{"id":25408,"date":"2010-10-21T19:09:48","date_gmt":"2010-10-21T17:09:48","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=25408"},"modified":"2010-10-21T19:09:48","modified_gmt":"2010-10-21T17:09:48","slug":"en-reflektion-over-peter-weiss-inferno-pa-elverket","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=25408","title":{"rendered":"En reflektion \u00f6ver Peter Weiss Inferno p\u00e5 Elverket"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nVad skall man tycka om den h\u00e4r upps\u00e4ttningen? Det \u00e4r onekligen en bra fr\u00e5ga n\u00e4r helhetsintrycket \u00e4r mer \u00e4n r\u00f6rigt. Vad \u00e4r budskapet? Om det \u00f6verhuvudtaget fanns n\u00e5got s\u00e5 tappades det bort n\u00e5gonstans i allt oljud, musikaliska burleskerier och kladd.<\/p>\n

Dantes Inferno \u00e4r inte en enkel historia att l\u00e4sa och uppenbarligen s\u00e5 hade Peter Weiss \u00e4nnu sv\u00e5rare n\u00e4r han inspirerades till att skriva detta stycke. I Dantes Det f\u00f6ljs upp i scenografin och tyv\u00e4rr \u00e4ven i s\u00e5ngnumren. Att det inledande \u201dkapitlet\u201d utspelar sig p\u00e5 en hamburgerrestaurang \u00e4r v\u00e4l okej, scenografin \u00e4r fint utf\u00f6rd och t om sm\u00e5rolig med sina namn p\u00e5 r\u00e4tterna.<\/p>\n

Att det d\u00e4remot f\u00e5r stanna kvar under de resterande kapitlen k\u00e4nns inte lika okej. En v\u00e4ndbar scen eller bara en duk som ramlar ned \u00f6ver kulissen hade varit mera passande. Allt prat om \u201dstaden, med sina gator, broar och torg\u201d k\u00e4nns sv\u00e5r att koppla samman med hamburgerrestaurangen. Inte heller den \u00f6vriga rekvisitan som rullas ut p\u00e5 scenen \u00e4r l\u00e4tt att f\u00e5 in i sammanhanget.<\/p>\n

Det mer eller mindre konstanta kladdandet med mat i olika former, kastande av lagerkrans och annan rekvisita ut i publiken och Hamadi Khemeris (Dante) pubertala m\u00e5lbrottsskrikande blir ytterligare faktorer som f\u00e5r \u00e5h\u00f6raren att \u00e4n mera tappa bort den redan sv\u00e5rf\u00f6rst\u00e5dda och sn\u00e5riga text som dialogerna har. Vilket \u00e4r synd. Det som blir kvar \u00e4r en kavalkad av s\u00e5ng- och dansnummer, r\u00f6rigt burleskeri och virrigt eller bara \u00f6verdrivet agerande.<\/p>\n

N\u00e5gra glimtar finns det \u00e4ndock. De tre djuren som agerar v\u00e4gledare f\u00f6r publiken har bra s\u00e5ngr\u00f6ster och ser till att h\u00e5lla ig\u00e5ng r\u00f6relsen i spelet. Lejonet, lodjuret och varginnan (spelade av Marina Nystr\u00f6m, Rikard Lekander och Danilo Bejarano) \u00e4r h\u00e4rligt sk\u00f6na, deras versioner av engelska domare, japanska spa-terapeuter och allm\u00e4nna p\u00e5flugenhet k\u00e4nns som en frisk fl\u00e4kt genom hela stycket. Vergilius (Th\u00e9r\u00e8se Brunnander) \u00e4r en av de starkaste p\u00e5 scen, precis som Charon\/Minotaurus\/Fucci (Hannes Meidal). Kostymerna som fl\u00f6rtar med milit\u00e4ra uniformer \u00e4r ocks\u00e5 tilltalande \u00e4ven om man nog snarare skall fina dem st\u00f6tande och ha starka nazistvibbar.<\/p>\n

Men, \u00e4ven om jag inte riktigt fann den fullt s\u00e5 intressant eller underh\u00e5llande s\u00e5 fick akt\u00f6rerna rungade appl\u00e5der efter\u00e5t och rej\u00e4la skrattsalvor och skr\u00e4mselskrik under akten. S\u00e5 det verkar som om den unga publiken godk\u00e4nner den med r\u00e5ge.<\/p>\n

av Jessika Ahlstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n

Relaterat:
\nSvenska Dagbladet<\/a>, Dagens Nyheter<\/a> och Nummer<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Inferno<\/a>, Dramaten<\/a>, recension<\/a>, teater<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad skall man tycka om den h\u00e4r upps\u00e4ttningen? Det \u00e4r onekligen en bra fr\u00e5ga n\u00e4r helhetsintrycket \u00e4r mer \u00e4n r\u00f6rigt. Vad \u00e4r budskapet? Om det \u00f6verhuvudtaget fanns n\u00e5got s\u00e5 tappades det bort n\u00e5gonstans i allt oljud, musikaliska burleskerier och kladd. Dantes Inferno \u00e4r inte en enkel historia att l\u00e4sa och uppenbarligen s\u00e5 hade Peter Weiss […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[1366,2479,12285,12288],"class_list":{"0":"post-25408","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"tag-dramaten","11":"tag-inferno","12":"tag-recension","13":"tag-teater","14":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/25408","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25408"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/25408\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25408"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=25408"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=25408"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}