{"id":26582,"date":"2010-11-21T21:11:59","date_gmt":"2010-11-21T20:11:59","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=26582"},"modified":"2010-11-21T21:11:59","modified_gmt":"2010-11-21T20:11:59","slug":"reflektioner-om-pjasen-mormors-svarta-ogon-av-och-med-tanja-lorentzon-ur-ett-finskt-och-ickefinskt-perspektiv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=26582","title":{"rendered":"Reflektioner om pj\u00e4sen: Mormors svarta \u00f6gon (av och med Tanja Lorentzon) ur ett finskt och ickefinskt perspektiv"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

.<\/p>\n

Den h\u00e4r pj\u00e4sen f\u00f6r mig tillbaka till min barndoms somrar d\u00e4r Marsken, flaggan och Karjala h\u00f6lls h\u00f6gt. Det var givetvis inte \u00f6lm\u00e4rket som det handlar om utan Karjala, Karelen som ockuperades av Sovjet sommaren 1944.<\/p>\n

Min egen morfar Antti kom fr\u00e5n en liten by i Karelen och var veteran fr\u00e5n tv\u00e5 krig, n\u00e5got som han aldrig l\u00e4t familjen gl\u00f6mma. Varje sommar tillbringades under hela min barndom med morfar, mormor och Saima utanf\u00f6r Gnesta, d\u00e4r en liten bit av Finland skapades under sommarm\u00e5naderna.<\/p>\n

Flera av min mors m\u00e5nga sl\u00e4ktingar kom och h\u00e4lsade p\u00e5 och m\u00e5nga glada fester med finl\u00e4ndska inslag fanns b\u00e5de p\u00e5 gott och ont.<\/p>\n

Vi talade f\u00f6r det mesta finska och lyssnade p\u00e5 finska nyhetss\u00e4ndningar s\u00e5 att man blev marinerad av det finl\u00e4ndska. Man tog sig \u00e4ven n\u00e5gra veckor f\u00f6r att resa \u00f6ver till Finland och h\u00e4lsade p\u00e5 sl\u00e4ktingar b\u00e5de i \u00f6sterbotten och i Helsingfors.<\/p>\n

P\u00e5 ett plan \u00e4r ” Mormors svarta \u00f6gon”, av och med Tanja Lorentzon, inte en pj\u00e4s f\u00f6r vem som helst p\u00e5 grund av den mycket personliga historia som framf\u00f6rs. Det vilar \u00e4ven en stark nostalgisk k\u00e4nsla \u00f6ver texten som framf\u00f6rs.<\/p>\n

Tanja Lorenzons familj, som ursprungen kommer fr\u00e5n Finland, l\u00e4mnade vad som ibland kallats Kekkoslovakien (1956-1982) f\u00f6r att skapa sig ett nytt liv Sverige, med hela familjen med slutligen sex syskon och tv\u00e5 vuxna. Familjen Koukonen, senare Svedjestr\u00f6m, var som m\u00e5nga andra finl\u00e4ndare starkt pr\u00e4glade av kriget och speciellt mormor Mirjam kom att spela en stor roll.<\/p>\n

Den finska arbetskraftinvandringen som kom hit under rekord\u00e5ren, var till stora delar h\u00e4mtade direkt fr\u00e5n grannar och bekanta i Finland. De kom till ett Sverige d\u00e4r en liten bit av det gamla landet byggdes upp.<\/p>\n

Tangofinnen, blev b\u00e5de ett sk\u00e4llsord och ett epitet f\u00f6r flertalet av finl\u00e4ndarna med sina egna f\u00f6reningar och s\u00e4llskapsliv, ett liv som m\u00e5nga g\u00e5nger mer f\u00f6rknippads med kniv, koskenkorva och fullfinnar.<\/p>\n

Det f\u00f6rsta en arbetsfinne fick h\u00f6ra var: ” t\u00e4nk p\u00e5 ackorden, jobba inte s\u00e5 h\u00e5rt, svenskarna h\u00e4nger inte med”. Det var finl\u00e4ndarnas vana att arbeta snabbt p\u00e5 arbetsplatsen som inte gillades.<\/p>\n

\u201dMormors svarta \u00f6gon\u201d \u00e4r \u00e4ven en historia om riktig kvinnokraft n\u00e4r Tanjas mor Terttu bryter sig ut ur den m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6r finska milj\u00f6 som uppkom, d\u00e4r oftast m\u00e4n inte l\u00e4rde sig svenska f\u00f6r att man helt enkelt aldrig umgicks med andra \u00e4n finl\u00e4ndare. N\u00e5got som har skapat problem senare i livet f\u00f6r dem.<\/p>\n

N\u00e5got som inte \u00e4r sj\u00e4lvklart f\u00f6r den som inte har levt med flera kulturer; finl\u00e4ndare har som m\u00e5nga andra folk sv\u00e5rt att bara sl\u00e4ppa sin egen kultur och acceptera allt det nya som fanns i det nya landet Sverige.<\/p>\n

Hela pj\u00e4sen andas av n\u00e4rvaro och ingenk\u00e4nnande i hur det var under 1980-talets Tumba, en f\u00f6rort som har f\u00e5tt s\u00e4mre rykte \u00e4n vad den f\u00f6rtj\u00e4nar.<\/p>\n

Jag vill inte kalla pj\u00e4sen f\u00f6r en invandrarpj\u00e4s utan n\u00e5got som m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4r allm\u00e4nm\u00e4nskligt i ordets r\u00e4tta bem\u00e4rkelse.<\/p>\n

Pj\u00e4sen \u00e4r n\u00e5got som m\u00e5nga andra invandrargrupper, ett ord fr\u00e5n den ack s\u00e5 svenska byr\u00e5kratiskan, kan k\u00e4nna ingen sig i. De greker, turkar, jugoslaver och andra som kom hit till Sverige f\u00f6r att skapa ett nytt liv, \u201dMormors svarta \u00f6gon\u201d \u00e4r \u00e4ven en pj\u00e4s f\u00f6r er.<\/p>\n

Bild: http:\/\/www.dramaten.se\/PageFiles\/41723\/MSG_press_4_mini.jpg<\/p>\n

Det \u00e4r egentligen underligt hur p\u00e5tagligt vatten g\u00f6r vissa saker. Inte vilket vatten som helst heller, jag talar om \u00d6stersj\u00f6n. Pl\u00f6tsligt s\u00e5 \u00e4r man i ett annat land, \u00e4ven om bara r\u00f6r sig n\u00e5gra timmar bort fr\u00e5n en svensk hamn. Det spelar egentligen ingen roll om man \u00e4r finl\u00e4ndare eller gotl\u00e4nning, vetskapen om att man inte bara kan s\u00e4tta sig i en bil och sedan efter en l\u00e4ngre f\u00e4rd vara framme vid sitt forna hem p\u00e5verkar. Ist\u00e4llet v\u00e4ntar b\u00e5tf\u00e4rd, timmar \u00f6ver \u00f6ppet vatten som kan vara minst lika vanskligt som Nordsj\u00f6n.<\/p>\n

Inte heller spr\u00e5ket blir detsamma som rikssvenskan. M\u00e5nga g\u00e5nger har man f\u00e5tt h\u00f6ra f\u00f6r att man inte talat som alla andra. Det best\u00e4mda, lite vilda och ack s\u00e5 stolta i r\u00f6sten som h\u00f6rs varje g\u00e5ng man \u00f6ppnar munnen, det g\u00e5r inte riktigt att f\u00f6rklara. Naturligtvis blir det ju \u00e4nnu mera p\u00e5tagligt n\u00e4r man faktiskt talar ett helt annat spr\u00e5k som inte ens tillh\u00f6r samma spr\u00e5kgrupp. \u00c4nd\u00e5 har Finland och Sverige en l\u00e5ng, gemensam historia, p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n vad Gotland har haft med Sverige.<\/p>\n

Jag k\u00e4nde m\u00e5nga paralleller mellan Tanjas familjehistoria och den som \u00e4r min egna, gotl\u00e4ndska. De sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llandena med arma umb\u00e4randen har nog alla i sl\u00e4kthistorian. Att d\u00e4remot ta sig \u00f6ver det d\u00e4r \u00f6ppna vattnet, \u00e4ven om det inte \u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre avst\u00e5nd, inte l\u00e4ngre ha sl\u00e4kten n\u00e4ra, k\u00e4nna havets m\u00f6rka vatten mellan sig och de som st\u00e5r en n\u00e4ra och k\u00e4nna en ensamhet i att inte tala som alla andra i ens nya omgivning, det kan jag mer \u00e4n v\u00e4l k\u00e4nna f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r. Mummo \u00e4r mummo \u00e4ven p\u00e5 gotl\u00e4ndska.<\/p>\n

Nu har jag inte blivit kallad f\u00f6r finne, finnj\u00e4vel, koskenkorven eller liknande, men ord som guten, gotlandsbaggen, b\u00e5tflykting, \u201dutl\u00e4nningen\u201d, keno och liknande har sagts genom \u00e5ren. Faktumet att Gotland har ett eget minoritetsspr\u00e5k, gutam\u00e5let, ger ytterligare dimensioner av ett f\u00f6rlorat spr\u00e5k. B\u00e5de min f\u00f6r\u00e4ldrageneration och den innan talade betydligt mera av detta spr\u00e5k \u00e4n vad jag sj\u00e4lv har gjort. K\u00e4nslan av att man borde kunna tala det finns.<\/p>\n

Tanja ber\u00e4ttar sin familjehistoria via tre generationer kvinnor med ett driv som f\u00e5ngar upp en och tar med en genom ett utanf\u00f6rskap som aktivt f\u00f6rs\u00f6kts f\u00f6rdrivits. Det \u00e4r otroligt hur snabbt h\u00e4ndelser gl\u00f6ms bort n\u00e4r det kommer till historia, samh\u00e4lle och folkstr\u00f6mningar. Sverige hade en kraftig arbetsbrist i sin efterkrigsindustri medan Finland hade det motsatta f\u00f6rh\u00e5llandet. De som kom hit hade oftast en enklare bakgrund och h\u00f6ll fast vid det som de k\u00e4nde till. Paralleller till det tidiga industriella Sverige med arbetare finns det m\u00e5nga. Hade inte arbetskraften funnits hade Sverige inte varit en stark industrination idag. T\u00e4nkv\u00e4rt skulle jag vilja p\u00e5st\u00e5.<\/p>\n

Stoltheten \u00f6ver att vara finne sl\u00e5r emot en, \u00e4ven om Tanja l\u00e4nge under sin uppv\u00e4xt minst lika passionerat avskytt att hon var just finska. Den stoltheten kan jag k\u00e4nna igen fr\u00e5n alla gotl\u00e4nningar som flyttat till andra sidan \u00d6stersj\u00f6n och som \u00e4nnu \u00e4r lokalpatriot f\u00f6r sin \u00e4lskade \u00f6.<\/p>\n

Nu skulle man ju kunna vara krass och s\u00e4ga att det \u00e4r en pj\u00e4s som passar in hos m\u00e5nga olika individer med b\u00e5de svensk lantortsbakgrund som nysvenskar med allehanda livsomv\u00e4lvande h\u00e4ndelser i ryggs\u00e4cken. F\u00f6r visst \u00e4r det s\u00e5. M\u00e4nniskor \u00e4r inte s\u00e5 olika n\u00e4r det kommer till kritan, m\u00e5nga upplevelser kan delas \u00f6ver gr\u00e4nserna. Att ha ett starkt band till \u00d6stersj\u00f6n d\u00e4remot, det tror jag nog \u00e4r en s\u00e5dan sak som f\u00e5 andra har med samma n\u00e4rvarande effekt.<\/p>\n

Se den, det \u00e4r en upplevelse som ger en lite av alla de starka k\u00e4nslorna p\u00e5 en och samma g\u00e5ng, p\u00e5 ett kraftfullt ber\u00e4ttat och sm\u00e5humoristiskt framf\u00f6rt s\u00e4tt.<\/p>\n

Av Alexander Sanchez och Jessika Ahlstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n

Foto: Roger Stenberg<\/p>\n

Fler recensioner:
\nSvenska Dagbladet<\/a>, Nummer<\/a>, Dagens Nyheter<\/a>, Sveriges Radio<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Dramaten<\/a>, recension<\/a>, teater<\/a>, scen<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

. Den h\u00e4r pj\u00e4sen f\u00f6r mig tillbaka till min barndoms somrar d\u00e4r Marsken, flaggan och Karjala h\u00f6lls h\u00f6gt. Det var givetvis inte \u00f6lm\u00e4rket som det handlar om utan Karjala, Karelen som ockuperades av Sovjet sommaren 1944. Min egen morfar Antti kom fr\u00e5n en liten by i Karelen och var veteran fr\u00e5n tv\u00e5 krig, n\u00e5got som […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,31],"tags":[1366,12285,12286,12288],"class_list":{"0":"post-26582","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-teaterrecension","8":"tag-dramaten","9":"tag-recension","10":"tag-film","11":"tag-teater","12":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26582","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26582"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/26582\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26582"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=26582"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=26582"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}