{"id":25439,"date":"2010-10-23T18:50:09","date_gmt":"2010-10-23T16:50:09","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=25439"},"modified":"2010-10-23T18:50:09","modified_gmt":"2010-10-23T16:50:09","slug":"fran-premiaren-pa-andrea-chenier-opera-ocksa-for-den-som-inte-ar-operavan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=25439","title":{"rendered":"Fr\u00e5n premi\u00e4ren p\u00e5 Andrea Ch\u00e9nier – opera ocks\u00e5 f\u00f6r den som inte \u00e4r operavan"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nEn l\u00e5ng rad matta var utvirad \u00e4nda ut p\u00e5 gatan och blixtrarna fr\u00e5n fotograferna bl\u00e4ndade i \u00f6gonen. Ljusblixtrarna for iv\u00e4g ofta, det var m\u00e5nga celebriteter som klev uppf\u00f6r trapporna in i Operan i Stockholm p\u00e5 fredagskv\u00e4llen, den 22 oktober. Det var premi\u00e4r f\u00f6r ”Andrea Ch\u00e9nier”, en opera d\u00e4r handlingen utspelar sig under franska revolutionen, som Mogens ber\u00e4ttat om i Kulturbloggen<\/a>.<\/p>\n

Jag som verklige inte \u00e4r operavan erk\u00e4nner att jag var lite skeptisk till om jag skulle gilla det hela. Fyra akter l\u00e5ng ocks\u00e5. Men det visade sig att akterna inte ens var 45 minuter, s\u00e5 det blev som en vanlig teaterf\u00f6rest\u00e4llning i l\u00e4ngd, men en l\u00e4ngre paus d\u00e4r vi kunde ta n\u00e5got att dricka. Det gick v\u00e4ldigt fort och sanningen \u00e4r att jag hade s\u00e5 kul att jag lugnt hade klarat att se ett par akter till.<\/p>\n

Handlingen, om bakgrunden till varf\u00f6r m\u00e4nniskor gjorde uppror och sl\u00e4ngde ut en f\u00f6rtryckande \u00f6verklass, \u00e4r v\u00e4l tyv\u00e4rr aktuell p\u00e5 sitt s\u00e4tt fortfarande. Usla villkor har m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver. Vi kanske skulle beh\u00f6va en fransk revolution, fast mindre blodig. Men revolutionen l\u00f6ste inte allt. Nya makthavare spionerade p\u00e5 meningsmotst\u00e5ndare och inte bara det, korrupta makthavare s\u00e5g till att f\u00e5 bort fiender eller k\u00e4rlekskonkurrenter genom att beskylla dem f\u00f6r att vara fiender till revolutionen och staten.<\/p>\n

Scenografin \u00e4r helt enorm, den f\u00e5r allra h\u00f6gsta betyg av mig. Kl\u00e4derna var roliga, ja helt fantastiska och en enorm f\u00e4rggrann prakt. Det \u00e4r en hel del komedi och humor i f\u00f6rest\u00e4llningen ocks\u00e5, utan att den tappar allvaret i \u00e4mnet.<\/p>\n

S\u00e5nginsatserna ur operaperspektiv kan jag inte uttala mig om. Jag som inte ens kan skilja p\u00e5 en baryton och en tenor. Men det var bra musik och publiken appl\u00e5derade och ropade ”Bravvo” med j\u00e4mna mellanrum. Det \u00e4r v\u00e4l s\u00e5 det g\u00e5r till p\u00e5 opera.<\/p>\n

Mitt r\u00e5d \u00e4r: om du funderat p\u00e5 att g\u00e5 p\u00e5 opera men inte \u00e4r operavan: g\u00e5 p\u00e5 Andrea Ch\u00e9nier, det \u00e4r en opera ocks\u00e5 f\u00f6r den som inte \u00e4r operavan.<\/p>\n

K\u00e4ndisar jag s\u00e5g d\u00e4r? Horace Engdahl, ledamot av Svenska Akademien och tidigare dess st\u00e4ndige sekreterare, var d\u00e4r tillsammans med sin fru Ebba Witt-Brattstr\u00f6m.
\nArne Weise s\u00e5g jag ila ner f\u00e5r trappan efter\u00e5t, jag s\u00e5g moderaternas finansborgarr\u00e5d.<\/p>\n

Om Andrea Ch\u00e9nier, Opera i fyra akter, fr\u00e5n Operans hemsida<\/a>:<\/p>\n

Giordanos opera, som inte synts p\u00e5 Operan sedan 1909, \u00e4r en bred fresk \u00f6ver franska revolutionen, dess hopp och fasor, skildrade i starka, livfulla bilder med ett galleri av f\u00e4ngslande bifigurer. Skalden Ch\u00e9nier k\u00e4mpar f\u00f6r frihet, k\u00e4rlek och poesi, betj\u00e4nten G\u00e9rard blir revolutionsledare f\u00f6r att h\u00e4mnas f\u00f6rtryck och or\u00e4ttvisor. B\u00e5da \u00e4lskar Madeleine, en bortsk\u00e4md aristokrat. Hennes liv f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e4r hon kastas ut i \u201dterrorns\u201d Paris och f\u00e5r erfara s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nsklig lumpenhet som offervilja. Revolutionen \u00e4ter sina egna barn och k\u00e4rleksparet g\u00e5r till giljotinen med h\u00f6ga C.<\/p>\n

Musik: Umberto Giordano
\nText: Luigi Illica
\nScenografi: Hartmut Sch\u00f6rghofer
\nKostym: Corinna Crome
\nLjus: Hans-\u00c5ke Sj\u00f6quist
\nKoreografi: Edvald Smirnoff
\nRegi: Dmitri Bertman<\/p>\n

Framf\u00f6rs p\u00e5 italienska med svensk \u00f6vers\u00e4ttning p\u00e5 textmaskin.<\/p><\/blockquote>\n

Foto: Carl Thorborg<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Andrea Ch\u00e9nier<\/a>, opera<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En l\u00e5ng rad matta var utvirad \u00e4nda ut p\u00e5 gatan och blixtrarna fr\u00e5n fotograferna bl\u00e4ndade i \u00f6gonen. Ljusblixtrarna for iv\u00e4g ofta, det var m\u00e5nga celebriteter som klev uppf\u00f6r trapporna in i Operan i Stockholm p\u00e5 fredagskv\u00e4llen, den 22 oktober. Det var premi\u00e4r f\u00f6r ”Andrea Ch\u00e9nier”, en opera d\u00e4r handlingen utspelar sig under franska revolutionen, som […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44],"tags":[265,4147],"class_list":{"0":"post-25439","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-chadie","7":"tag-andrea-chenier","8":"tag-opera","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/25439","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25439"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/25439\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25439"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=25439"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=25439"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}