{"id":25561,"date":"2010-10-27T00:03:00","date_gmt":"2010-10-26T22:03:00","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=25561"},"modified":"2010-10-27T00:03:00","modified_gmt":"2010-10-26T22:03:00","slug":"den-nya-overklassen-en-bok-om-sveriges-ekonomiska-elit-av-bengt-ericson","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=25561","title":{"rendered":"Den nya \u00f6verklassen – en bok om Sveriges ekonomiska elit av Bengt Ericson"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

En guidad tur genom landet d\u00e4r pengar betyder allt. Hur bor, semestrar och roar sig de allra rikaste i Sverige? Kungligt (i ordets alla bem\u00e4rkelser) om man f\u00e5r tro f\u00f6rfattaren. Bengt Ericson beskriver hur de rika, \u201crikingarna\u201d, \u201cfinfolket\u201d, \u201crikingprofilerna\u201d, \u201celiten\u201d, h\u00e5ller varandra om ryggen och gynnar sig sj\u00e4lva. Allt p\u00e5 bekostnad av nationens sammanh\u00e5llning. I kapitel ben\u00e4mnda \u201dPortr\u00e4tt av en riking\u201d ger Ericson n\u00e4rmare betraktelse \u00f6ver personer som Bertil Hult, Melker Sch\u00f6rling, Stefan Persson, Gerard de Geer och Ingvar Kamprads liv. I Rikemansland \u00e4r hemmen \u00f6verd\u00e5diga, b\u00e5tarna gigantiska, privatskolorna finare \u00e4n finast. Livet \u00e4r fyllt av vackra kvinnor, god mat, dyr wiskey och slutna s\u00e4llskap. Det l\u00e5ter underbart, jag vill ocks\u00e5 \u00e5ka dit. Och n\u00e4r jag \u00e5ker, t\u00e4nker jag ta med mig Ericssons guidebok. Som en Loneley Planet \u00f6ver Rikemansland.<\/p>\n

F\u00f6rtj\u00e4nar n\u00e5gon att vara om\u00e5ttligt rik? Nej, menar f\u00f6rfattaren. Inte om du fr\u00e5gar Sverige och Svenskarna. OM – det inte \u00e4r rikedom inf\u00f6rskaffad med fotbollsskor (l\u00e4s: Zlatan) eller via f\u00f6rs\u00e4ljning av platta paket (l\u00e4s: Kamprad) – d\u00e5 tycker n\u00e4mligen Svenne Banan att det \u00e4r helt ok. Men v\u00e5ga inte bli rik p\u00e5 din fallsk\u00e4rm. We don\u00b4t like.<\/p>\n

Bitvis \u00e4r det mycket humor, skrivet med glimten i \u00f6gat och n\u00e4ra till skratt. Roligast \u00e4r det n\u00e4r f\u00f6rfattaren konstaterar att god smak och mycket pengar (eller ett skarpt intellekt f\u00f6r den delen), inte alltid h\u00e4nger ihop. Som i kapitlet om hur rikingarna semestrar i Torekov. H\u00e4r beskriver f\u00f6rfattaren de rikas rituella sommarlunk (och man kan inte hj\u00e4lpa att man undrar- har han wallraffat?):<\/p>\n

\u201dMan deltar i den morgontidiga processionen ner till bryggan i Torekov enbart if\u00f6rd badrock, ju \u00e4ldre och ju mer sliten desto b\u00e4ttre. Sedan doppar man sig v\u00e4rdigt i tur och ordning. P\u00e5 hemv\u00e4gen k\u00f6per man frukostfrallor i parkkiosken. Dessa g\u00e5r under namnet \u201dbullar\u201d p\u00e5 sk\u00e5nska. Man strosar runt i samh\u00e4llet, tittar p\u00e5 varandra samt f\u00f6rfasar sig \u00f6ver Bertil Hults hus. Det \u00e4r Torekovs st\u00f6rsta och ett \u00f6vertygande bevis p\u00e5 att mycket pengar inte \u00e4r det samma som god smak. Det r\u00f6r sig om en Hollywoodinspirerad bungalow med st\u00e5lsjalusier, som n\u00e4rmast f\u00f6r tankarna till en nattst\u00e4ngd korvgrill.[…] Man spelar golf f\u00f6rst\u00e5s. I omgivningarna finns sex olika banor, bland annat en vid stora landsv\u00e4gen mellan B\u00e5stad och Torekov. P\u00e5 den motsatta sidan av v\u00e4gen ligger Sk\u00e5nes st\u00f6rsta campingplats, varf\u00f6r det erbjuds tillf\u00e4lle att studera hur den andra halvan har det. I klubbhusets entr\u00e9 fastsl\u00e5s att inga tr\u00e4ningsoveraller \u00e4r v\u00e4lkomna. Det finns ocks\u00e5 bilder som illustrerar vilka typer av shorts som anses l\u00e4mpliga och vilka som inte \u00e4r det. Intressant nog \u00e4r det de shortsmodeller f\u00f6rbjudna som s\u00e4ljer b\u00e4st i campingens butik.[…] Man f\u00f6rfasar sig \u00f6ver Bertil Hults hus igen.\u201d<\/p>\n

Men skrattet fastnar liksom i halsen. F\u00f6r vem vill inte tillbringa sommaren i Torekov? R\u00e4ck upp en hand. Eller f\u00f6r all del- kasta f\u00f6rsta stenen.<\/p>\n

Trots att boken bitvis k\u00e4nns som en bilaga i en kv\u00e4llstidning, f\u00e5r jag inte det jag vill ha – mer skvaller. Ericson avslutar alltf\u00f6r m\u00e5nga anekdoter med \u201doch det vet vi ju hur det gick\u201d eller \u201dsedan gick det snett p\u00e5 andra h\u00e5ll\u201d, utan att riktigt knyta ihop. Ericsons har ocks\u00e5 en irriterande ovana att via fotnoter agera ber\u00e4ttarr\u00f6st \u00e5t sina egna ord. Att fara fram och tillbaka bland asterisker, framf\u00f6rallt i de f\u00f6rsta kapitlen g\u00f6r l\u00e4sningen r\u00f6rig.<\/p>\n

Den nya \u00f6verklassen l\u00e4mnar en besk smak efter sig. Besk eftersom klasskillnaden mellan dem och oss, \u00e4r s\u00e5 total. Besk eftersom snuskigt rika (m\u00e4n) och deras ryggdunkande k\u00e4nns s\u00e5 oaptitlig. Men ocks\u00e5 bitter, eftersom Ericsons ton \u00e4r s\u00e5 missunnsam.<\/p>\n

I min v\u00e4rld, \u00e4r avundsjuka tristare \u00e4n frosseri. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det, mot slutet av boken, n\u00e4stan att jag tycker s\u00e4mre om Ericson och hans trista ton, \u00e4n om Arne M\u00e5rtensson och hans nitton meter l\u00e5nga segelkryssare och 225 miljoner p\u00e5 banken. Och det \u00e4r synd. F\u00f6r man vill verkligen inte gilla finfolket & co.<\/p>\n

Den nya \u00f6verklassen \u00e4r utgiven av F\u00f6rlag: Fischer & Co<\/p>\n

Den nya \u00f6verklassen – en bok om Sveriges ekonomiska elit av Bengt Ericson ( ISBN: 9789186597016)<\/p>\n

Relaterat: G\u00f6teborgsposten<\/a> och Corren<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om recensioner<\/a>, litteratur<\/a>, bokrecension<\/a>, elit<\/a>, \u00f6verklass<\/a>, Bengt Ericson<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En guidad tur genom landet d\u00e4r pengar betyder allt. Hur bor, semestrar och roar sig de allra rikaste i Sverige? Kungligt (i ordets alla bem\u00e4rkelser) om man f\u00e5r tro f\u00f6rfattaren. Bengt Ericson beskriver hur de rika, \u201crikingarna\u201d, \u201cfinfolket\u201d, \u201crikingprofilerna\u201d, \u201celiten\u201d, h\u00e5ller varandra om ryggen och gynnar sig sj\u00e4lva. Allt p\u00e5 bekostnad av nationens sammanh\u00e5llning. I […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[589,12280,788,1486,6548,4670],"class_list":["post-25561","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","tag-bengt-ericson","tag-litteratur","tag-bokrecension-2","tag-elit","tag-overklass","tag-recensioner","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/25561","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25561"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/25561\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25561"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=25561"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=25561"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}