svarta dr\u00e4kt. Arkonten Abdiesus, ledare f\u00f6r staden Thrax \u201dde f\u00f6nsterl\u00f6sa rummens stad\u201d \u00e4r i behov av en liktor f\u00f6r staden och Severian f\u00e5r axla rollen.<\/p>\n

Under sin l\u00e5nga resa norrut<\/strong>, m\u00f6ter Severian p\u00e5 en gr\u00f6n man som visas upp f\u00f6r f\u00f6rbipasserande. Den gr\u00f6na mannen ber\u00e4ttar att han \u00e4r fr\u00e5n en framtid d\u00e4r m\u00e4nniskan har utvecklat ett symbiotiskt f\u00f6rh\u00e5llande med alger s\u00e5 att de endast beh\u00f6ver solljus f\u00f6r sin egen fotosyntes. I Urth h\u00e5ller den gr\u00f6na mannen sakta p\u00e5 att d\u00f6 eftersom solen \u00e4r f\u00f6r svag f\u00f6r hans egen \u00f6verlevnad. Severian ges en glimt av en framtid som kanske kan bli m\u00f6jlig.<\/p>\n

V\u00e4l i Thrax dr\u00f6jer det inte l\u00e4nge innan Severian \u00e5terupprepar sin tidigare st\u00e5ndpunkt och v\u00e4grar att avr\u00e4tta arkontens trol\u00f6sa hustru och flyr staden.<\/p>\n

Efter en l\u00e5ng och m\u00e5nga g\u00e5nger m\u00e4rklig resa kommer Severian till ett av de slagf\u00e4lt d\u00e4r det l\u00e5nga kriget mellan
\nsamv\u00e4ldet och landet Ascia utk\u00e4mpas. Samv\u00e4ldet och mardr\u00f6mstaten Ascia, d\u00e4r tankekontroll \u00e4r i legio, har utk\u00e4mpat ett krig sedan generationer tillbaka.<\/p>\n

P\u00e5 slagf\u00e4ltet m\u00f6ter han Autarken, samv\u00e4ldets ledare som best\u00e4mmer sig att utse Severian till sin eftertr\u00e4dare. Den legendariska Autarken \u00e4r den gudalik gestalt som under m\u00e4nniskans olika tids\u00e5ldrar har till uppgift att ledsaga m\u00e4nniskorna fram\u00e5t, f\u00f6r det gamla inkafolket var det Apu-Punchau solguden. De innovationer som Apu-Punchau gav m\u00e4nniskan: jordbruket, skrivkonsten, l\u00e4kekonsten, smideskonsten var kort sagt allt som skapar en civilisation. Som Autark \u00e4r Severians uppgift att g\u00f6ra samma sak f\u00f6r Urths befolkning, v\u00e4rlden har en m\u00f6jlighet att bli n\u00e5got annat.<\/p>\n

V\u00e4l i Autarkens citadell f\u00e5r Severian reda p\u00e5 att domen \u00f6ver v\u00e4rlden kommer att ske i Yesod, ett h\u00f6gre plan utanf\u00f6r Urth. Om Severian klarar provet kommer Urth att tilldelas en ny sol, men om han misslyckas \u00e4r v\u00e4rlden d\u00f6md att g\u00e5 under. Allt h\u00e4nger p\u00e5 om Autarken Severian lyckas; d\u00e5 kommer den nya solen att \u00e5teruppst\u00e5 och svepa samv\u00e4ldets fiender bortom sig.<\/p>\n

Den nya solens bok \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt en av SF-litteraturens sv\u00e5raste texter som har m\u00e5nga tolkningsm\u00f6jligheter, g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ngkonfronteras l\u00e4saren med att Severian inte ber\u00e4ttar hela sanningen. Severian \u00e4r en falsk ber\u00e4ttare, som Wolfe p\u00e5 ett mycket t\u00e4nkv\u00e4rt s\u00e4tt visar i texten.<\/p>\n

Wolfe g\u00f6r n\u00e5got annat mycket intressant, han skriver sj\u00e4lv i ett par efterord att han enbart \u00e4r uttolkare av texten, och d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nder sig av en rad arkaiska ord och namn som \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n andra tider och andra f\u00f6rh\u00e5llanden en den t\u00e4nkta framtid som torteraren Severian lever i. Ord som: \u201dliktor\u201d, \u201dAutark \u201d och \u201ddestrier\u201d med mera \u00e4r goda substitut till de framtida analogier som han beskriver.<\/p>\n

Under samma tid som \u201d den nya solens bok\u201d kom ut pr\u00e4glades v\u00e4rlden fortfarande av bilden av stordatorn vars ursprung str\u00e4ckte sig till tillbaka till andra v\u00e4rldskriget. Stordatorn och stordriften var n\u00e5got som de flesta var
\n\u00f6verens om som en m\u00f6jlig framtid. Stordatorn som utan \u201d den m\u00e4nskliga faktorn\u201d skulle planera allting r\u00e4tt.<\/p>\n

Det hela p\u00e5gick till en b\u00f6rjan av 1980-talet d\u00e5 utvecklingen av persondatorn hade g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt att b\u00f6cker
\nsom William Gibsons \u201dNeuromancer\u201d som gavs ut 1983, kunde revolutionera hela science fiction-litteraturen p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00e5 tidigare b\u00f6cker hade gjort.<\/p>\n

Vad som beskrevs var en helt ny v\u00e4rld<\/strong> d\u00e4r datorprogram existerade i ett metauniversum, cyberspace, som endast kunde n\u00e5s av uppkopplade datacowboys och hackers. I detta cyberspace visualiseras alla program till objekt som den kunnige kan manipulera till sin f\u00f6rdel.<\/p>\n

\u201dNeuromancer\u201d har varit den bok som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt banade v\u00e4g f\u00f6r hela den datarevolution som komma skulle, flertalet av bokens begrepp och ord har blivit till dem som har format det informationssamh\u00e4lle som vi lever idag. Efter det har SF- litteraturen inte varit sig lik, efter den starka datarevolutionen kom \u00e4ven dagens biologiska revolution med tanken p\u00e5 nanoteknologi. Nanoteknologi med miniatyriserade av b\u00e5de maskiner och mjukvara, teknologiska innovationer som g\u00f6r det m\u00f6jligt att l\u00e4mna dagens m\u00e4nskliga begr\u00e4nsningar till den grad att man kan tala om en transhumanism, en m\u00e4nniska som lever utan n\u00e5got gudomlig ingripande.<\/p>\n

N\u00e5gra som har p\u00e5verkats av hela denna utveckling \u00e4r de brittiska SF ber\u00e4ttarna, egentligen inte s\u00e5 konstigt, de
\nbrittiska ber\u00e4ttarna har sedan slutet av 1960-talet alltid varit noga med att bryta sig ut de givna ramar som m\u00e5nga g\u00e5nger kv\u00e4vt utvecklingen inom genren.<\/p>\n

En av dessa f\u00f6rfattare \u00e4r Peter F. Hamilton som slog igenom med sin episka trilogi \u201d The Night\u2019s Dawn\u201d ( The Reality Dysfunction, The Neutronium Alchemist och The Naked God),p\u00e5 slutet av 1990-talet. B\u00f6ckerna tillh\u00f6r n\u00e5got av det b\u00e4sta som har kommit fr\u00e5n den nya brittiska science fiction v\u00e5g som vi \u00e4nnu inte har sett slutet av.<\/p>\n

Det intressant<\/strong>a med Peter F. Hamiltons v\u00e4rldsbygge \u00e4r att de vanliga problem som m\u00e5nga g\u00e5nger sl\u00e4tas \u00f6ver i andra typer av SF finns med h\u00e4r. Den m\u00e4nskliga teknologiska utvecklingen har utvecklats helt klart \u00f6ver 1900-talet, men denna utveckling har inte p\u00e5 det stora hela f\u00f6r\u00e4ndrat den m\u00e4nskliga naturen. Personerna i hans b\u00f6cker drivs fortfarande av girighet, avund och r\u00e4dslor \u2013 k\u00e4nslor som inte f\u00f6rsvinner f\u00f6r att teknologin \u00e4r mer avancerad.<\/p>\n

I det 26:e \u00e5rhundradet har m\u00e4nskligheten koloniserat 900 v\u00e4rldar och tillh\u00f6r den s\u00e5 kallade konfederationen.
\nM\u00e4nskligheten \u00e4r i det hela uppdelat i tv\u00e5 grupper. Majoriteten tillh\u00f6r de genetiskt omodifierade adamisterna, bruket av nanoteknologi f\u00f6rekommer men religi\u00f6sa sk\u00e4l hindrar dem att anv\u00e4nda sig av bioteknologi.<\/p>\n

Den andra gruppen \u00e4r de transhumanistiska edenisterna vars bioteknologiska modifikationer \u00e4r med dem redan n\u00e4r de f\u00f6ds. Inom konfederationen finns \u00e4ven de utomjordiska raserna Tyrathca och Kiint, den f\u00f6rstn\u00e4mnda rasen har uppt\u00e4ckt en av vad de kallar en \u201dsovande gud\u201d, vars kunskaper visar sig bli viktiga i framtiden.<\/p>\n

Den teknologiska utveckling som edenister besitter \u00e4r omfattande. Edenister lever i kilometerstora habitat som
\nkretsar kring stora gasj\u00e4ttar. Ur gasj\u00e4ttarna utvinns den viktiga energik\u00e4llan Helium-3, som de flesta rymdskepp drivs av.<\/p>\n

Varje habitat \u00e4r en medveten levande organism som sk\u00f6ter det stora delar av vardagen f\u00f6r inv\u00e5narna och statskicket \u00e4r i stora delar ett egalit\u00e4rt utopiskt samh\u00e4lle.<\/p>\n

Edenister kan med hj\u00e4lp av tanke\u00f6verf\u00f6ring, vad de kallar medvetande, kommunicera i realtid med den teknologi som de skapat. Alla edenist habitat \u00e4r samlade i vad som kallas konsensus, d\u00e4r alla inv\u00e5nare n\u00e4r de samlas, kan besluta i vad som i praktiken \u00e4r en direktdemokrati i habitatets regeringsbeslut.<\/p>\n

Edenisterna har \u00e4ven utvecklat de avancerade rymdskeppen Voidhawks, som \u00e4r fullt medvetna bioteknologiska varelser. Voidhawks f\u00f6ds och lever i rymdens vakuum d\u00e4r de k\u00e4nner av de magnetf\u00e4lt och energifluktuationer som finns runt omkring dem, p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan de \u00f6ppna maskh\u00e5l att f\u00e4rdas snabbare \u00e4n ljuset.<\/p>\n

Tillsammans har m\u00e4nskligheten en rymdflotta vars uppgift \u00e4r att fr\u00e4mst skydda handelsrutter och hindra uppkomsten av produktionsfabriker f\u00f6r antimateria. Antimateria som klassats som terrorvapen, n\u00e4r de under tidigare konflikter anv\u00e4nds som grundmaterial f\u00f6r planetbomber, har totalf\u00f6rbjudits inom konfederationens gr\u00e4nser.<\/p>\n

Konfederationen har r\u00e5kat ut f\u00f6r ett av det st\u00f6rsta hotet sedan den skapades, ett hot som ingen \u00f6verhuvudtaget hade r\u00e4knat med, de sedan l\u00e4nge d\u00f6da \u00e5terkommer, eller snarare deras sj\u00e4lar. De \u00e5terkommande sj\u00e4larna parasiterar p\u00e5 de levande f\u00f6r att kunna leva.<\/p>\n

Sj\u00e4lar har sedan urtiden fastnar mellan v\u00e5r dimension och en dimension d\u00e4r m\u00e4nskliga sj\u00e4lar hamnar efter d\u00f6den. De \u00e5terv\u00e4ndande sj\u00e4larna b\u00f6rjar, oftast mot de levandes nekande att ta \u00f6ver m\u00e4nskliga v\u00e4rdar s\u00e5 att de kan leva vidare. F\u00f6rutom att de vand\u00f6da tar med sig sina erfarenheter, och utpl\u00e5nar sina v\u00e4rdar, s\u00e5 \u00e4ger de mer
\neller mindre superkrafter och f\u00f6rm\u00e5gan att kalla till sig nya sj\u00e4lar. Kedjereaktionen l\u00e5ter inte v\u00e4nta p\u00e5 sig n\u00e4r de
\nvand\u00f6da sprider sig. Det som b\u00f6rjade p\u00e5 den nyligen koloniserade planeten Lalonde sprider sig i hela den k\u00e4nda v\u00e4rlden, och konfederationen \u00e4r n\u00e4ra att kollapsa av det nya hotet.<\/p>\n

\u00d6verlag<\/strong> \u00e4r det inte n\u00e5gra godhj\u00e4rtade vand\u00f6da som \u00e5teruppst\u00e5r, utan r\u00e4tt bittra och hatiska, de tv\u00e5 mest sympatiska \u00e4r Fletcher Christian, myteristledaren p\u00e5 fartyget Bounty, och Al Capone. Al Capone som inser att han har en ny chans, best\u00e4mmer sig att g\u00f6ra det han \u00e4r b\u00e4st p\u00e5: organiserad brottslighet. Med hj\u00e4lp av sin goda organisationsf\u00f6rm\u00e5ga och h\u00e5rda n\u00e4var blir han \u00e5ter en fruktad maffiaboss. Det g\u00e5r s\u00e5 bra f\u00f6r hans nya liv att han metodiskt organiserar en hel planet som han tar \u00f6ver till sin sida.<\/p>\n

I det stora hela ser det mycket m\u00f6rkt ut f\u00f6r m\u00e4nskligheten innan konfederationen tar fasta p\u00e5 den utomjordiska
\nlegenden om \u201d den sovande guden\u201d fr\u00e5n de allierade Tyrathca.<\/p>\n

I Hamiltons universum har det cirkeln slutit sig, m\u00e4nniskan skapat de upph\u00f6jda Edensiterna, en teknoutopi som inte beh\u00f6ver n\u00e5gon religion f\u00f6r sin fortsatta existens. Han spekulerar att det \u00e4r med hj\u00e4lp av bioteknik som n\u00e4sta evolutionssteg inneb\u00e4r, det \u00e4r kanske det framtida steg som m\u00e4nskligheten kommer att ta?<\/p>\n

Det \u00e4r tre mycket olika ber\u00e4ttelser om framtiden och hur den religi\u00f6sa m\u00e4nniskan gestaltas i universum, vem som kommer n\u00e4rmast kan bara framtiden avg\u00f6ra. Framtiden \u00e4r n\u00e5got som st\u00e4ndigt omtolkas och sv\u00e5r att f\u00f6ruts\u00e4ga, och det \u00e4r kanske denna realitet som \u00e4r dess stora attraktion.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om gud<\/a>, science fiction<\/a>, ess\u00e4<\/a>, rymden<\/a>, religion<\/a>, gudsbegrepp<\/a>, litteratur<\/a>, b\u00f6cker<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inget kan vara mer felaktigt \u00e4n p\u00e5st\u00e5endet att science fiction-litteratur enbart handlar om maskiner och rymden. Redan fr\u00e5n b\u00f6rjan n\u00e4r begreppet science fiction under den f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1900-talet myntades, fanns ett intresse f\u00f6r mer \u00e4n enbart f\u00f6r bl\u00e4nkande maskiner, det ligger i sakens natur att en genre som spekulerar om framtida tekniker och framtida […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[907,12280,1571,2115,2118,4710,4866,4966],"class_list":["post-28155","post","type-post","status-publish","format-standard","category-litteratur","tag-bocker","tag-litteratur","tag-essa","tag-gud","tag-gudsbegrepp","tag-religion","tag-rymden","tag-science-fiction","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28155","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28155"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28155\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":44210,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28155\/revisions\/44210"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28155"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=28155"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=28155"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}